Växa Nytt December 2025 Håll kontakten: Tema: Räkna med oss Konkreta mål med Styra med Nyckeltal ”Ett av våra viktigaste verktyg” Optimal uppfödningstid och slaktvikt – pengar att tjäna
Växa Nytt – Utgiven av Växa Sverige, Box 288, 751 05 Uppsala Kontakt: Marknad & Kommunikation | Tel: 010-471 00 00 | Foto: Maria Nyberg om inget annat anges Omslaget: Linda Andersson på Olsbo gård Produktion och tryck: Ågrenshuset 2025 Kurser ..........................................................4-5 Räkna med oss.........................................6-9 Nya medarbetare.......................................10 Dräktighet Analys flyttar in i Provmjölkningsappen...........................11 VikingGenetics .............................................12 Vad betyder avelsvärdet – Spenlängd...13 Tjurar från Tuvagård..................................14 Pälslöshet under vintern............................15 Välkommen till kretsmöte.........................16 VäxShop .........................................................17 Innehåll i Växa Nytt December 2025 Ansökan behöver skickas in senast den 1 januari 2026 för att djurägare ska kunna fortsätta seminera på den egna gården, så för de som inte har skickat in ansökan än är det hög tid att göra det nu. För att få tillstånd för seminverksamhet, måste verksamheten övervakas av en eller flera stationsveterinärer. De kunder som väljer Växa som stationsveterinär slipper ändra sitt tillstånd när en veterinär slutar, vilket innebär både en förenkling och en lägre kostnad, eftersom varje uppdatering är avgiftsbelagd. Djurägarseminörer - ansök om seminverksamhet Varje år hålls runt 20 djurägarseminkurser runt om i landet. "Vi upplever en stor efterfrågan på våra kurser och försöker få till så stor geografisk spridning som det går så att så många som möjligt ska få chansen att anmäla sig till en kurs," säger Helena Torkelsson, avdelningschef för avdelningen Djurhälsa. Ökad tillgänglighet och flexibilitet för djurägarseminkurser En ny utveckling under året är att den teoretiska delen nu erbjuds via Växas kursplattform. Detta har inneburit ett mer flexibelt upplägg som har varit uppskattat av deltagarna. De kan nu tillgodogöra sig teorin i egen takt och behöver inte vara borta från gården lika mycket som om kursen hade varit helt fysisk. Nu kan fler ta del av kursen – även på engelska Tillgängligheten ökas nu ytterligare genom att den teoretiska delen av kursen även erbjuds på engelska. "Vi har fått frågan flera gånger tidigare," säger Helena, och fortsätter, "Genom att använda oss av ett inspelat material kan vi nu erbjuda denna möjlighet till alla som går kurs, oavsett var de befinner sig geografiskt. Vi vet att det finns personal på gårdarna som inte har svenska som förstaspråk, så vi hoppas att de får stor nytta av denna möjlighet." Under den praktiska delen av kursen kommer våra instruktörer att prata svenska, men hjälper såklart till så att alla förstår. Företagsrådgivning som får lantbruket att växa Växa erbjuder inte bara rådgivning som rör produktionen vi har också företagsrådgivning. Vi företagsrådgivare sitter med jämn täckning över landet och kan hjälpa dig med frågor som rör ekonomin och företagsledningen i ditt företag. Vi kan hjälpa till med investeringskalkyler, upprätta stödansökningar och vara ett bollplank när man behöver diskutera sin verksamhet, var man står idag och var man är på väg. Råd och stöd för kloka beslut. Står du som företagare inför en större beslut om att investera eller kanske ställa om produktionen så kan vi hjälpa dig att ta fram det underlag som du behöver för att ta ett välgrundat beslut. Vi hjälper också till om det kanske finns aktuellt investeringsstöd att söka nu eller i framtiden. När framtiden har stakats ut kan vi bistå med att skapa underlag för att använda hos banken om extern finansiering behövs för investeringen. Står du inför förändring, behöver bättre koll på företaget eller vill ha ett bollplank så hör av dig till Växas företagsrådgivare. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter måste djurägare som tidigare seminerat under en organisations tillstånd, till exempel Växa, nu ansöka om ett eget tillstånd från Jordbruksverket. Ansökan görs via en e-tjänst på Jordbruksverkets hemsida. Alla Växas fruktsamhetsrådgivare och djurhälsoveterinärer kan hjälpa kunderna med de underlag som behövs för ansökan. Alla gårdar som lägger in eller spolar embryon behöver även ha ett tillstånd för detta, även när Växas personal gör arbetet. Passa även på att kontrollera att anläggningen är registrerad som Anläggning för avelsmaterial. Detta görs också i Jordbruksverkets e-tjänst. Växa önskar God Jul
Vi ses på Växadagarna i Umeå! Växadagarna 2026 Umeå, Clarion Hotel® 27 och 28 januari Återväxt i lantbruket Säkra din plats på Växadagarna, kunskapsträffen för oss inom mjölk- och nötköttsproduktionen! Vi bjuder i år på ett fullspäckat program där några av landets främsta experter på nötkreatur och framstående lantbrukare delar marknadsinsikter, strategier och praktiska råd. Under högtidliga former utser vi Årets Mjölkföretagare® och delar ut pris till Herd of the Year. Med inspiration och ny kunskap i kombination med god mat, underhållning och härlig stämning gör vi Växadagarna till branschens egen firmafest! Med mål i sikte Rätt inställning, självtillit och järnvilja – även i motgång – tar dig dit du vill Magdalena Forsberg, med sex VM-guld, två OS-brons, 87 pallplaceringar i världscupen Fördel Sverige Svenskt lantbruks konkurrensfördelar inom miljöområdet Markus Hoffman, LRF Moderator och diskussionsledare Beatrice Ramnerö, ledamot i Regionstyrelsen LRF Norrbotten och LRFs Riksförbundsstyrelse samt delägare i Skatuddens Lantgård, Älvsbyn Norrbotten. Ur programmet: Anmälan senast 11 jan. vxa.se/vaxadagarna Boka redan idag! Rabatterat pris när du bokar senast 31 dec.
På gång i Växa Kurser runt om i landet Anmälan sker på vxa.se/kalender Norrbotten Träff i kursserien "Djurvälfärd och hållbara nötkreatur i Norrbotten" Datum: 8 januari kl 10,00 – 15,00 Plats: Stora Mu, Saravallsvägen 16, Överkalix Kostnad: Kostnadsfritt, fika ingår. Lunch till självkostnadspris. Information: Del 5: Fysisk träff i på Stora Mu i Överkalix. På den fysiska träffen kopplar vi samman kunskaper från onlinekurserna och fokuserar på verktyg för att utvärdera djursignaler, skötsel och stallmiljö. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 2 januari Kontakt: jessica.stenvall@vxa.se Jämtland, Härjedalen Hockeykväll i Östersund Datum: 17 december kl 17,00 - 21,00 Plats: Östersunds arena Kostnad: 795 kr Information: Information om virtuella stängsel, gemensam middag och hockey. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 10 december Kontakt: Annette Jonsson 070 602 50 15 Blekinge, Småland Avelsträff i Ingelstad Datum: 8 januari kl 18,00 – 21,00 Plats: Växas driftplats i Ingelstad Kostnad: Kostnadsfritt Information: Avel och vad avelsvärdena betyder - ekonomiskt, hälsomässigt och exteriört. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 5 januari Kontakt: Birgitta Himreus 070-333 83 06 Klövkurs i Kalmar Datum: 9 januari kl 9,00 – 16,00 Plats: Naturbruksgymnasiet, Kalmar Kostnad: 5 000 kr Information: Teori och praktiska övningar på slaktklövar tillsammans med en klövvårdare. Fokus på övningarna är när och i så fall hur man själv kan ta hand om en halt ko mellan de tillfällen då klövvådaren är på gården. Vi övar på att verka klövar, sätta kloss, bandagera och letar skador. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 18 december Kontakt: Hannes Karlsson, hannes. karlsson@vxa.se, 073 -056 52 19 Västerbotten Växadagarna 2026 Datum: 27 – 28 januari Plats: Clarion hotell i Umeå Kostnad: Info på sidan 3 eller på vxa.se Information: Från lunch till lunch, 27 - 28 januari samlas mjölk - och nötköttsföretagare och andra från branschen för att ta del av ett spännande konferensprogram och umgås. Anmälan: vxa.se/kalender Kontakt: info@vxa.se Uppland Vallkonferens i Uppsala 2026 Datum: 3 och 4 februari Plats: Undervisningshuset Ultuna Kostnad: Se arrangörernas sida: Vallkonferens 2026 | slu.se Information: Vallkonferensen 2026 är den femte i ordningen - lyfter vallfrågor från odling till foderbord med allt vad det innebär. Odling, skördeteknik, konservering, ekonomi och utfodring till idisslare och häst. Vallen ger det viktigaste fodret till idisslare och hästar. Det är också den gröda som odlas på störst areal i Sverige. Kontakt: hans.lindberg@vxa.se Gotland Djurägarseminkurs med digital teori Datum: 11 – 17 februari Plats: Praktik på gård. Teorin görs digitalt via Växas kursplattform. Organträning och laddningsträning sker i Växas lokaler. Kostnad: 18 500 kr Information: Kursen för dig som själv vill seminera kor och kvigor i den besättning du är verksam i. Efter avslutad kurs har du en bra grund i seminering och fruktsamhet, för att komma igång på egen hand. Anmälan: vxa.se/kalender Kontakt: Erik Cederlund Erik.Cederlund@ vxa.se 010 - 471 07 73 Onlinekurser Jordhälsa och markmikroliv – vägen till en mer robust växtodling! Datum: 16 december kl 13,00 – 16,00 Plats: Digital på Teams Kostnad: Kursen är kostnadsfri, aktiviteten finansieras av EU och Strategiska planen (SP) via Länsstyrelsen i Skåne. Information: Fokus ligger på samspelet mellan växter och de organismer som lever i jorden. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 14 december Kontakt: ingrid.holmberg@vxa.se; helena. lans@vxa.se Byggherrekurs - Från planering till tillstånd Datum: 3 februari kl 9,00 – 12,00 Plats: Digitalt på Teams Kostnad: Kursen är kostnadsfri, aktiviteten finansieras av EU och Strategiska planen via Länsstyrelsen i Skåne Information: Planerar du att bygga nytt eller bygga om på gården? Den här kursen är skräddarsydd för dig som är byggherre inom lantbruket och vill få bättre koll på tillstånd, lagar och miljökrav. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 29 januari Kontakt: Therese Lindh 010-471 02 65 Therese.Lindh@vxa.se Bygga för dikor Datum: 5 mars kl 9,00 – 12,00 Plats: Digitalt på Teams Kostnad: Kostnadsfri, Skånes Länsstyrelse finansierar kursen via Greppa Näringen och EU via Strategiska planen. Information: Bygg smart för dikor! Kursen ger dig kunskap om stallbyggnation, miljö och regler – för hållbar produktion med friska djur och låg miljöpåverkan. Anmälan: vxa.se/kalender Anmälan senast: 1 mars Kontakt: Emma Berndtsson 010-471 02 24 Emma.berndtsson@vxa.se 4 | Växa Nytt
Lantlyftet-ERFA för bättre hälsa och mående i lantbruksföretag Digital kurs i kalvning – när och hur du ska ingripa För det mesta går det bra när en ko ska kalva, men man behöver kunskap för att veta när det är läge att ingripa. I Växas digitala kalvningskurs får du en djupare förståelse för de många faktorer som spelar in när en ko ska kalva, och en hjälp att avgöra när det är nödvändigt att ingripa. Kursen innehåller också instruktionsfilmer hur du rättar till olika fellägen som kan göra att kalven inte kan födas normalt. Kursen vänder sig både till mjölk- och köttproducenter Kursen kombinerar erfarenhetsutbyte, praktiska verktyg och nyttig kunskap med målet att förebygga arbetsskador, arbetssjukdomar och psykisk ohälsa. Kursens består av tre ERFA-träffar och genomförs på flera platser i landet. Kostnad: Kostnadsfritt Anmälan: vxa.se/kalender Innehåll Dag 1: Hållbar hälsa – nuläge till önskvärt läge, En kartläggning av din nuvarande situation. Dag 2: Praktiskt arbete kring arbetsmiljö och säkerhet, Fokus på konkreta åtgärder, säker hantering av djur och maskiner. Dag 3: Psykisk hälsa – hantera stress och oro och skapa balans, Psykosociala aspekter, stresshantering och hur du som företagare skapar mental hållbarhet. Platserna är Dalarna Datum: 14 och 28 januari och 11 februari kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Stocksbro 60, Stora Skedvi Anmälan senast: 8 januari Kontakt: Jenny Hammarlund, 076-130 86 32 Vänersborg Datum: 14 och 28 januari och 11 februari kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Växas kontor i Vänersborg Anmälan senast: 19 december Kontakt: Peter Gullin 010 471 03 40 Laholm Datum: 14 och 28 januari och 11 februari kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Växas kontor i Laholm Anmälan senast: 19 december Kontakt: Helena Lans, 010-471 03 19 Falköping Datum: 15 och 29 januari och 12 februari kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Växas kontor i Falköping Anmälan senast: 19 december Kontakt: Anna Johansson, 073-432 14 79 Peter Gullin, 010-471 03 04 Klippan Datum: 15 och 29 januari och 12 februari kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Klippan med omnejd Anmälan senast: 19 december Kontakt: Emma Berndtsson, 010-471 02 24 Östergötland Datum: 19 januari, 2 och 23 februari kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Växa, Vreta Kluster Anmälan senast: 15 december Kontakt: Christine Hernblom tel: 010471 02 77 christine.hernblom@vxa.se Skellefteå Datum: 21 januari, 11 februari och 11 mars kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Skellefteå Anmälan senast: 31 december Kontakt: Evelina Viklund 076-114 06 86 Gotland, norra ön Datum: 21 januari kl 9,30 – 12,00, 2 februari kl 13,00 – 16,00 och 4 mars kl 9,00 – 12,00 Plats: Hejnum Bygdegård Anmälan senast: 5 januari Kontakt: Jenny Stjärnerud, 076-539 25 93 alt. jenny.stjarnerud@vxa.se Umeå Datum: 3 februari, 24 februari och 17 mars kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Umeå Anmälan senast: 13 januari Kontakt: Evelina Viklund 076- 114 06 86 Luleå Datum: 5 februari, 26 februari och 19 mars kl 9,00 – 12,00 (Fika kl 9, kursstart 9.30 och avslut 12 med lunch till självkostnadspris) Plats: Umeå Anmälan senast: 15 januari Kontakt: Evelina Viklund 076- 114 06 86 KALVNINGSKURS ERFA-träffar inom vallproduktion i Gävleborg, Uppsala och Stockholms län Vill du stärka lönsamheten genom högre vallskördar och bättre foderkvalitet? Välkommen att delta i Växas ERFA-träffar som arrangeras i respektive län! Vi drar igång träffarna i februari. Mer information, plats och datum samt anmälan hittar du i vår kalender www.vxa.se/kalender. 5 | Växa Nytt
Nyckeltal från besättningen visas i en besättningsstjärna där du enkelt ser vilka delar av produktionen som går bra och vilka förbättringsområden som kan stärka gårdens ekonomi och lönsamhet. Växas produktionsrådgivare går vid ett Styra med Nyckeltalsbesök igenom: • nyckeltal och resultat för det gånga året • jämförelser av resultat med andra besättningar i Kokontrollen® • måluppfyllnad och nya, tydliga mål för gårdens produktion • handlingsplan och strategi för hur ni på gården ska uppnå de nya målen. Mer än bara nyckeltal Styra med Nyckeltal utgår från besättningens biologiska värden i en ”besättningsstjärna” där viktiga analysområden för besättningen visas i nyckeltal som avkastning i ECM, djurhälskostnad och celltal, rekryteringsprocent, utgångna kor samt inkalvningsålder och kalvningsintervall. Den så kallade ”ekonomistjärnan” visar tydligt vilka områden som har störst ekonomisk potential i din besättning och nyckeltal inom avkastning för förstakalvare och äldre kor, mjölkleverans per ko och mjölk minus foder, mjölkens halter med mera ingår. Vi kan jämföra din besättning med andra besättningar i Kokontrollen, mellan raser och med ekologiska besättningar. Beroende på vad stjärnorna visar och för möjligheter och problemområden tas vid besöket fler nyckeltal fram inom till exempel fruktsamhet, laktationskurvor, genom att se hur mjölkleveranserna till mejeri ser ut per månad, se nedan. När ni är flera som jobbar på gården Samla arbetsgruppen under rådgivningsbesöket. Tillsammans sätter vi upp tydliga mål. Styra med Nyckeltal Data från Kokontrollen® Stjärnan i Styra med Nyckeltal visar vad som kan och bör förbättras, och sen sätts mål som man jobbar med under det kommande året tillsammans med personalen på gården. I stjärnan visas nyckeltal och uppgifter som kommer från Kokontrollen. Vi gillar verkligen besättningsstjärna som kommer ut av ett Styra med Nyckeltalsbesök, säger Karin och Jörgen Svensson, Slageryds Lantbruk. Karin och Jörgen Svensson, Slageryds Lantbruk. ” Tack vare de objektiva siffrorna behöver vi inte lägga någon tid på att diskutera om de är korrekta. Vi sätter konkreta mål och alla tycker det är kul när det är dags för nyckeltalsmöte. Styra med Nyckeltal utmanar alla på gården och vi fokuserar direkt på vad vi behöver åtgärda, säger Kristina Pershagen Botans Lanbruk. Kristina Pershagen och Bengt Samuelsson, Botans Lanbruk. ” Ni får en handlingsplan som gör genomförandet både enklare och roligare för alla som jobbar på gården. Fruktsamhet och reproduktionseffektivitet Ett nyckeltal som tydligt visar fruktsamheten i besättningen är RE-talet som räknas fram genom att multiplicera inseminationsprocent med dräktighetsprocent. Nyckeltalet räknas fram per insemination. Uppgifterna kommer från Kokontrollen® och finns under besättningsöversikt i MinGård®. Om RE-talet ligger under 0,20, det vill säga 20%, kan du behöva köpa djur för att klara rekryteringen i besättningen. Om RE-talet ligger över 0,30 kan det bli nödvändigt att välja djur för rekrytering, men det kan också bli nödvändigt att sälja djur för att undvika överbeläggning. Mjölk minus foder Foderkostnaderna är som bekant den största enskilda kostnaden i mjölk- och nötköttsproduktionen. Nyckeltalet ”mjölk minus foder” visas i besättningsstjärnan i Styra med Nyckeltal, men behöver följas löpande under året. Växas rådgivare hjälper dig att ta fram ”mjölk minus foder” för din gård och kan även visa jämförelser med schablon- eller typgårdar. Nyckeltal 6 | Växa Nytt
!"# $ % $ $ & ' ( $ ) ! %* + & , $ * +& & - . / 0 " 1 2 3 # - . / Besättningsstjärna Exempelgård 1.# 0 31 #3 .. /0 # 0 2 / / " 31 23 2 1. "0 - -/ -1 -3 .- .# .. .1 / // -#-/ -#-0 -#-. -#-/ -2 .- .0 .3 /- . - / . 0 / " / 1 0 2 - 0 . . 1 / . -# . 2 -23" ."2# -0/# /## #-"# 3 -# 2032 / ."# .## 2# ./ -2 - 3"1- 2-- / - - 3 " # . #102 312# 22#- 12-/ -/# #1/1 - . ! " # ! $ # ! % # " &'! ! (" ) * + , - . / 0 1 ) )/ 1 10 11 /) .* 1 -)0 ),/ //. ), - 1 , *1 +- - + - + ) * 0 * , * ). ** *0 +, , )- ) . * / / , + / + - + + + ) + * / 1 , ).-. .1* 1-*0 0,., /, -.+* * ) * * * , * . .,/- 0).) *+ )-/ +1) ,*- *) *, */ +) Ekonomistjärna Exempelgård /+)0 0 Råd på gård av Växas rådgivare Avkastning (4) Ganska bra avkastning, här skulle man bl. a. kunna jobba med att försöka stärka upp kvigorna (7) eftersom de ser ut som om 1:a kalvarna här mjölkar nästan 10% mindre jämfört med korna mot vad medelbesättningen gör. Besättningsstjärna Råd på gård av Växas rådgivare Arbete (9) Förra året gjordes en genomgång av arbetstimmar/ko och år och det här året syns det att gården har gjort en grundlig genomgång av rutinerna som resulterat i att man sparat 10 timmar/ko och år. Värt att fira. Råd på gård av Växas rådgivare Celltalen (13) Det kan vara ett område att jobba med för att minska risken för problem med juverhälsa och risk för att behöva sortera bort mjölk och på så sätt få iväg en större andel mängd mjölk till mejeriet. Stjärnorna i Styra med Nyckeltal För att illustrera hur nyckeltalen kan användas i praktiken använder vi en exempelgård. Gården representerar en typisk mjölkproduktion och ger en bra bild av hur data kan analyseras för att hitta utvecklingsmöjligheter. Du får ett verktyg för att prioritera de mest lönsamma insatserna – alltså inte bara “vi borde göra detta”, utan “vi borde göra detta eftersom det ger mest effekt”. Den blå cirkeln är medel för alla gårdar i Kokontrollen. -#-/ -#-0 -#-. -#-/ Råd på gård av Växas rådgivare Mjölkleverans (5) Andelen levererad mjölk ligger nära medel men det kan ändå vara värt att se över juverhälsan för att få in mer mjölk till mejeriet. Ekonomistjärna Djurvälfärd (7) Djurhälsodata började samlas in den 1 oktober, knappt två år efter att djursjukdata upphörde. Dessa uppgifter ger viktiga underlag för djurhälsoarbete samt avelsarbete och forskning. Eftersom det finns ett glapp där uppgifter saknas fram till den 1 oktober kommer det dröja ännu en tid innan det finns tillräckligt underlag för att presentera siffror på besättningsnivå, därför är siffran 0. -#-/ -#-0 -#-. -#-/ 7 | Växa Nytt
Hur stor del av köttrassemin kan din gård klara av och ändå vara självförsörjande på rekryteringsdjur? SimHerd är ett verktyg som kan modellera fram ett ekonomiskt resultat beroende på vilka beslut du tar. Lönar sig att ha fler kvigor till uppfödning, fler köttraskorsningar eller bör du använda könssorterade doser i större utsträckning. Genom programmet SimHerd hittar vi de gårdar som kan växla ut ungdjuren i fler köttraskorsade djur. Vissa gårdar kan använda ända upp till 60% köttras. Gården X gör en SimHerd analys I exemplet nedan har en av våra rådgivare hjälpt en gård (ca 50 mjölkkor) med att ta fram ett antal alternativ för rekryteringen framåt. I alternativen nedan så ser man tydligt hur SimHerdanalysen visar på vad det ger rent ekonomiskt. Skillnaden i TB per år - jämfört med nuläge. Med hjälp av beräkningarna kan gården välja väg för framtiden på ett enklare sätt. När analysen gjordes så seminerade gården alla djur med mjölkras vilket resulterade i att man fick slå ut mjölkkor när kvigorna skulle kalvar in. Seminera med köttras På Olsbo Gård AB i Sala är det siffrorna som visar vägen. Med hjälp av Växas verktyg Styra med Nyckeltal har gården fått bättre koll på allt från mjölkleveranser och kalvningsintervall till celltal och rekrytering. Genom att följa upp nyckeltalen tillsammans i teamet har de kunnat fatta smartare beslut. Med all den data och fakta som gården får fram via Styra med Nyckeltal och den så kallade "besättningsstjärnan" finns det mycket att luta sig mot – både när förändringar ska göras, och när man väljer att inte göra dem. Ingen annan gren i företaget har så mycket stöd i siffror som mjölkproduktionen. – Styra med Nyckeltal har blivit ett av våra viktigaste verktyg. Det hjälper oss att se helheten – från produktion och djurhälsa till fruktsamhet och ekonomi. Vi ser direkt vad vi ligger bra till på och vad vi behöver jobba med, säger Linda Andersson, ansvarig för mjölkproduktionen på gården. Gården som drivs av familjen Andersson mjölkar strax under 190 kor och har arbetat med Styra med Nyckeltal sedan tjänsten lanserades. Normalläget är att gå igenom hela året som gått med hjälp av siffrorna – en så pass invand rutin att de inte vet hur det skulle se ut utan den. När siffrorna kommer efter Kokontrollens årsskörning är det som en högtid, enligt Linda. – Jag tycker det är jättekul och spännande när besättningsredovisningen kommer. Det är lite som julafton. Det är verkligen roligt att titta igenom alla staplar och jämföra med året innan, säger hon. Bra stöd för diskussion i teamet Verktyget används också som ett stöd i teamet, så att alla i personalen ser samma siffror. – Det är ett bra underlag för diskussion. Alla ser samma siffror och vi kan prata om dem tillsammans. Det gör det lättare att förstå vad som händer i besättningen och vad vi behöver fokusera på framåt, säger Linda. Även om gården nyss passerat 12 000 kg ECM och snart kan få en tårta levererad, finns det utmaningar att jobba med. Vid senaste besöket, där gården gick igenom siffrorna tillsammans med produktionsrådgivare Ann-Catrin "Kicki" Markusson, såg de att celltalen gått upp något. -Lite förhöjda celltal och en försämrad juverhälsa med en risk för att det blir fler mastitkor som jag måste behandla gör att det är ett område som jag vill att vi också lägga lite mer fokus på, säger Linda. Hoppas se resultat av åtgärderna En återkommande utmaning är kalvhälsan, som gården har arbetat mycket med. Utifrån siffrorna från Styra med Nyckeltal har de kunnat sätta in åtgärder – som att säkra kvaliteten på råmjölken och börja vaccinera djuren. Numera vaccineras korna mot corona och cryptosporider, och förhoppningen är att snart se resultat. Besöket med Kicki blev också en bra diskussionsplats för hur gården ska fortsätta utveckla kalvhälsan – till exempel om det vore klokt att bygga om kalvstallet. Kalvningsintervallet ligger där de vill, på 12,2 månader, men rekryteringen är något hög, vilket sätter press på beläggningen. Det finns ett överskott på djur, vilket gör att kor som mjölkar bra ändå går på slakt. Nu behöver de fundera på om de ska ändra avelsstrategin – eller kanske börja sälja livdjur för att minska överskottet av kvigor. – Det är ändå ett trevligare problem att ha kor som mjölkar mycket, som man ska göra sig av med, än att ha kor i besättningen som mjölkar lite, avslutar Linda. Mjölkproduktionen bygger på Styra med Nyckeltal 74 4 ! # 4 % !4 > 00 .++4 !9 ! 74 # 4 % !4 > ,2 0++4 !9 ! 74 ##! "" 4 4 ##4 # 4" ! "4 4 : 4 > 01 +++4 !9 ! 74 ##! "" 4 4 : 4# 4 ! !(# ! " $! 4 > 1, +++4 !9 ! Marcus Eklund, Kicki Markusson, Bo Andersson, Linda Andersson och Nicklas Andersson samlas gör att gå igenom materialet i Styra med Nyckeltal 8 | Växa Nytt
Det finns pengar att tjäna på att räkna fram optimal uppfödningstid och slaktvikt utifrån gårdens foderkostnader. Kött minus foder Växa räknar regelbundet fram kött minus foder, vilket visar köttproduktionens marginal i förhållande till nötköttpriserna. Det går dock inte att dra några slutsatser för den specifika gården. Räkna istället fram vad den dagliga fodergivan för djuret kostar och jämför foderkostnaden med djurets tillväxt per dag: Exempelvis om slaktpriset är 65 kr per kg, foderkostnaden 20 kr per dag och om djuret växer ett kg per dag är det sannolikt fortfarande lönsamt att behålla djuret en tid till innan slakt. För att bibehålla god tillväxt i hela besättningen är det viktigt att följa betalning i förhållande till uppfödningstid, se grafer till höger. Med det är mycket som påverkar var brytgränsen går, glöm inte arbetskostnad, strökostnader och påverkan på djurflödet. Slaktvärde och uppfödningstid Merparten av slakterierna levererar in slaktresultaten till Växa så att du kan se dem i managementverktyget MinGård®, om du är kund i Kokontroll®, KAP eller Produktion och Härstamning. TIPS: Slaktavräkningen från slakteriet visar betalningen för djuren, vill du ha hjälp att planera för att få ett ännu bättre resultat framöver, eller för att tolka resultaten, är du välkommen att kontakta oss i Växa. Rätt uppfödningstid ger god lönsamhet En av de mest användbara graferna för ungnötsuppfödare är ”Slaktresultat - Tillväxt” som finns i besättningsöversikten i MinGård®. Gårdens tillväxtresultat visas genom att ha slaktvikt på ena axeln och ålder vid slakt på den andra. Alla djur blir en prick och visar hur stor spridning man fått i sina resultat. När det kommer till ungtjursuppfödning är det tillväxt som gäller! I takt med att djuren blir äldre och större avtar tillväxten och vanligen är det mest lönsamt att inte ha dem längre än upp till 17 eller 18 månader. Se bild 1. Grafen ger en tydlig bild över hur väl man lyckas med sin strategi, i de gröna fälten går det bra, i de gula finns det utrymme för förbättringar. Slutgödning av kor kan löna sig för mjölkföretagaren De flesta slakterier ger betydligt bättre betalningen om djuret väger över 250 kg. Detta gör att slutgödning av mjölkkor kan vara lönsamt om du har plats, om du har tillräckligt med foder och om djuret inte behöver skickas till slakt av andra anledningar. Eftersom kor inte behöver lägga något extra på att växa är slutgödning av kor, oavsett om det är en mjölkko eller diko, ofta riktigt lönsamt, så klart extra lönsamt om det dessutom får henne att komma över 250 kg slaktvikt. Optimera köttproduktionen när priserna är höga Bild 1: Diagram från MinGård®. Framgångsrik ungnötsuppfödning där linjen visar 250 kg och det gröna fältet visar vilka djur som haft optimal slaktvikt och -ålder. Daglig tillväxt mjölkrastjurar Slaktålder mot Slaktvikt 2025-10-01 225 275 325 425 375 400 350 300 250 450 13 14 15 16 17 18 19 20 Slaktvikt, kg Slaktålder, mån Kviga Ungko Ko Mellankalv Ungtjur Stut Min strategi är att föda upp djur till 16,5 månader och 330 till 350 kg vilket jag följer upp via slaktavräkningen och analys av grafen ”slaktålder och tillväxt” i MinGård®. Jag satsar på bra kalvar, en kraftig foderstat och att vara noga vid insättningen av nya kalvar. Växas rådgivare utmanar mig och en förändring jag gjort är att jag fått snabbare tillväxt tack vare att jag förlängt tiden med kalvstat från 2,5 till 4 månader. Ola Johansson, Tosta hereford i Slöinge ” Slaktålder mot Slaktvikt 9 | Växa Nytt
Avel Kajsa Nyström Avelsrådgivare Kontakt: kajsa.nystrom@ vxa.se Djurhälsa Ruby Reinefjord Ruby börjar som veterinär i Bollnäs och är utbildad i Budapest. Efter examen jobbad som distriktsveterinär i Örnsköldsvik och nu senast som smådjursveterinär i Stockholm. Kontakt: Ruby.Reinefjord@vxa.se, 010-471 02 72 Sigrid Clementz Sigrid Clementz börjar som djurhälsoveterinär i Vänersborg den 1 september. Hon är uppvuxen i Stenungssund och har utbildat sig till veterinär i Litauen. Under utbildningen växte hennes intresse för kor, inte minst under flera praktikperioder i Sverige. Kontakt: Sigrid.Clementz@vxa.se, 010-471 02 74 Kajsa Ryssen Kajsa Ryssén är nu djurhälsoveterinär i Laholm! Hon började i oktober och vi hoppas hon kommer trivas bra på jobbet. Kontakt: kajsa.ryssen@vxa.se, 010-471 03 52 Stina Lindberg Stina kommer att jobba som djurhälsoveterinär i Bredaryd. Hon har varit veterinär sedan 2013 och har bl.a annat jobbat som ambulerande stordjursveterinär och lärare tidigare. Stina har stort intresse för förebyggande djurhälsovård och vi är så glada att hon förstärker vårt team i region öst. Kontakt: stina.lindberg@vxa.se, 010-471 02 78 Lisa Karlsson Djurhälsoveterinär Kontakt: lisa.karlsson@ vxa.se, 010-471 0351 RoF Gabriella Berglund Gabriella är ny byggrådgivare på Växa i Uppsala. Hon är utbildad Högskoleingenjör inom byggteknik och har nu senast arbetat med inköp på bostadssidan. Hon har tidigare också haft roller som Projekt- och Projekteringsledare. Kontakt: Gabriella.Berglund@vxa.se, 010-471 0155 Ida Frankenberg Ida Frankenberg har börjat som produktionsrådgivare i Uppsala. Ida har tidigare arbetat både som djurskötare och som testare av automatiska mjölksystem på DeLaval. Hos Växa kommer Ida arbeta med bl.a. foderrådgivning, mjölkkvalitet, Greppa Näringen och Styra med Nyckeltal. Kontakt: 010-4710733, ida.frankenberg@ vxa.se Amanda Hellqvist Amanda Hellkvist jobbar som produktionsrådgivare i Eksjö. Som nyexaminerad husdjursagronom med ett stort intresse sedan barnsben för lantbrukets djur där kor hålls varmt om hjärtat, ser Amanda mycket fram emot sin kommande tid. Kontakt: Amanda.Hellqvist@vxa.se, 010- 471 03 97 Gustav Vernsson Jonsson Gustav Vernersson jobbar som produktionsrådgivare i Eksjö. Han är ny examinerad Lantmästare och ser fram emot att jobba som rådgivare då han har spenderat mycket tid på gården där hemma med mjölkproduktion under uppväxten. Kontakt: Gustav.Vernersson-Jonsson@ vxa.se, 010 – 471 03 96 Sandra Kronblad Sandra Lillsjö Kronblad är ny växtodlings- och hållbarhetsrådgivare i Örebro. Hon är agronom och kommer att arbeta med Arlas klimatrådgivning, samt även med växtodlingsrådgivning och Greppa Näringen. Förutom grovfoderodling är Sandras stora intresse dräneringsfrågor. Kontakt: Sandra.Kronblad@vxa.se, 010- 471 03 98 Anna Karlstrand Anna Karlstrand är ny produktionsrådgivare i Vänersborg. Anna är husdjursagronom med erfarenhet av foderoptimering på Svenska Foder samt praktiskt arbete med nötkreatur, får och getter på en gård utanför Göteborg. Kontakt: Anna.Karlstrand@vxa.se, 010-471 02 73 Christine Hernblom Christine Hernblom är nu företagsrådgivare i Linköping. Christine kommer arbeta med företagetagsutveckling och ekonomirådgivning bland annat. Kontakt: christine.hernblom@vxa.se, 010-471 02 77 Jonas Jans Jonas är produktionsrådgivare i Falkenberg. Jonas är husdjursagronom med en bakgrund inom djurvård och lantbruk. Han har erfarenhet av arbete med kor och kalvar, särskilt från Nötcenter Viken. Kontakt: jonas.jans@vxa.se, 010–471 05 40 Andréa Karlsson Andréa kommer att jobba som företagsrådgivare i Falköping. Hemma på gården driver de ett lantbruk med dikor, växtodling och skog. Hon är utbildad lantmästare och kommer senast från en tjänst på Ludvig & Co. Kontakt: Andrea.karlsson@vxa.se Gustaf Knutsson Gustav är ny företagsrådgivare i Laholm och utbildad agronom och bor i Helsingborg. På fritiden går det åt mycket tid att inreda det nya gemensamma hemmet. Gustaf har intresse för friluftslivet och lantbruket, vandrar gärna i fjällen på semestern. Han ser fram emot nya utmaningar på Växa, där han kan bidra. Kontakt: Gustaf.knutsson@vxa.se, 010-471 03 59 Emilia Nilsson Börjar produktionsrådgivare i Ingelstad. Emilia är 25 år gammal, Lantmästare och kommer närmast från ett vikariat på Länsstyrelsen i Kronobergs län. Emilia har ett stort djurintresse och spenderar mycket av sin fritid på hästryggen eller hos kossorna i ladugården. Emilia ser framemot sitt nya jobb på Växa och att träffa er kunder.” Kontakt: Emilia.nilsson@vxa.se, 010-471 02 79 Nya medarbetare Personalnytt 10 | Växa Nytt
Dräktighet Analys har flyttat in i Provmjölkningsappen Nu har Dräktighet Analys flyttat in i Provmjölkningsappen, vilket gör det enkelt för dig att beställa dräktighetsanalys på de kor du önskar direkt i appen. Nyheter i Provmjölkningsappen • Är du ansluten till Kokontrollen® är befintligt abonnemang på Dräktighet Analys överflyttat till Abonnemangsportalen. • Aktuella djur enligt abonnemanget kommer att vara utpekade i Provmjölkningsappen. Dessa kan redigeras, och nya djur kan enkelt läggas till. • Ändringar i abonnemanget görs i Abonnemangsportalen som du hittar via Min Sida eller MinGård®. För dig som är ny användare av Dräktighet Analys • Du har nu automatiskt abonnemanget Välj enskilda djur. • Tjänsten är aktiverad, men inga djur pekas ut automatiskt – du väljer själv djur vid provmjölkningen. • Önskar du automatisk utpekning så beställer du det i Abonnemangsportalen. • Viktigt om beställningar från våra äldre system • AMS-link och Kokontrollen på PC, KKPC kommer att fungera ytterligare ett par månader för att skicka in provmjölkningen. Nu skickas inte några beställningar för Dräktighet Analys eller PCR analys vidare för analysering från AMS link och Kokontrollen på PC, KKPC. Dessa analyser beställer du smidigt i Provmjölkningsappen. Under 2024–2025 har Växa genomfört tre digitaliseringsprojekt för att öka kunskapen om ny teknik i svenskt jordbruk. Projekten har testat drönare, handhållen NIR-sensor och digital vattennivåmätare på gårdsnivå. Syftet är att inspirera dig som lantbrukare och göra tekniken användbar i praktiken. 1. Aqvify – digital vattennivåmätare: En trycksensor mäter vattennivån i brunnen och visar data i en app. Det ger koll på variationer och larm vid låg nivå, men förbrukningen mäts inte exakt vid stort inflöde. Pris: ca 6 000 –7 000 kr + 1 000 kr/år. 2. Handhållen NIR-sensor: Möjliggör snabb analys av grovfoderkvalitet direkt på gården. Sensorn är enkel att använda och ger värdefull information om näringsinnehåll, men mäter inte hygien eller mineraler. Pris: ca 70 000 – 80 000 kr + 10 000 kr/år. 3. Drönarteknik: Ger högupplösta bilder för att bedöma grödans status, upptäcka problem och underlätta beslut. Enkla modeller räcker för grundläggande behov, medan mer avancerade drönare och bildanalysprogram rekommenderas för regelbunden användning. Pris från ca 3 500 kr Kontakta: Camilla Oskarsson och Johanna Forss Flera projekt inom digitalisering Kollega Jonas är ute och testar NIR-sensorn trinamiX. Ida Bååth Ida är utbildad lantmästare och kommer närmast från ett arbete på Vallens gård, så hon har gedigen praktisk erfarenhet av mjölkgårdar. På fritiden är hästar och ridsport ett stort intresse. Kontakt: ida.baath@vxa.se, 010-471 03 37. Kokontrollen Hanna Sjöstrom Hanna är ny Kokontrollspecialist! Hon är placerad i Falköping och vi hoppas hon trivs i sin nya roll. Kontakt: hanna.sjostrom@vxa.se, 010-471 02 39. 11 | Växa Nytt
Temperament är en egenskap som beskriver hur lugn eller nervös en ko är. Det ingår i NTM och bedöms av djurägaren i jämförelse med andra kor i besättningen. Vad är temperament? Agrotekniker-studenten Vera Anderson har i ett LIA-projekt för VikingGenetics och Växa undersökt sambandet mellan tjurmödrars produktion/ exteriörpoäng och sönernas avelsvärden som avkommebedömda. Det förs emellanåt diskussioner om vilka djur som blir tjurmödrar. En vanlig uppfattning är att kor med låg exteriörbedömning eller mjölkproduktion inte bör användas som tjurmödrar, trots att deras söners genomiska avelsvärden är höga. Veras uppgift var att undersöka om detta stämmer – finns det verkligen ett samband mellan tjurmödrarnas fenotyp och tjurarnas avelsvärden? I arbetet ingick data från avkommebedömda tjurar födda mellan 2015 och 2020. Tjurmödrarnas produktion och exteriörbedömning var från deras första laktation. Antalet tjurar som användes i arbetet: Resultatet När data analyserades kunde Vera visa att sambandet mellan tjurmödrarnas produktion och exteriör och tjurarnas avelsvärden faktiskt är svagt. Med andra ord: en ko med lägre exteriörpoäng behöver inte alls ge en tjur med sämre avelsvärde. Moderns exteriör eller produktion är inte en säker metod att basera tjururval på. Hon visade också att om valet av tjurar baseras på en enskild egenskap, till exempel moderns juver, utförs en så kallad minimumselektion. En sådan selektion resulterar i att många tjurar med höga NTM riskerar att väljas bort. Vilket i sin tur bromsar det genetiska framsteget. Det står alla lantbrukare fritt att själv välja vilka tjurar som passar i just deras besättning. I Dosshopen kan du se tjurmödrarnas produktion och exteriör för tjurar som är rekommenderade eller används som tjurfäder. Men att tillämpa minimumselektion medför en förlust av genetiskt framsteg. Veras viktigaste slutsatser • Sambandet mellan tjurmödrarnas produktion/exteriör och tjurarnas avelsvärden är lågt • Lita på tjurens genomiska avelsvärden, säkerheten är ca 70% • Genomtesta hondjuren – det ger säkrare avelsbeslut och bättre långsiktig lönsamhet Scanna QR-koden för att läsa hela Veras LIA-arbete HOL JER RED 294 113 248 VERAS LIA-ARBETE Vera Anderson har bland annat presenterat sitt arbete för Växas avelsrådgivare och på SRB-stämman. Under de senaste tre åren har beräkningen av avelsvärden övergått till den nya single step-metoden, den ersätter tidigare tvåstegs-metoden. I november 2025 var det dags för avelsvärdet Temperament att inkluderas. Den nya metoden ger mer tillförlitliga värden eftersom den kombinerar information från både genotypade och icke-genotypade djur i ett enda steg. För de flesta djur blir förändringarna små, men vissa individer kan få tydligt förändrade avelsvärden. Liten påverkan på NTM Bland tjurar är RDC den mest stabila rasen. För både avkommebedömda och genomiska tjurar förändras temperamentindexet med mer än fem enheter för endast en liten andel av djuren. För Holstein och Jersey är förändringarna något större, men fortfarande begränsade. Trots vissa förändringar i temperamentindex, påverkas NTM lite. Det beror på att temperament har låg vikt, endast 0,03– 0,04 beroende på ras. En stor förändring i temperament motsvarar därför bara en marginell förändring i NTM. Förbättrat avelsvärde för Temperament Med den nya modellen får vi ett mer rättvist och stabilt mått på temperament, vilket är ett viktigt utvecklingssteg i avelsarbetet, säger Ida Hansson, genetiker på Kunskap & Utveckling. Sambandet mellan tjurars avelsvärden och tjurmoderns fenotyp En studie som påvisar sambandet mellan avkommeprövade tjurars avelsvärden och tjurmödrarnas exteriör och produktion 12 | Växa Nytt
Är det alltid positivt med alla staplar åt höger på tjurbladet? Inte riktigt. Vi kommer dyka ner i några olika avelsvärden och beskriva vad de betyder – vi startar med spenlängd. Spenens längd har stor betydelse oavsett om kon mjölkas i ett automatiskt eller traditionellt system. Är spenen för kort har spenkopparna svårt att sitta kvar, medan en för lång spene ökar risken för spentramp och skador. Tre raser – ”tre olika 100” Ett avelsvärde beskriver hur bra ett djur är genetiskt, jämfört med andra djur av samma ras, och vilken effekt som kan ses hos dess avkomma. Inom den nordiska avelsvärderingen används en skala där 100 är rasens medelvärde. • 100 är ett medelvärde baserat på en basgrupp av kor mellan 3 och 5 års ålder, som har en fenotypisk registrering för egenskapen. Basgruppen uppdateras fyra gånger per år. • 100 skiljer sig åt mellan raserna • 100 är inte alltid det optimala för rasen Har du en blandbesättning är det viktigt att komma ihåg att 100 alltså inte betyder samma sak på tjurbladet. Medelvärdet 100 för spenlängd för RDC: 49,5 mm, Holstein 52,5 mm och Jersey: 53 mm. Förväntad spenlängd – detta visar diagrammen Vad blir skillnaden om du använder en tjur med avelsvärde 70, 100 eller 130 till en ko som har avelsvärde 100 för spenlängd? Dotterns förväntade spenlängd kan du läsa ut i diagrammen nedan för respektive ras. Egenskapen spenlängd har en relativt låg fenotypisk variation. Det betyder att skillnaden i spenlängd – alltså det vi kan mäta och observera – är ganska liten. Men även om variationen är relativt liten, kan ett planerat avelsarbete ge förbättringar. En skillnad på ca 10 mm hos dottern om tjuren har avelsvärde 70 eller 130 visar att även små genetiska framsteg kan vara betydelsefulla. Det är kombinationen som är viktig Vill du få längre spenar i din besättning? Börja med att granska dina hondjur - både tjuren och kon/kvigan bidrar med lika mycket gener i en parning. • Genomtesta dina kvigor för att kunna rekrytera efter de djur som bär anlag för längre spenar. Använd gärna könssorterade doser så att det är säkert du får kvigkalvar efter dem. • Välj inte bort en tjur p.g.a. ett enstaka avelsvärde om den har en bra profil i övrigt. Använd i stället ett parningsprogram för att optimera matchningen. En avelsrådgivare kan hjälpa dig! • Exteriörbedöm dina kor så kan du följa hur avelsarbetet ger resultat över tid. Vill du dyka djupare i ämnet, till exempel veta vilken spenlängd som anses optimum för de olika raserna eller vilken spenlängd en kviga förväntas få om modern har ett annat avelsvärde än 100? Vad betyder avelsvärdet – Spenlängd Du som är intresserad av att börja bedöma dina kor, ring Lovisa Hedberg som är ny produktchef för Exteriörbedömning! Lovisa Hedberg 076-109 16 77 lovisa.hedberg@vxa.se TOLKNING AV AVELSVÄRDEN Läs mer på webben! Hur tjurens avelsvärde påverkar avkommans förväntade spenlängd när modern har avelsvärdet 100. 13 | Växa Nytt 13 | Växa Nytt
Kan det vara något slags rekord? Det här är de fyra tjurkalvar på Tuvagård som nyligen köpts in av VikingGenetics. Så småningom ska de få flytta till Assentoft för att påbörja sina karriärer som avelstjurar. Tre av dem är pollade varav två i dubbel uppsättning! Hallå där Alf Eriksson – berätta om de här fyra tjurarna! Det är ett fint resultat av att vi började som recepientbesättning för 2 år sen. Vi har lagt in ungefär 5 embryon i månaden, samarbetet med spolteamet fungerar jättebra. Vi lägger i huvudsak in färska embryon och det är glädjande att vi får fler donnagårdar i området så vi kortar transporterna. Vad lockar med embryon? Vi gick över från ekologisk produktion och är avelsintresserade. Det är också ett förmånligt avtal att vara recepientbesättning. Vi är nöjda med den ersättning vi får för att tex behålla tjurkalvarna i fyra månader. De kvigor som inte köps in av VikingGenetics för att ingå i ET-verksamheten blir ju också kvar i besättningen. Det är nytt avelsmaterial för oss men det är ju testat i flera led i och med att de blivit utvalda för embryospolning. Hur ser framtiden ut? Målet på sikt är att spola egna djur i besättningen, det kommer att lyfta vår besättning ytterligare. Det är också roligt att vara engagerad i avelsarbetet kring den röda kon. Det känns fint att ET-verksamheten verkligen kommit i gång i Sverige. Det gör oss mer jämställda i uttagningen av avelsmaterial från våra tre ägarländer i VikingGenetics, vi tävlar mer på samma villkor! Vad ska du göra idag? Vi ska ha rådgivarmöte, det har vi en gång i månaden. Då använder vi bland annat beräkningsverktyget för mjölkintäkt. Det hjälper oss att identifiera de mest värdefulla korna och tydliggör vad som faktiskt genererar intäkter. Vårt avelsarbete fokuserar på halter – det är ju trots allt bara mjölkens innehåll av fett och protein, som vi får betalt för! Tjurar från Tuvagård Nötkreatursaveln är full av myter, och frågan är om de är sanna eller falska. I MythBuster kommer NAV att med hjälp av fakta testa om myterna bara är just myter eller om de faktiskt är sanna. Många lantbrukare uppskattar sina äldre kor som under årens lopp har mjölkat bra och hållit sig friska. Det är därför lätt att anta att deras döttrar också skulle ha särskilt goda egenskaper – mödrarna har ju redan visat sin kapacitet. Fakta på bordet Den stora studien, där NAV analyserade data från nästan 180 000 danska Holstein, visar att kvigor födda av unga kor med höga avelsvärden (NTM) presterar betydligt bättre. De bäst presterande Holstein-kvigorna föddes av mödrar som gått in i sin första laktation. Dessa döttrar visade sig ha bättre hälsa, högre fertilitet och längre livslängd. När mödrarna blir äldre minskar deras döttrars prestation. Det stämmer överens med avelsteorin. • 2 AMS+grop • 200 mjölkande SRB • 11 337 kg ECM Tuvagård, Halland Döttrar till äldre kor är bättre – sant eller falskt? MythBuster nr 2 – reder ut om ”Nordiska tjurar sjunker mer i NTM jämfört med utländska tjurar när de blir avkommeprövade." Scanna QR för att läsa mer! AVELSNYHET Alma Einarsson, Disa Karlsson, Benjamin Eriksson, Alf Eriksson tillsammans med de fyra tjurkalvarna som är inköpta av VikingGenetics. Fotograf: Kjell Johansson, Växa 14 | Växa Nytt
En effektiv ungnötsproduktion handlar om att utnyttja gårdens resurser – djur, foder och byggnader – på bästa sätt. Rätt produktionsinriktning och djurval är avgörande för lönsamheten. Tre viktiga mål för din produktion För att produktionen ska bli lönsam behöver du optimera och tydligt sätta mål. 1. God tillväxt Tillväxten är det viktigaste i ungnötsproduktionen oavsett inriktning. Att ta tillvara på djurens tillväxtpotential på bästa sätt utifrån gårdens och djurens förutsättningar. 2. En balanserad och kostnadseffektiv foderstat Fodret är oftast den enskilt största kostnaden i ungnötproduktionen. En beräknad foderstat anpassad efter den önskade tillväxten och åldern på djuret är en bra start. 3. Arbetseffektivitet Tyvärr är det ofta så att lönsamheten äts upp av ineffektiva stallar och system vilket gör att arbetskostnaden blir allt för hög. Även i nyare effektivare stallar är det viktigt att hålla koll på rutiner och flöden för att arbetskostnaden ska bli så låg som möjligt utan att för den skull försämra produktionsresultatet. Läs mer om hur du optimerar din ungnötsproduktion! Så får du lönsam ungnötsproduktion UNGNÖTS- PRODUKTION Har dina djur haft hårlösa fläckar under tidigare stallsäsonger? Kliade de sig ovanligt mycket mot inredningen? Eller kanske såg pälsen lite tufsigare ut än vanligt? Alla dessa scenarier är klassiska symtom på utvärtes parasiter. Olika typer av lus hos nötkreatur Under stallsäsongen kan nötkreatur drabbas av lus eller av skabbkvalster. Det finns två olika typer av lus i Sverige, blodsugande samt pälsätande lus. Båda typerna är vanliga, och förekommer i princip i samtliga nötkreatursbesättningar i någon grad. De blodsugande lössen är lite större och oftast mörka, medan pälsätarna är mindre och ljusare. Båda kan ses med blotta ögat men de pälsätande lössen kan lätt misstas för mjäll eller skräp i pälsen. Båda lustyperna föredrar att sitta i nackregionen och ner mot bogbladen på djuren. Varför ska vi vara uppmärksamma på parasiter? Har du någon gång haft lus själv, så vet du nog att det kliar och irriterar i hårbotten. Samma gäller för våra djur. Klådan gör att djuret gnider sig mot inredningen i stallet. Klådan kan bli så intensiv att pälsen lossnar och lämnar bar, oftast lite sårig hud. Blir de pälslösa områdena tillräckligt stora kan de störa ut djurens värmereglering. Hålls djuren dessutom i ett oisolerat stall eller i ranch/utedrift får djuren svårt att klara av kalla vinterdagar. Tiden djuret lägger på att klia sig skulle den egentligen lagt på att äta, idissla eller vila. Vid kraftiga lusangrepp kan tillväxten minska med 90 gram om dagen. Förebyggande åtgärder mot lusangrepp Lus trivs i varm och fuktig päls. Köper du in köttrastjurar på hösten kan en åtgärd vara att klippa hela eller delar av djuret vid installning. Då hjälper vi djuret att ventilera ut fukt. Lössen trivs inte lika bra, och förökar sig långsammare. Även antal djur per box är viktigt för att begränsa lusförekomsten. Behandling av lusangrepp Finns tydliga symtom på lusangrepp behövs behandling med läkemedel som dödar lössen. Ofta används pour-on preparat som hälls på ryggen på djuren vid ett tillfälle. Även om bara enstaka djur i ett stall visar symtom på löss så måste alla djur som varit i direktkontakt avlusas. Behandlar vi enbart de djuren med symtom kommer de avlusade djuren ganska snabbt återinfekteras. Andra orsaker till pälslösa fläckar Under vintersäsongen kan andra orsaker till pälsslösa fläckar vara en infektion med ringorm. Ringorm är en svampsjukdom som infekterar huden. Ringorm ger ofta runda, pälslösa lite mjälliga förändringar i ansiktet eller på halsen, men det kan även sitta på andra delar av kroppen. Det finns också en del djur som inte får några symptom, men som fortfarande bär på smittan. Detta gör det svårt att skydda besättningen helt vid livdjursköp. Förebyggande av ringorm Det bästa sättet att skydda sin besättning mot ringorm är att vaccinera kalvarna regelbundet. Vaccinet ger skydd i ungefär fem år. Sammanfattning och råd Pälslöshet under stallsäsong kan alltså bero på flera olika orsaker. Oavsett vilken som är orsaken, så ska pälslösheten tas på allvar. Då det sänker både produktion och bidrar till minskad djurvälfärd för individen. Har du ytterligare frågor, fråga en djurhälsoveterinär om råd Pälslöshet under vintern 15 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=