För två år sen introducerades den nya metoden Single step för att beräkna avelsvärden. Hittills har åtta avelsvärden beräknats med den nya metoden och nu har turen alltså kommit till Fruktsamhet. Fruktsamhet och NTM Både Holstein och RDC (röda raser) har en hög vikt på honlig fruktsamhet i NTM, 0,36. För båda raserna är honlig fruktsamhet den näst högst prioriterade egenskapen i NTM, endast produktion har en högre vikt. För Jersey är vikten för honlig fruktsamhet 0,26, vilket gör den till den tredje högsta vikten efter produktion och juverhälsa. Förändringar Ändringarna som beror på den nya beräkningsmodellen har påverkat NTM vid avelsvärderingen i november. De flesta djur hade en liten förändring i fruktsamhet, men det kommer alltid finnas djur som förändras mycket. Alla raser visar hög stabilitet för avkommeprövade tjurar, och omrangering mellan tjurar födda samma år är liten. Mjölkindex byter namn till Avkastningsindex Namnbytet görs för att bättre spegla vad avelsvärdet verkligen innebär med fokus på mängden fett och protein. Det nya namnet överensstämmer även bättre med den engelska ”yield index”. Namnbytet kommer införas succesivt i alla system. Vad betyder avelsvärdet? Avkastningsindex ger information om djurets genetiska potential för att producera mjölk, fett och protein. Avelsvärdet baseras på information från Kokontrollen i de tre första laktationerna. Målet i den nordiska avelsvärderingen är att våra kor ska producera en mjölkråvara som motsvarar mejeriernas betalningssystem. Idag avräknas mjölkproducenter främst baserat på mängden fett och protein och nuvarande betalningssystem är likartad i våra tre nordiska länder. Beskriver genetisk potential för att starta eller återuppta brunstcykling efter kalvning, att visa brunst och bli dräktig vid seminering. Bygger på data från seminuppgifter på kvigor och kor från de tre första laktationerna. Fruktsamhet Förbättrade avelsvärden för fruktsamhet I maj 2023 togs beslut om att undersöka möjligheterna till en gemensam europeisk avelsvärdering, European Bovine Evaluation, EBE. Syftet med EBE är att öka de gemensamma resurserna för avelsarbetet i Europa. Samarbetet gäller Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Polen Spanien och Nederländerna. Holstein först ut Växas styrelse har gett sitt godkännande för att fortsatt jobba för att bildandet av EBE. I det första steget kommer fokus ligga på att utveckla en fungerande och modern avels- värdering för Holstein. Det är den största rasen och finns i samtliga länder som ingår i EBE. Målet är att ha en fungerande avelsvärdering för Holstein från och med 2027. SRB och Jersey I ett andra steg kommer de övriga mjölkraserna, bl. a SRB och Jersey att inkluderas och målet är att den avelsvärderingen ska tas i bruk 2029. - EBE ska inkludera alla mjölkraser och vi ska skydda avelsprogrammen för exempelvis Jersey och den nordiska röda rasen, säger Anna Samuelsson. EBE ska ligga i framkant inom den genetiska utvecklingen och vi kommer att arbeta för att tillvarata nordiska intressen. Inom NAV kommer vi att fortsätta bedriva avelsvärdering för delindex och totalindex på nordisk nivå. Arbetet med EBE fortsätter För Växa är det också viktigt att i det längre perspektivet utveckla avelsvärden även för renrasiga köttraser samt köttrastjurars användning på mjölkkor, på europeisk nivå. Det är viktiga steg för ökad lönsamhet, säger Anna Samuelsson vice ordförande i Växa och NAV. Frågan om kornas metanutsläpp har blivit alltmer aktuell i takt med att klimatförändringar står högt på agendan. Målet är ett få ett avels- värde för metanproduktion för alla provmjölkade kor. För att möta behovet av hållbara lösningar har Växa fått en miljon kronor från Jordbruksverket och 2,5 miljoner kronor från Stiftelsen Seydlitz MP bolagen. Med detta stöd ska Växa installera avancerad mätutrustning och bygga upp en infrastruktur som möjliggör insamling av data kring varje mjölkkos individuella metanproduktion. -Med hjälp av datan kommer vi att utveckla en prediktionsmodell för metan- utsläpp, som kombinerar direkta mätningar från avancerad teknik på ett mindre antal gårdar med indirekta mätningar (MIR-teknik) från regelbundna provmjölkningar, berättar Carolina Markey, Affärsområdeschef för Kunskap och Utveckling. Aktuell forskning Växa driver två doktorandprojekt i samarbete med SLU:s initiativ SustAinimal 2.0. Det ena projektet undersöker hur fodrets sammansättning påverkar kornas metanproduktion, medan det andra fokuserar på de genetiska faktorerna bakom metanutsläpp. - Genom dessa projekt hoppas vi på Växa att kunna bidra till ett mer hållbart jordbruk där avel för låg metanproduktion blir en naturlig del av arbetet med att minska lantbrukets klimatpåverkan, säger Carolina Markey. Stora satsningar på forskning om metan Carolina Markey och dokorand Patricia Ask-Gullstrand. 13 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=