Hasskador – ett problem som skaver 12 | Växa Nytt Nu beräknas avelsvärden för genomtestade två- och treraskorsningar av RDC, Jersey och Holstein. För att dina korsningskor eller -kvigor ska få en avelsvärdering krävs att både far och morfar är renrasig Holstein, Jersey eller RDC. Att kunna förbättra de genetiska framstegen och välja ut de bästa hondjuen är minst lika viktigt när man jobbar med korsningar som när man avlar renrasigt. – Det här är ett jättebra verktyg vid selektion av hondjur, säger Sara Wiklert Petersson, avelschef i väst. Tidigare har vi helt saknat verktyg för att värdera korsningsdjurens genetiska nivå. Även om dessa genomiska avelsvärden har något lägre säkerhet än de renrasig, så är det en klar förbättring. Genomiska avelsvärden medför att du tidigt kan selektera bland hondjuren och effektivisera användningen av kött och x-vik, något vi ser har stor effekt i besättningarna. Ett användbart NTM Mjölkraskorsningarna får ett genomiskt NTM och ett avelsvärde för alla delindex förutom ungdjursöverlevnad. De genomiska avelsvärdena baseras på genomisk information och det är viktigt att tänka på att avelsvärdena för korsningsdjur inte är jämförbara med de renrasiga. - Har du kvigor som är korsning mellan Holstein och rött? Kanske är det din strategi eller är du i starten på övergång mot ProCROSS? I båda fallen kommer du kunna använda avelsvärdena och selektera på ett bättre sätt vilka djur du ska gå vidare med, avslutar Sara. NAV och VikingGenetics arbetar med att ta fram avelsvärden för korsningar med Montbéliarde. Här hittar du dina avelsvärden Till en början kommer avelsvärdena direkt från din avelsrådgivare. Lösningen är tillfällig och avelsvärdena kommer i framtiden publiceras i MinGård®. Tänk på! När du skickar in ett prov för en genomisk analys så ska kalvningen vara rapporterad. Innan dess går det inte att skicka i väg provet för analys. Avelsvärden för genomtestade korsningsdjur Studier visar att en stor andel av våra mjölkkor har svårt att hålla sig skadefria och det absolut vanligaste är hasskador. Hur uppstår hasskador? De hasskador vi ser på mjölkkor är sannolikt ett resultat av både tryck och friktion mot underlaget. Vid hasen ligger leden och skelettet strax under huden och i området finns ett antal skyddande slemsäckar. Om hasen utsätts för långvarigt tryck, blir slemsäckarna inflammerade och en så kallad bursit uppstår. Även upprepad nötning och friktion mot huden kan bidra till uppkomsten av skada på hasen. Är det ett problem för kon? Människor med bursit säger att det är smärtsamt, särskilt när området utsätts för tryck. Om bakterier tar sig in i slemsäcken blir tillståndet ännu värre. Det är inte klarlagt exakt hur en ko påverkas av att ha en hasskada, men skador sänker välfärdsnivån för djuret. Vid bedömning av djurvälfärd enligt Växas system, som används i verktyget Djuröga®, räknas det som att en skada sänker välfärden ifall den utgör en yta motsvarande en halv handflata eller större. Vad är egentligen orsaken? Forskning har identifierat en rad riskfaktorer och flera av dessa pekar mot liggplatsen. Det visar betydelsen av att liggplatsens utformning och dimensioner är anpassade efter kornas storlek. En viktig aspekt är att inredningen inte får hindra kornas naturliga resningsrörelse. Om det är svårt att resa sig kan de bli liggande långa perioder utan att byta ställning, vilket ökar risken för tryckskador. Svårigheter vid resning kan även bidra till ökad friktion ifall kon påbörjar resningen upprepade gånger utan att fullfölja eller behöver hasa sig bakåt för att resa sig. Felplacerad nackbom och rör som sitter i vägen för huvudet är de vanligaste hindren för korna vid resning. När det gäller liggytan uppstår fler hasskador om korna ligger på gummimatta jämfört med madrass, och fler på madrass jämfört med djupströ eller sand. Strö utgör en viktig del av liggytan och i forskning har sågspån och kutterspån associerats med högre andel hasskador än halm. En möjlig orsak kan vara vassa partiklar i ströet som ger ökad hudirritation. Rikligt med strö kan vara ett sätt att förbättra en befintlig liggplats genom att göra den mjukare och minska ytmaterialets grovhet. Madrasser kan till exempel ha en yta som ger hög friktion mot huden. Forskning visar en minskning av hasskador när strödjupet är 5 cm eller mer. Under svenska förhållanden har användning av torv visat sig vara associerat med färre hasskador. Svårt att förebygga eller lätt att förbättra? Eftersom hasskador är ett utbrett problem kan det vara lätt att tappa modet och ge upp. Men situationen går att förbättra. Mindre justeringar av inredning kan till exempel göra stor skillnad för korna. Och halta kor drabbas mycket lättare av hasskador, så kloka verkningsrutiner är ett bra sätt att förebygga hasskador. Testa detta hemma 1. Hur känns det för en ko att lägga sig ner? Böj knäna till cirka 20 cm ovanför madrassen, fall sedan fritt ner med knäna på underlaget. 2. Hur känns ströet mot kornas haser? Krama en snöboll av ströet. 3. Hur känns liggytan mot huden? Dra ovansidan av handen upprepade gånger över madrassens yta.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=