Tillväxt beskriver genetisk potential för slaktkroppstillväxt och formklass. Avelsvärdena baseras på slaktkroppsvikt och formklass (EUROP-skalan) vid slakt av tjurkalvar. Tillväxt 14 | Växa Nytt Möjligheten att avla på hornlöshet i kombination med hårdare regler för avhorning inom den ekologiska produktionen har gjort att efterfrågan på hornlösa djur har ökat. I takt med det har även andelen djur med anlag för hornlöshet ökat. Med hjälp av ett genomtest kan du ta reda på om ett djur är enkel- (Pp) eller dubbelbärare (PP) av anlaget som ger hornlöshet. Eftersom anlaget är dominant räcker det med att kalven får det från den ena föräldern för att den inte ska utveckla horn. Djur som har anlaget i dubbel uppsättning lämnar bara hornlösa avkommor, oavsett hornstatusen på det djur de paras med. Populärt med pollat Thure Bjerketorp, Operativ chef Avel, märker av en ökad efterfrågan på hornlösa tjurar. – Att slippa avhorna kalvarna är smidigt och nu är kvalitén på de pollade tjurarna i samma nivå som de hornade. Hög efterfrågan på pollade djur i besättningarna gör de hornlösa tjurarna populära. När man genomtestar sina hondjur har man ett mycket kraftfullt verktyg för vilka djur man ska och vill rekrytera efter, inte bara för hornstatusen, utan även för avelsvärdenas skull. När det blir fler och fler pollade hondjur på gårdarna kan man välja att använda X-Vik på dem för att anlaget även ska gå vidare på hondjurssidan. Hornlöst utbud av alla raser – Vi ser även utomlands att man jobbar mot att få fler djur som föds utan hornanlag, säger Thure Bjerketorp. De tre stora mjölkraserna har hornlösa tjurar i sortimentet, där röda tjurar och holstein ligger lite före jersey. SKB/fjäll och rödkulla är ju redan hornlösa, så där ligger de i framkant. -På köttrassidan används till största delen pollade tjurar och många homozygota tjurar så det märks att det är färre kalvar i Sverige som behöver avhornas än tidigare totalt sett, avslutar Thure Bjerketorp. Stor ökning på kort tid Både antalet och andelen analyserade djur som bär på anlag för hornlöshet ökar. I april 2022 bar 5,4 % av de testade röda korna och 6,5 % av tjurarna på anlaget för hornlöshet. Motsvarande siffra för holstein var 4,9 % för kor och 9,7 % för tjurar. För jersey var siffran 0,9 % för korna och 7,4 % för tjurarna. Ett och ett halvt år senare, i oktober 2023 har antalet genomiskt testade djur ökat för alla raser. Samtidigt har andelen djur med anlag för hornlöshet ökat bland de testade djuren i alla raser. Andelen hornlösa djur ökar Växa och SLU har fått finansiering för att driva ett projekt där vi undersöker olika strategier för ökad användning av köttras på mjölkkor under svenska förhållanden. Avelsarbetet för kött på mjölk är nordiskt men produktionssystemen skiljer sig mycket åt mellan länderna och det behövs mer kunskap om optimala strategier för användning av köttrassemin i Sverige. Att seminera med köttras på mjölkkor är en klimateffektiv väg att öka köttproduktionen från svenska besättningar och även öka lönsamheten för kött- och mjölkproducenter. Vad är bäst för svenska lantbrukare? Medel till projektet kommer från Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och en kartläggning ska göras för olika produktionssystem och behovet av kött x mjölkras-korsningskalvar av olika kön och raskombinationer. Projektet kommer att undersöka hur dagens avelsindex för köttrastjurar, som används i mjölkkobesättningar, bör kompletteras för att passa olika produktionssystem. Dessutom kommer en jämförelse göras på hur väl tjurarnas rankning överensstämmer med deras avkommors prestation. Det är främst Freddy Fikse men även Johanna Bengtsson som kommer att jobba i projektet från Växas sida. På gång inom forskningen Växa bidrar med gedigen avelskunskap till projektet genom medverkan av Freddy Fikse och Johanna Bengtsson. Vid avelsvärderingen för mjölk i februari beräknades index för Tillväxt med den nya single step-modellen. Det är den senaste i raden av avelsvärden som byter från den gamla tvåstegs-modellen till den nya modellen. Single step introducerades i november 2022 och innebär förbättrad beräkning av avelsvärden. Små förändringar av avelsvärden Generellt är förändringarna av indexet för tillväxt små för RDC och holstein. För jersey sker större förändringar av indexet jämfört med de två andra raserna. Detta eftersom jersey har färre registreringar av slaktdata från renrasiga djur. Eftersom värdet av köttproduktionen från jersey är begränsad har förändringarna av tillväxtindex ingen större påverkan på rasen. Liten effekt på NTM Tillväxt har en mindre vikt i NTM för RDC (0,10) och holstein (0.08) och ingen vikt alls för jersey. Införandet av single step för Tillväxt har därför en liten effekt på NTM för den röda och svarta rasen och ingen effekt för jersey. Single step-modellen Idag sker avelsvärderingen i två steg, först beräknas avelsvärdena med information från härstamningsuppgifter. Därefter avelsvärderas alla genomtestade djur och resultaten slås samman. Med Single Step blir avelsvärderingen genomförd i ett enda steg vilket resulterar i genomiskt förstärkta avelsvärden för alla djur. Metoden används redan i flera länder och ska göra övergången från genomiska avelsvärden jämnare, d.v.s. när djuren får avelsvärden baserade på dotterinformation. Förbättrade avelsvärden för tillväxt -Vi kommer att se en snabbare framstegstakt ute på gårdarna när de hornlösa kvigorna börjar kalva i större antal, menar Thure Bjerketorp.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=