Ägare: Petra Sandegren, Ingrid Sundbom och Göran Olofsson Antal anställda: 11 helårsanställda med ägarna Antal kor: 300 mjölkande Produktion: 12 098 ECM Produktionssystem: Fem robotar Avelsmål: Friska och hållbara kor Fakta vid tidpnkten för prisutdelningen. Ängesbäckens Lantbruk AB ”Med stort fokus på avel och management, är årets pristagare en förebild för svensk mjölkproduktion och värdig mottagare av utmärkelsen Herd of the year”. Så löd en del av motiveringen under Växadagarna när priset delades ut till Ängesbäckens Lantbruk! Ängesbäckens Lantbruk i Ånäset drivs av ägartrion Petra Sandegren, Göran Olofsson och Ingrid Sundbom tillsammans med åtta anställda. Ett mjölkföretag i framkant som på ett föredömligt sätt arbetat målmedvetet med avel under många år. – Arbetet med aveln är också ett sätt att se framstegen, menar Petra Sandegren. Hon är den som har huvudansvaret för djuren. De 300 korna mjölkas i fem robotar, och avkastningen ligger på strax över 12 000 kg ECM, med 4,4% fett och 3,6% protein. Majoriteten av korna i stallet är holstein, men det finns även en hel del SRB, ProCROSS och ett par brown swiss. X-Vik i avelsstrategin Det övergripande avelsmålet är att ha friska och hållbara djur. Växas avelsrådgivare har länge arbetat tillsammans med gården och varit viktiga bollplank och del av framstegen. Det har funnits flera olika fokusområden för att få fram de friska och hållbara djuren som nu utgör besättningen. Klövhälsa, juverhälsa, fertilitet och så mjölkflödet för att korna ska fungera i roboten. – Vi har genomtestat sedan 2014, det har betytt mycket för avelsarbetet. Det är ett väldigt bra verktyg som gör att man kan sortera på egenskaper man tycker är viktigare än andra, säger Petra. Just nu seminerar vi med 40% X-Vik köttrasdoser, 50% X-Vik mjölkrasdoser och 10% konventionella doser. Intresse för embryon För två år sedan blev gården recipientbesättning för VikingGenetics embryoprogram. – Vi lägger nu in mellan åtta och tio embryon i månaden, säger Petra. Vi får hit frysta embryon från VikingGenetics, samt spolar och lägger in färska embryon från våra egna djur. Vi lägger in embryon på de djur med NTM under 14, sådana djur man kanske inte egentligen är intresserad av att avla vidare på. Att vara recipientbesättning är ju ett sätt att få snabbare avelsframsteg i den egna besättningen, och det är roligt att få göra något nytt! Framtid På Ängesbäckens Lantbruk har de fått lägga om avelstrategin efter att förutsättningarna förändrats. – När vi inte kunde fortsätta sälja våra tjurkalvar till vår kalvköpare, lade vi om straÄngesbäckens Lantbruk – Herd of the Year 2023 tegin för att få köttraskvigor som vi sparar på gården. Våra stall lämpar sig bättre för kvigor, så det blev vår lösning, säger Petra. Gården håller just nu på och utökar besättningen med målet att det ska bli 320 mjölkande, men kanske också ännu fler. – Att vara mjölkbonde är att kunna anpassa sig och förändra strategin efter hur läget ser ut, avslutar Petra. Göran Olofsson och Ingrid Sundbom från Ängesbäckens Lantbruk! 13 | Växa Nytt I februari infördes en ny bättre modell för beräkningen av avelsvärden för avkastning för den röda rasen. Modellen har anpassats för att bättre passa den aktuella datan, särskilt från Finland. Flera förbättringar är planerade för avelsvärderingen för mjölk för den röda rasen. Tre av dem har nu genomförts. Tre förändringar Under åren har sättet att beräkna mjölkmängden förändrats i Finland. Eftersom ungefär hälften av de nordiska röda korna finns i Finland har den finska datan påverkat avelsvärderingen för hela den nordiska populationen. Den nya modellen tar hänsyn till det förändrade sättet att registrera mjölkdata i Finland. De finska besättningarna har traditionellt sett varit blandade besättningar med en mindre genomsnittlig besättningsstorlek än i Sverige och Danmark. För att förbättra uppskattningen av besättningseffekten i de små besättningarna har data från holstein inkluderats i beräkningen av avelsvärden för de röda korna. I den nya modellen tas den finska holstein-datan bort från den röda rasens avelsvärdering. Den tredje förbättringen är nya skattade arvbarheter och genetiska korrelationer. De nya genetiska parametrarna är bättre anpassade till egenskaperna hos den nuvarande populationen. De gör även en bättre förutsägelse av senare laktationer utifrån data från första laktationen. Förbättrat Mjölkindex (MIN)
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=