Växa Nytt December 2024 Håll kontakten: •Mer mjölk till kalvarna •Söka miljötillstånd •Håll koll på mjölkurea •Metanforskning •Genomiska avelsvärden för renras kött •Välkommen på kretsmöten 2025
Växa Nytt – Utgiven av Växa Sverige, Box 288, 751 05 Uppsala Kontakt: Marknad & Kommunikation | Tel: 010-471 00 00 | Foto: Maria Nyberg om inget annat anges Omslaget: Friska fina kalvar Foto: Maria Nyberg Produktion och tryck: Ågrenshuset 2024 Mer mjölk till kalvarna........................................6-7 Söka miljötillstånd för utökad djurproduktion ....8 Utöka din kunskapsbank ...................................... 9 Håll koll på foderstaten med hjälp av mjölkurea........................................10 Förebygg digital dermatit ...................................10 VikingGenetics – Norska tjurar........................... 11 Spolningar och embryo ....................................... 12 Stora satsningar på forkning om metan .........13 Genomisk avelsvärdering av renrasiga köttdjur ............................................14 Hälso- och behandlingsjournalen..................... 15 Datum för 2025 års kretsmöten ........................ 16 VäxShop ................................................................... 17 Innehåll i Växa Nytt December 2024 Som ett av första företagen i världen erbjuder nu Växa nylanserade örontags från Nedap. Med nya Växa Control® örontags är det smidigt att hålla koll och mäta brunstbeteenden, ättider och idisslingen hos dina djur. Nu kan du välja om örontags eller transpondrar i halsremmen passar dig och din besättning bäst när du installerar brunst- och hälsoövervakningssystemet. Transpondern i örat mäter brunstbeteenden, ättider, idissling men även värmestress hos kor. Dessa smarta, smidiga och små transpondrar optimerar djurens välfärd och effektiviserar arbetet på gården. Den första svenska kon som fick en örontag finns på Stäme Holstein utanför Laholm. Därmed är de 330 mjölkkorna i besättningen först ut med att få örontags från Nedap i Sverige. — Vi vill ha så lite som möjligt på djuren, därför passar örontags oss bra och vi tycker det är smidigt att ha det i öronen, säger Pierre Bengtsson på Stäme Holstein. Nu hoppas han att hans nya brunst- och hälsoövervakningssystem kommer förbättra både fruktsamheten och djurhälsan. — Det gick väldigt smidigt att sätta i tagsen. Mina förväntningar är att jag ska hitta fler brunster och förhoppningsvis fånga upp sjuka kor tidigare. Sverige är utvalt Sverige är ett av få länder som får tillgång till örontagsen i Nedaps första lanseringsfas. — Det är väldigt roligt att Sverige får vara med i denna första lansering tillsammans med bland annat USA och Canada! Det är glädjande att vi kan utöka vårt sortiment med en liten och smidig örontag med lång hållbarhet, säger Emelie Oskarsson, produktchef Växa Control®. Snart tillgängliga för leverans Örontagsen finns tillgängliga för försäljning med första möjliga leverans i januari 2025. — Vi kommer att kunna erbjuda örontags både som ett engångsköp eller som ett abonnemang, säger Emelie Oskarsson. De nätta smarta örontagsen övervakar kontinuerligt korna och samlar in data om brunstcykler, ättider och idissling. Med hjälp av avancerad sensorteknologi ger transpondrarna realtidsinformation om djurens beteenden, vilket gör det lättare för dig som djurskötare att ta beslut om eventuella åtgärder. • Brunstövervakning – identifierar brunstbeteenden för att optimera fertilitet och lönsamhet • Idisslingsanalys – mäter idisslingsfrekvens och ger insikter om djurens allmänna hälsa och välbefinnande • Larm om värmestress - övervakar hur djuren hanterar höga temperaturer så du kan agera förebyggande • Gruppövervakning – för bättre översyn • Dataanalys – samlar in och analyserar data som kan användas för att förbättra djurens livskvalitet och produktivitet • Tillgänglighet – datan redovisas i realtid på telefon, platta eller dator • Lång hållbarhet på minst 7 år Funktioner och fördelar med Växa Control® örontags Under 2023 och 2024 har 3 grupper bestående av lantbruksföretagare, totalt 30 st företag, deltagit i utbildningsträffar där de har jobbat med sin strategi och sitt strategiska tänkande. Grupperna har träffats vid tre tillfällen där varje träff har haft fokus på olika teman; omvärldsfaktorer, extern och intern risk, företagsanalys och ledarskap. Under varje träff har grupperna fått träna på att analysera sina egna företag utifrån dessa teman. Stort fokus under träffarna har varit erfarenhetsutbyte mellan företagarna. Träffarna har varit finansierade av Jordbruksverket genom landsbygdsprogrammet. Du hittar mer information om projektet under Ekonomi här: Rätt strategi vid kris PROJEKT- RAPPORTER Medfinansieras av Europeiska unionen Fler möjligheter med Växa Control® örontags
Provmjölkningsapp har, sedan lanseringen, blivit ett uppskattat verktyg för många. En av dem är Therese Druker som har stor nytta av programmet när hon provmjölkar på Gotlandsmjölk. När det är dags för provmjölkning på Gotlandsmjölk AB i Othem kommer produktionsrådgivaren Therese Druker från Växa till gården för att hjälpa till. Hon förbereder sig dagen före för att det ska gå snabbt och smidigt när de kör igång. - Provningen laddar jag hem kvällen innan för att se så allt stämmer med vilka kor som ska provmjölkas. Sedan när mjölkningen drar igång så är allt klart för att köra. Jag tar med mig en scanner ut till gården, startar Provmjölkningsapp i min surfplatta och sedan är det bara att börja registrera, säger Therese. Snabb och effektiv provmjölkning Utan Provmjökningsapp hade mjölkningen tagit extra tid eftersom karusellen hade behövt gå långsammare för att hinna med. Nu går registreringen av proverna så snabbt att karusellen kan köras på full fart. En av de anställda på gården tar ut provet och skickar över provkoppen till Therese som scannar och registrerar in varje prov med hjälp av Provmjölkningsapp. - Vi har hittat ett bra sätt som fungerar på gården. Personalen som mjölkar är tacksamma över att mjölkningen flyter på precis som vanligt trots att det är provmjölkning samtidigt. Det tar sin lilla stund att mjölka alla gårdens kor, även i vanliga fall, och de är förstås glada att vi kan provmjölka utan att mjölkningen påverkas, säger Therese. Therese säger själv att hon inte är speciellt tekniskt kunnig men tycker att Provmjölkningsapp är både lättanvänd och smidig. Provmjölkningsapp sparar tid på Gotlandsmjölk Vi är glada att meddela att en ny version av Provmjölkningsappen snart kommer att vara tillgänglig! När ni loggar in nästa gång kommer ni att märka att appen har fått några förbättringar baserade på era önskemål, även om de flesta av er som redan använder appen kanske inte ser några stora förändringar. Största nyheten AMS-Link är nu integrerat i appen, vilket innebär att även robotbesättningar kan använda appen. För er som har kombibesättningar, med både grop/båskor och robot, kommer detta att underlätta processen att skicka in hela besättningen samtidigt. Just nu genomför vi fälttester med Växas personal hos robotbesättningar som använder vår populära robottjänst. Efter jul och nyår kommer ni som är robotbesättning få mer information hur vi går över från AMS-Link till Provmjölkningsappen. Ny streckkodsinläsning för skannrar. För att säkerställa en smidig användning av streckkoderna på analyskopparna, behöver ni som använder bordsskanner eller blåtandsskanner konfigurera om era enheter. Det är viktigt att skannern läser av streckkoden på ett enhetligt sätt, att den inte skickar med någon kontrollsiffra och avslutar inläsningen med ett OK/ Enter. Dokumentation för de skannrar som Växa sålt finns tillgänglig på vxa.se. Förbättringar i gränssnittet inkluderar: • Tydligare symboler i de gröna/röda pluttarna vid varje ko. • Ny informationstext vid knappen “Skicka in”. • Meddelanderuta om provmjölkningsdagen avviker från vad som skickats av Gårdsagent/Delaval Sync.LDEX • Enklare att ändra provmjölkningsdatum. Vi ser fram emot att ni ska få ta del av dessa förbättringar och hoppas att de kommer att göra er användning av appen ännu smidigare! Har du frågor kontakta Jan Svedberg, jan.svedberg@vxa.se - Även jag, som inte är så teknisk, hade jättelätt att förstå hur appen fungerar direkt från start. Den är användarvänlig och logiskt uppbyggd. Steg för steg tar man sig igenom hela provmjölkningen utan en massa onödiga knapptryckningar. Enkelt även när det blivit fel Även om Therese tycker att det är lätt att göra rätt så blir det ibland fel. I ett fall hade en av kornas 7-dygnsmedel inte kommit med som det skulle men det var lätt åtgärdat i Provmjölkningsapp. - Det gick snabbt att se var det blivit fel och enkelt att rätta till själv utan att behöva kontakta supporten, vilket är skönt. Man vill ju bara att allt ska flyta på utan avbrott och med Provmjölkningsapp så blir provmjölkningen så mycket lättare, avslutar Therese. Ny version av Provmjölkningsappen lanseras 3 | Växa Nytt
På gång i Växa Onlinekurser Kurser runt om i landet Skåne Grovfoder i Skåne 2024 Datum: 20 januari kl 10:00 – 15:00 Plats: Digitalt via Microsoft Teams Kostnad: Kostnadsfritt. Information: Hur blev ditt grovfoder 2024 och varför? Växas rådgivare berättar om årets grovfoder och vad vi ska tänka på till nästa år. Anmälan: Senast 13 januari på vxa.se/ kalender Kontaktperson: Carl Andås 076-126 03 41 carl.andas@vxa.se Täckdikning i en tid av klimatförändringar Datum: 10 december kl 10:00-11:00 Plats: Digitalt via Microsoft Teams Kostnad: Kostnadsfritt. Information: Hur kan täckdikningen möta utmaningarna från ett allt mer oförutsägbart klimat och ett växande underhållsbehov av befintliga täckdikningssystem? Anmälan: vxa.se/kalender Kontaktperson: Emma Ryding, emma.ryding@vxa.se Småland, Öland, Blekinge Djurägarseminkurs i Kalmar Öland med teori på distans Datum: 5 - 12 februari Plats: Organträning och laddningsträning i Växas lokaler på Edvard Orms väg i Algutsrum, Öland. Information: Kursen är för dig som själv vill seminera kor och kvigor i den besättning du är verksam i. Efter avslutad kurs har du en bra grund i seminering och fruktsamhet, för att komma igång på egen hand. Teoridelen utförs i vår kursplattform, du kan genomföra teorin när det passar dig tidsmässigt. Praktiken består av organträning och praktisk semineringsträning. Detta genomförs på ett säkert sätt i små grupper ute på gård. Anmälan senast: 13 januari Kontaktperson: Kerstin Erlandsson, 070-333 84 26, kerstin.erlandsson@vxa.se Småland Djurägarseminkurs i Ingelstad/ Kronoberg med teori på distans Datum: 6 – 14 mars Plats: Teori på distans. Praktisk träning på driftsplatsen i Ingelstad samt på gårdar i trakten. Information: Kursen är för dig som själv vill seminera kor och kvigor i den besättning du är verksam i. Efter avslutad kurs har du en bra grund i seminering och fruktsamhet, för att komma igång på egen hand. Teoridelen utförs i vår kursplattform, du kan genomföra teorin när det passar dig tidsmässigt. Praktiken består av organträning och praktisk semineringsträning. Detta genomförs på ett säkert sätt i små grupper ute på gård. Anmälan: Senast 20 februari Kontaktperson: Camilla Augustsson: 076-109 08 09, camilla.augustsson@vxa.se Gotland Djurägarseminkurs Gotland med teori på distans Datum: 12 - 19 februari Plats: Teori på distans, Gotland Grönt Centrum samt på gårdar runt Gotland Information: Kursen är för dig som själv vill seminera kor och kvigor i den besättning du är verksam i. Efter avslutad kurs har du en bra grund i seminering och fruktsamhet, för att komma igång på egen hand. Teoridelen utförs i vår kursplattform, du kan genomföra teorin när det passar dig tidsmässigt. Praktiken består av organträning och praktisk semineringsträning. Detta genomförs på ett säkert sätt i små grupper ute på gård. Anmälan senast: 13 januari Kontaktperson: Djurhälsoveterinär Erik Cederlund erik.cederlund@vxa.se 010 471 07 73 Bevattning och vattendom för mjölkgårdar Datum: 11 december kl 10:00-11:00 Plats: Digitalt via Microsoft Teams Kostnad: Kostnadsfritt. Information: Att söka en vattendom för bevattning: vad det kostar, hur det går till och hur det påverkar lönsamheten i bevattning på mjölkgårdar. Anmälan: Ingen föranmälan krävs - lyssna till föreläsningen i länken på vxa.se/kalender Kontaktperson: Carl Andås, 076-126 03 41, carl.andas@vxa.se Medfinansieras av Europeiska unionen 4 | Växa Nytt Lär dig mer - hemifrån gården! Koppla upp dig och kollegorna där ni befinner er och delta i våra onlinekurser. Onlinekurserna är en serie av 7 fristående kurstillfällen med olika teman med start i oktober och håller på fram till april 2025. Håll utkik i digitala nyhetsbrevet och på vxa.se/kalender för mer information och anmälan till aktuella kurser. 9 januari Djuröga, med Djurhälsoveterinär Eleonor Hovelius 6 februari Förlängt kalvningsintervall, med produktionsrådgivare Annica Hansson 6 mars Klövar, med veterinär och klövexpert Frida Åkerström 3 april Räkna på bevattning, med växtodlingsrådgivare Carl Andås Serie onlinekurser
Nötkött Tidningen Djurhälsa Sandra Eklund Sandra börjar som djurhälsoveterinär och är välkänd bland många lantbrukare i området då hon tidigare jobbat för Distriktsveterinärerna i Sörmland. Kontakt: sandra.eklund@vxa.se, 010-471 01 44, 076-103 80 96 Erica Örtenstedt Ny djurhälsoveterinär i Linköping. Hon har tidigare arbetat på slakteri samt som smådjursveterinär. Kontakt: Erica.Ortenstedt@vxa.se, 010-471 08 16, 076-577 75 61 Anna Kallings Larsson Ny djurhälsoveterinär i Linköping. Tidigare har hon vikarierat på Gotland men kommer nu vara placerad i Linköping. Kontakt: anna.kallingslarsson@vxa.se, 010-471 02 11, 076-144 89 69 Karolina Karlsson Ny djurhälsoveterinär i Örebro, Karolina har en bakgrund som veterinär samt verksamhetsutvecklare på patologen vid SLU. Kontakt: Karolina.Karlsson@vxa.se Lina Carlström Ny djurhälsoveterinär i Linköping, Lina tar examen vid årsskiftet och börjar hos oss som TF-Veterinär. Lina har sedan länge haft siktet inne på förebyggande arbete för lantbrukets djur. Nya medarbetare Avel Olivia Barth Ny avelsrådgivare i Vänersborg. Olivia är utbildad agronom, men har även mycket praktisk erfarenhet genom arbete med kor och grisar. Kontakt: olivia.barth@vxa.se, 010-471 02 51, 076-105 04 27 Julia Krook Ny avelsrådgivare i Eksjö. Julia har precis tagit sin examen från lantmästarprogrammet där hon fokuserat på ekonomi och ledarskap med fokus på företagsutveckling. Hon har flera års erfarenhet från arbete på mjölkgård samt ett stort intresse för avel. Kontakt: julia.krook@vxa.se, 010-471 02 08, 076-147 93 36 Saga Bengtsson Kommer förstärka gänget som jobbar med Växa Control® och utgår från driftplats Falkenberg. Kontakt: saga.bengtsson@vxa.se, 010-471 02 54, 076-137 99 51 Ulrica Robertsson Ny vikarierande avelsrådgivare i Linköping. Ulrica är utbildad husdjursagronom och kommer senast från en anställning som yrkeslärare samt driftledare i mjölkproduktion på Jälla gymnasiet. Kontakt: Ulrica.Robertsson@vxa.se, 010-471 08 15, 076-518 50 60 Rådgivning & Företagande Jenny Movitz Ny produktions- och hållbarhetsrådgivare med placering i Vänersborg. Jenny har nyligen tagit sin examen som Lantmästare och tidigare arbetat på Stallberg Lantbruk AB i Vara. Kontakt: Jenny.Movitz@vxa.se, 010-471 04 47, 076-109 08 81 Emil Bagger-Jörgensen Ny företagsrådgivare med placering i Falkenberg. Emil är Agronomekonom och har nyligen tagit examen från SLU där han fick ett stort intresse för lantbruk och ekonomi. Kontakt: Emil.Bagger-Jorgensen@vxa.se, 010-471 08 19, 076-526 07 68 Sara Fors Jadin Sara har arbetat som förman hemma på gården som har mjölkproduktion med robotmjölkning, men är nu tillbaka på Växa placerad i Kristianstad. Kontakt: sara.fors-jadin@vxa.se, 010-471 08 23, 076-620 17 74 Gårdsnära tjänster I september startade Husdjursteknikerutbildningen på Vreta, och första riktiga arbetsdagen är den 9 december. I år har Växa anställt åtta blivande husdjurstekniker, dessutom har Rådgivarna i Sjuhärad köpt en plats likt Skånesemin som utbildar tre personer. Ella Svensson – Söderköping, Maya Evertsson – Eksjö, Madicken Nilsson – Flen, Mikaela Danielsson – Linköping, Alexandra Wrigstad – Lövsta, Erika Sandström – Norrbotten , Stina Grundström – Röbäcksdalen, Othela Svensson – Falkenberg 5 | Växa Nytt
Vintern är här vilket kan innebära en utmanade tid för gårdens kalvar som är extra känsliga för kall och fuktig väderlek. Växas byggrådgivare Therese Ljungberg har flera tips på hur man, med enkla medel, kan skapa en bra miljö för kalvarna vintertid. Dragfri miljö till kalvar Kalvar är känsliga för fukt och drag och de upplever drag redan vid 0,5 m/ sek om temperaturen är 10°C, vilket knappt är kännbart för människor. Oavsett om man har kalvarna inomhus eller utomhus finns det flera saker att tänka på för att undvika drag. Kalvhyddor och igloos utomhus placeras med baksidan mot vindriktningen och gärna under tak. Kalvboxar inomhus bör helst placeras en bit ifrån stallets yttervägg för att undvika kallras, men det finns sätt att förbättra kalvarnas miljö även om boxarna inte är optimalt placerade. - Kalvar ligger gärna och trycker sig mot något när de vilar. Har man sina kalvboxar direkt vid ytterväggen kan man hantera det genom att ställa in en halmbal i boxen. Då kan kalvarna ligga mot den i stället för ytterväggen, säger Therese Ljungberg. Ventilera bort fukten För att bli av med dålig luft, fukt, ammoniak och smittämnen så är det viktigt med bra ventilation. Oavsett typ av ventilation så är det viktigt att luften cirkulerar och byts ut tillräckligt ofta. Rekommenderat är att all luft byts ut 4-15 gånger per timme och för att uppnå det krävs stora öppningar och stor luftvolym vid naturlig ventilation. Har man hyddor och igloos är det viktigt att det finns en frånluftventil. - En bra investering är en stallmiljöundersökning som Växas byggrådgivare kan göra tillsammans med dig för att se över stallmiljön och titta närmare på luftflöden och ventilation och hitta källor till drag och fukt som kan påverka djuren negativt, säger Therese Ljungberg. Extra värme när det är kallt Ju yngre kalvarna är desto mer extra värme behöver de. Kalvar som är yngre än en månad behöver mer foder och skydd av inredning och strö när det är kallare än + 10 °C medan lite äldre kalvar klarar 0 °C om det är dragfritt utan mer foder eller skydd av inhysningen. En ren och torr halmbädd gör att kalven upplever den omgivande temperaturen som fem grader varmare. Ett bra riktmärke att titta efter är att kalvens ben inte ska synas i ströet och för det behöver halmbädden vara cirka 25 cm tjock. Just halm har extra bra isolerande egenskaper och samma värmande effekt är svår att nå med andra strömedel. - Är det kallt ute och du själv vill ha en extra tröja så behöver även kalvarna extra värme. Förutom en ordentlig ströbädd kan man också använda kalvtäcken, klimattak eller värmelampa eller en kombination av flera av dessa. En större mjölkgiva behövs också när mycket av kalvarnas energi går åt till att hålla värmen, säger Therese Ljungberg. Behöver du en stallmiljöundersökning eller vill du diskutera dina byggplaner med någon så kontakta oss byggrådgivare eller ställ en fråga via bygg@vxa.se. Kalvmiljön i fokus inför vintern VÄXSHOP Gör dig redo för vintern med värmande kalvprodukter från VäxShop. Under vintern vill vi inspirera till att lyfta kalven och ta vara på kalvens förutsättningar att bli en bra framtida mjölkko. I många besättningar går det att ge kalvarna 10 liter mjölk per dag, även om du bara utfodrar 2 gånger om dagen. Då blir kalven mätt och växer mer vilket leder till bättre kalvhälsa. Som framtida mjölkko kommer kon också mjölka mer, vara friskare och leva längre. På vintern behövs det extra mycket mjölk eftersom det är kallt och en del av näringen kalven får i sig går åt till att hålla värmen. Ju högre mjölkgiva till kalven desto viktigare blir hygien på mjölken och rätt temperatur (40 till 42 grader) vid servering. Vi rekommenderar fasutfodring, med en snabb upptrappning till maxgivan under första levnadsveckan. Ligg kvar på maxgivan tills kalven är ungefär 6 veckor och börja sedan nedtrappningen fram till avvänjningen som görs tidigast vid 8 veckors ålder, gärna vid 10-12 veckor. I vinter pratar vi gärna kalv med dig. Vårt mål är att fler kalvar ska få mer mjölk. Mer mjölk till kalvarna tidigt 6 | Växa Nytt
7 | Växa Nytt Råmjölk hamnar alltid med i diskussionen kring kalvhälsa. Ibland är det svårt att få den fösta urmjölkningen från nykalvade kor att räcka till kalvarnas behov och andra gånger är det kvaliteten på råmjölken som diskuteras. Råmjölk blir bättre om sinkorna får lugn och ro och möjligheter till balanserat foderintag med sinkomineraler och lagom mängd energi och protein. Vi kan kontrollera hygien genom att ta prov på mjölken och skicka in och genom att mäta antikroppsinnehållet i råmjölken med en BRIX-mätare för att se hur bra den är. Sämre hygien gör att kalven har svårare att tillgodogöra sig det livsviktiga innehållet. Goda rutiner för rengöring av nappflaskor och förvaringskärl är där för mycket viktigt. Använd diskmedel och ljummet vatten för god effekt. Bra råmjölk har ett BRIX-värde på över 25. Vikten av att ge kalven råmjölk snabbt efter kalvning Kalven behöver råmjölk så snabbt som möjligt efter kalvningen, helst inom en timme efter kalvningen. Om kalvningen har varit ansträngande så är det extra bråttom. Ge kalven ungefär 4 liter med nappflaska första målet om den väger runt 40 kg. Ytterligare två mål råmjölk ungefär sex och 12 timmar senare förbättrar möjligheterna för kalven att ta upp tillräckligt med antikroppar från råmjölken för att få ett gott skydd mot smittor fram tills kalvens eget immunsystem fungerar bra. Även om kalven går med kon är det viktigt att ge kalven det första målet i nappflaska så att vi vet att den druckit och hur mycket. Många kalvar väger mer än vi tror, därför bör vi väga kalvar regelbundet för att ha koll. Så använder du övergångsmjölk Vi kallar mjölken från andra urmjölkningen efter kalvning fram tills den går i tanken för övergångsmjölk. Använd övergångsmjölken tillsammans med råmjölk med BRIX-värden under 22 i minst tre dagar till kalvarna och vänj gradvis över dem till helmjölk eller pulver. Om du vaccinerar korna för att minska diarré hos kalvarna är en del av effekten att kalvarna ska få antikroppar mot smittorna via övergångsmjölken. Dessa antikroppar motverkar att smittämnena får fäste i magtarmkanalen. Både råmjölk och övergångsmjölk kan sparas upp till 24 timmar om den förvaras kallt. Frågor kontakta: Lena Stengärde: lena.stengarde@vxa.se Angelica Jonasson: angelica.jonasson@vxa.se Råmjölk och övergångsmjölk till kalven
Platshållare brödtext Platshållare rubrik på två rader På Växas webb delar Anna Johansson, miljörådgivare på Växa, Falköping och Johan Ocklind, mjölkföretagare på Kårtorp Säteri AB, Götene, med sig av några riktigt bra tips kring processen att söka miljötillstånd. Om du som lantbrukare planerar att utöka din djurproduktion och ansöka om miljötillstånd framhåller båda att det är viktiga att börja i tid, var väl förberedd och insatt, ta hjälp och hålla en öppen dialog med myndigheterna. Det underlättar tillståndsprocessen och möjliggör ett godkänt miljötillstånd som är motiverat och bra både för miljö och ekonomi och livsmedelsproduktion. I en miljöansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), där det ska beskrivas hur din planerade verksamhet påverkar miljön och människor i närheten, och vilka åtgärder du kommer göra för att minimera negativa effekter. Några viktiga fokusområden i en MKB som berörs i artikeln är ammoniakutsläpp, vatten, energieffektivisering och naturmiljö. Det beskrivs också att det i tillstånden villkoras krav på kontrollprogram för att mäta och utvärdera miljöpåverkan av verksamheten. Tips för att framgångsrikt söka miljötillstånd för utökad djurproduktion TIPS - SÖKA MILJÖTILLSTÅND Läs mer här och har du frågor och funderingar – hör gärna av dig! Anna Johansson, miljörådgivare på Växa, Falköping och Johan Ocklind, mjölkföretagare på Kårtorp Säteri AB, Götene. 8 | Växa Nytt Genomisk analys (SNP) är den senaste metoden för att härstamningsverifiera ett djur. Analysen är betydligt säkrare, snabbare och billigare än sin föregångare, DNA-typning med mikrosatelliter. Utfasningen av mikrosatelliter har pågått under flera år. Alla djur som DNA-typats med mikrosatelliter via Växa har de senaste åren även testats genomiskt, som ett sätt att påskynda övergången. Från och med årsskiftet 2024/2025 upphör DNA-typning med mikrosatelliter att gälla som metod för härstamningsverifiering. Djur som redan har en verifierad härstamning berörs inte. Så här gör du för att använda den nya metoden - genomisk analys En genomisk analys görs med fördel med TST-brickor vid öronmärkning av kalven. Dessa öronbrickor och tång beställs direkt via Stallmästaren. Det går även att göra en genomisk analys av hårprov eller via TEGO. Provtagningskitet för hårprov och TEGO beställer du i MinGård eller Min sida. Provkitet innehåller en instruktion över hur du går till väga, etiketter för märkning av prov samt svarskuvert. På avelstjuren kan en semindos skickas in för analys. Om avelstjuren eller embryodonatorn redan har en genomisk analys kan du som importör efterfråga analysresultatet från din exportör. Har du frågor kring detta? Tveka inte att kontakta oss: harstamning@vxa.se Växa välkomnar ett nytt år, och säger adjö till DNA-typning med mikrosatelliter
Nu är stödbeloppen för SAM 2024 beslutade Eurokursen för 2024 års jordbrukarstöd fastställdes i början av oktober. Kursen är 1 euro = 11,30 kronor. Nu är även de olika stödnivåerna för de stöd som styrs av eurokursen bestämda. Detta gäller gårdsstödet, nötkreatursstödet, stödet till unga jordbrukare, ekostödet och ersättningarna för precisionsjordbruk och minskat kväveläckage. Gårdsstödet landade på 1 776 kr/ha för de första 150 hektaren, för övrig areal 1 591 kr/ha. Du hittar samtliga belopp i QR koden. Övriga stöd är beslutade i svenska kronor sedan tidigare. Optimera din ansökan 2025 Du vet väl att våra SAM-rådgivare kan hjälpa dig att optimera din SAM-ansökan? Våra förmånliga priser och expertis säkerställer att du får ut maximalt av stöden utifrån din gårds individuella förutsättningar. Våra kunniga rådgivare är alltid uppdaterade på de senaste regeländringarna och riktlinjerna för EUstöd, vilket säkerställer att din ansökan blir korrekt och ger dig bästa möjliga resultat. Vi lämnar rådgivningsgaranti på jobbet och vi erbjuder beräkning av stödbeloppet som kan användas i diskussioner med banken. Vi hjälper dig med SAM 2025! Går du i byggtankar eller är du kanske nyfiken på andra lantbrukares smarta lösningar? Vill du utöka din kunskap eller vidareutbilda din personal? Välkommen att ta del av material som tagits fram i ett projekt med syfte att lyfta djurvälfärden. Filmer och guider: Vi har skapat ett bibliotek med filmer som visar hur man kan förbättra djurvälfärden i praktiken. Filmerna hittar du genom att läsa in QR-koden eller på vår YouTube-kanal. Dessutom tar vi just nu fram guider med tydliga illustrationer som hjälper dig att tolka djurens signaler som kommer publiceras på hemsidan innan årsskiftet. I serien Fixa klöven går vi igenom hur man kan behandla vanliga klövskador och kort om förebyggande åtgärder. Serien Lär dig mer innehåller korta informativa filmer som hjälper dig träna ditt djuröga. Här finns bland annat filmer om att snabbt upptäcka halta eller svaga djur. Poddar: Föredrar du att lyssna på poddar? På Kopodden hittar du våra poddar med fokus djurvälfärd. Lyssna när kalvexperten berättar om utfodring av kalvar eller på poddar om värmestress, hållbara djur, vår klövspecial eller hur du kan använda djurens signaler och djurbedömningar för att utvärdera djurhållningen. Digitala webbinarier och workshops: Under projektets gång har vi haft flera digitala möten och fysiska workshops. Vi har bland annat bjudit in forskare och diskuterat allt från naturligt beteende och ansiktsuttryck hos nötkreatur till bästa verkningspraxis, klimatanpassning och stallbyggnation. Några av våra webbinarier finns fortfarande tillgängliga och du har under en begränsad period möjlighet att se de i efterhand. I serien Experten berättar hittar du bland annat det uppskattade webbinariet ”Att bygga och inreda stallar med djurvälfärd i fokus”. En lantbrukare kom med denna feedback efter webbinariet "... har tittat och är väldigt nöjd, fått med mig mycket info och tankar inför kommande bygge". Erfarenhetsutbyte: Vi har träffats och utbytt erfarenheter mellan lantbrukare, forskare och rådgivare, där vi har kunnat dela med oss till varandra av goda exempel och tips på djurvälfärdshöjande åtgärder. Dessa erfarenheter har bland annat resulterat i filmer där du har möjlighet att titta in hos en kollega och ta del av deras smarta lösningar. Utforska vårt material, låt dig inspireras och överväg vilka förändringar du kan genomföra på din gård! Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Utöka din kunskapsbank FIXA KLÖVEN DJURVÄLFÄRD KOPODDEN EXPERTEN BERÄTTAR SMARTA LÖSNINGAR Medfinansieras av Europeiska unionen BESLUTADE BELOPP FÖR DE STÖD SOM BESTÄMS I EURO 9 | Växa Nytt
Vi har under lång tid kunnat se analyser av urea i mjölken både från tankmjölken och från enskilda kor i samband med provmjölkning. Det är ett bra sätt att se hur balansen av lättlösligt råprotein och energi är i vommen. Eftersom proteinet i foderstaten ofta är dyrare än energin så är mjölkurea också ett indirekt mått på hur kostnadseffektiv foderstaten är. Balans i vommen När det är balans mellan lättillgänglig energi och protein kan mikroberna nyttja råproteinet i fodret för sin egen uppbyggnad, och när mikroberna senare passerar genom kons mag-tarmkanal kan kon i sin tur ta upp proteinet från mikroberna. Vid obalans blir det antingen överskott av lättlösligt protein i förhållande till energi (hög urea) eller underskott av lättlösligt protein i förhållande till energi (låg urea). Riskerna vid för höga ureavärden i mjölken är främst störningar på fruktsamheten. Vid låga ureavärden är det brist på lättlösligt protein och då äventyras främst avkastningen men även här kan fruktsamheten påverkas negativt. Önskvärda nivåer När det gäller tankurea så får vi resultaten med en decimal på tankkvittot och där är värden mellan 3,5-5,5 mmol/liter att betrakta som normala och utan risk för störningar i produktion eller fruktsamhet. Det finns dock en mätosäkerhet så enstaka prover som avviker är inget att bekymra sig över och fördelen är ju den täta provtagningen så man kan oftast lugnt avvakta nästa mjölk-hämtningsresultat innan man behöver korrigera i foderstaten. På individnivå sker provtagningen vid varje provmjölkning. Här får vi endast analyssvar i heltal och önskvärt i det fallet är 4-5 mmol/ liter för kor i perioden för seminering och betäckning och dräktiga kor 3-5 mmol/liter. Utslagskor kan ligga mellan 2-5 mmol/liter. Inga fördelar med hög urea Det finns inga fördelar med hög mjölkurea. När för mycket protein utfodras måste korna göra sig av med överskottet vilket kräver energi och i dagsläget är proteinet dyrt, så vi ska inte ge mer än korna behöver. Ett överskott av protein i foderstaten ger också en negativ miljöpåverkan. Kontakta din produktionsrådgivare för att få veta mer. Håll koll på foderstaten med hjälp av mjölkurea 10 | Växa Nytt Det finns mycket att vinna på att ha kor med bra klövhälsa. Det är inte enbart kons rörelser som förbättras, utan hela kon påverkas positivt. En sjukdom som idag tyvärr förekommer i många besättningar är digital dermatit (DD) som är ett smittsamt och allvarligt klöveksem. Infektionen orsakas av en bakterie och kon utvecklar inte immunitet. Köp inte in smittan Det absolut säkraste sättet att inte få in DD i besättningen är att inte köpa in djur. Vid inköp av djur bör man endast köpa in djur från besättningar som är dokumenterat DD-fria. Om man trots allt vill köpa djur från en besättning med DD så ska man försäkra sig om att aktuellt djur inte uppvisar några tecken på DD eller lindrigt eksem. Sprid inte smittan inom besättningen Begränsa smittan till drabbade grupper genom att inte flytta djur, redskap eller gödsel mellan smittade grupper och grupper där smittan inte förekommer. Golvhygien och klövbad En fuktig och gödselförorenad miljö är en förutsättning för att DD ska utvecklas, så genom att ha en torr och ren närmiljö för klövarna minskas risken för DD. Prioritera golvhygienen på områden där korna vistas mest; till exempel vid foderplatser, samlingsfållor och området före och efter mjölkningsrobot. Ett genomtänkt klövbad med desinfekterande medel är en bra förebyggande åtgärd, men det förutsätter bra golvhygien före och efter klövbadet. Liggtid viktigt för klövhälsan Kokomfort och genomtänkt kotrafik är viktigt för att korna ska kunna ligga ner tillräckligt. Ju mer korna står, desto högre smittexponering och belastning blir det för klövarna. Upptäck och behandla akuta fall Skapa rutiner så att hältor samt tecken DD snabbt upptäcks och undersöks, även mellan tillfällena som klövvårdaren kommer ut till gården. DD behandlas lokalt med till exempel saliDigital dermatit (DD) – en klövsjukdom som går att förebygga cylsyra eller ett preparat med kelaterad koppar/ zink och bandage. Kor med stora kroniska skador som inte svarar på behandling bör slås ut för att minska smittspridningen i besättningen. På www.vxa.se/klov kan du läsa mer om digital dermatit och klövar. Prata gärna med din djurhälsoveterinär vid frågor om klövhälsa.
Det har redan gått ett halvår sedan det i maj inleddes ett närmare samarbete med norska Geno, och vi tog in fem av de bästa norska NRF-tjurarna. Nu välkomnas ytterligare tre nya tjurar. Norge har en lika stor population med röda kor, som vi har tillsammans i Sverige, Norge och Danmark. Så i och med detta samarbete fördubblar vi vår avelspopulation. För att kunna testa norska djur genomiskt på NTM-skalan krävs det att vi har fler genetiska länkar mellan NRF och vår population än vi har idag. Därför behöver vi avkommebedömma NRF-tjurar i vårt system. I och med att det i dagsläget saknas genetiska länkar mellan populationerna, innebär det att alla NRF-djur hamnar runt noll i NTM. Sverige sticker ut -Responsen för att använda de norska tjurarna har varit fantastisk, och Sverige är den av våra tre hemmamarknader som har använt flest doser, berättar Camilla Rosman, produktchef för VikingRed. Genom att vi tillsammans arbetar för att använda NRF-tjurar och få dem avkommebedömda snabbt, skapar vi förutsättningar för framtiden så vi kan identifiera de bästa NRF-djuren och använda i vårt avelsprogram. Samarbetsavtalet mellan Geno och VikingGenetics innebär även att vi kan utbyta genotyper mellan genomtestade unga tjurar och kvigor. - Det ger möjlighet selektera avelsdjur över landsgränser, vilket kommer öka det genetiska framsteget för båda parter, berättar Camilla Rosman. Genomtestade kvigor är en nyckel Produktionsinformationen behövs från NRF-tjurarnas döttrar som föds i Sverige. Målet är att samtliga tjurar ska bli avkommebedömda – det vill säga få minst 100 mjölkande döttrar. - En avgörande faktor för projektets framgång är också att alla kvigkalvar födda efter norska tjurar genomtestas, så att vi får in deras fenotypvärden i referenspopulationen, säger Camilla Rosman. Det enklaste sättet att ta ett genomiskt test är att använda TST-märken i samband med öronmärkningen. För enstaka djur kan Tego (blod) vara ett alternativ. Tre nya tjurar -Könssorterade doser har varit de mest efterfrågade, och med denna insikt har vi i denna omgång enbart tagit hem sorterade doser av våra tre nya norska tjurar, avslutar Camilla Rosman. Samtliga tjurar är pollade och du kan läsa mer om dem i tjurkatalogen. I Dosshopen hittar du tjurarna i listan som heter ”NRF”! Norska tjurar Justeringar för delegenskaper på juver för Holstein Rasföreningarna för Holstein i Sverige, Finland och Danmark har tillsammans med NAV kommit överens om mindre justeringar i optimum och vikter för enskilda juveregenskaper. Beslutet togs vid NAV-mötet i Köpenhamn i januari i år. Ändringen görs för att få en bättre överenstämmelse med delegenskaper på juver och juver totalt. Optimum har ändrats för egenskaperna spenplacering bak och juverbalans. Även vikter har justerats för delegenskaper på juver, se tabell 1. Justeringarna skedde vid avelsvärderingen i november. Tabell 1. Gamla och nya vikter på delegenskaper på juver för VikingHolstein. Hanna Driscoll. Gustav Jahn. Det är viktigt att alla kvigor som föds efter NRF-tjurarna genomtestas, säger Camilla Rosman, produktchef för VikingRed. En av de nya intressanta NRF-tjurarna är Vestre P. 11 | Växa Nytt Delegenskaper Gammal Ny på juver vikt vikt Juveranfästning 20 18 Bakjuverhöjd 10 5 Bakjuverbredd 0 5 Juverligament 20 17 Juverdjup 25 18 Spenlängd 0 3 Spentjocklek 0 4 Spenplacering fram 0 0 Spenplacering bak 15 15 Juverbalans 10 10 CRV Sedan augusti finns det ett utökat samarbete med nederländska CRV för att utbyta genotyper med varandra inom Holstein. Det ger också VikingGenetics möjlighet att använda intressanta holländska tjurar i avelsprogrammet. Målet är att ytterligare bredda utbudet, höja kvaliteten och effektiviteten i avelsprogrammen för Holstein. - CRV är, liksom Växa och VikingGenetics, ett medlemsägt företag med en lång tradition av att fokusera på friska och mer effektiva kor. Tillsammans kan vi skapa ett ännu större värde för våra lantbrukare, berättar Hanna Driscoll, produktchef för VikingHolstein. STGenetics Ett nytt avtal mellan VikingGenetics och STGenetics slöts under hösten och kommer att ge svenska lantbrukare ökad tillgång till topptjurar från Nordamerika. Från och med årsskiftet 24/25 är Växa exklusiv distributör av STGenetics doser i Sverige. -Tack vare avtalet kan vi förse våra kunder med semindoser från fler tjurar med hög internationell klass och bredda utbudet ytterligare, säger Gustav Jahn, avdelningschef för avel på Växa. STGenetics är baserade i Texas. Två nya samarbetspartners för VikingGenetics
När vi summerar året 2024 kan vi konstatera ett stort och ökande intresse för spolningar och inläggning av embryon över hela landet. Fram till november har vi genomfört 217 spolningar och 1658 inläggningar av både färska och frysta embryon. Det finns tre huvudsakliga typer av spolningar; spolningar på våra Donna- gårdar, VikingGenetics kontrakt- spolningar och så privatspolningarna. För närvarande står det ett 40-tal kvigor på våra Donnagårdar som spolas kontinuerligt. Genomsnittet per spolning är sex överförbara embryon. Embryokoordinator Carolin Wedemalm berättar att de inlagda embryona under året bestått av 872 färska och 768 frysta embryon. - De flesta spolningarna har skett på våra sex svenska Donnagårdar, resterade har till stor del varit spolningar genom kontrakt från VikingGenetics, säger Carolin. Dubbel potential när två blir fyra Efterfrågan på kontrakts- och privatspolningar har vuxit kraftigt, och vi har mött detta genom att fördubbla kapaciteten med fler utbildade spolare. Våra nyutbildade medarbetare, Ulrik Petersson och Ida Fredriksson, gör det nu möjligt för fler lantbrukare att spola sina bästa djur. Har du en värdefull kofamilj eller en linje som riskerar att försvinna? Spolning kan vara en lösning för att bevara eller intensifiera aveln i din besättning. Det är ett sätt att få en ännu större utväxling än att seminera med X-vik tex. - Med fler spolare kan vi även erbjuda spolningstjänster för köttgårdar. Vi har dess- utom öppnat en donnagård för Anguskvigor, där vi nu har sju kvigor just nu berättar Carolin. Norrlandsturné Trots landet avlånga form kan vi erbjuda spolningar över hela Sverige tack vare vår koordinator Carolin som planerar spolningarna. Under året har det redan gjorts två resor norr ut i landet. När denna tidning landar i brevlådan, så spolas fem kvigor under första veckan i december. Det är Anja Rätz som gör en resa från Borlänge upp till i Ånäset. - En vanlig fråga när vi pratar spolningar med intresserade kunder är ”hur mycket kostar det då”, säger Carolin. Kostnaden för spolningar varierar beroende på avstånd till gården och antal djur som spolas samtidigt, vilket gör varje uppdrag unikt. En offert går snabbt att ta fram berättar Carolin, den är tydlig och underlättar beslutsprocessen. Embryon till salu? För den som vill köpa embryon finns det en marknad som uppdateras veckovis. Vid lyckosamma fältspolningar kan det öppnas möjligheter, kontakta Carolin för att skriva upp dig på intresselistan! Kontaktuppgifter: Carolin Wedemalm Carolin.Wedemalm@vxa.se 010-471 07 66 Spolningar och embryo – en växande möjlighet Snittet efter en spolning är sex överförbara embryon. Donnakvigan 2353 Svea levererade 68 överförbara embryon fördelat på tre spolningar! Hon kommer från Torpane gård och härstamningen är far VR Voima P, MF VR Toffee, gNTM +24. Peter Jönsson, Carolin Wedemalm och Anja Rätz.Embryoteamet som just nu växer så det knakar! Våra två nyutbildade spolare, Ulrik Petersson och Ida Fredriksson. De är utgår ifrån Kalmar respektive Laholm. 1. Donnaspolningar – för avelsprogram inom VikingGenetics och köttrasavel 2. Kontraktsspolningar – specifikt för VikingGenetics avelsarbete, både mjölk och kött 3. Privata spolningar – fältspolningar både för mjölkras och köttras Det finns tre typer av spolningar 12 | Växa Nytt
För två år sen introducerades den nya metoden Single step för att beräkna avelsvärden. Hittills har åtta avelsvärden beräknats med den nya metoden och nu har turen alltså kommit till Fruktsamhet. Fruktsamhet och NTM Både Holstein och RDC (röda raser) har en hög vikt på honlig fruktsamhet i NTM, 0,36. För båda raserna är honlig fruktsamhet den näst högst prioriterade egenskapen i NTM, endast produktion har en högre vikt. För Jersey är vikten för honlig fruktsamhet 0,26, vilket gör den till den tredje högsta vikten efter produktion och juverhälsa. Förändringar Ändringarna som beror på den nya beräkningsmodellen har påverkat NTM vid avelsvärderingen i november. De flesta djur hade en liten förändring i fruktsamhet, men det kommer alltid finnas djur som förändras mycket. Alla raser visar hög stabilitet för avkommeprövade tjurar, och omrangering mellan tjurar födda samma år är liten. Mjölkindex byter namn till Avkastningsindex Namnbytet görs för att bättre spegla vad avelsvärdet verkligen innebär med fokus på mängden fett och protein. Det nya namnet överensstämmer även bättre med den engelska ”yield index”. Namnbytet kommer införas succesivt i alla system. Vad betyder avelsvärdet? Avkastningsindex ger information om djurets genetiska potential för att producera mjölk, fett och protein. Avelsvärdet baseras på information från Kokontrollen i de tre första laktationerna. Målet i den nordiska avelsvärderingen är att våra kor ska producera en mjölkråvara som motsvarar mejeriernas betalningssystem. Idag avräknas mjölkproducenter främst baserat på mängden fett och protein och nuvarande betalningssystem är likartad i våra tre nordiska länder. Beskriver genetisk potential för att starta eller återuppta brunstcykling efter kalvning, att visa brunst och bli dräktig vid seminering. Bygger på data från seminuppgifter på kvigor och kor från de tre första laktationerna. Fruktsamhet Förbättrade avelsvärden för fruktsamhet I maj 2023 togs beslut om att undersöka möjligheterna till en gemensam europeisk avelsvärdering, European Bovine Evaluation, EBE. Syftet med EBE är att öka de gemensamma resurserna för avelsarbetet i Europa. Samarbetet gäller Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Polen Spanien och Nederländerna. Holstein först ut Växas styrelse har gett sitt godkännande för att fortsatt jobba för att bildandet av EBE. I det första steget kommer fokus ligga på att utveckla en fungerande och modern avels- värdering för Holstein. Det är den största rasen och finns i samtliga länder som ingår i EBE. Målet är att ha en fungerande avelsvärdering för Holstein från och med 2027. SRB och Jersey I ett andra steg kommer de övriga mjölkraserna, bl. a SRB och Jersey att inkluderas och målet är att den avelsvärderingen ska tas i bruk 2029. - EBE ska inkludera alla mjölkraser och vi ska skydda avelsprogrammen för exempelvis Jersey och den nordiska röda rasen, säger Anna Samuelsson. EBE ska ligga i framkant inom den genetiska utvecklingen och vi kommer att arbeta för att tillvarata nordiska intressen. Inom NAV kommer vi att fortsätta bedriva avelsvärdering för delindex och totalindex på nordisk nivå. Arbetet med EBE fortsätter För Växa är det också viktigt att i det längre perspektivet utveckla avelsvärden även för renrasiga köttraser samt köttrastjurars användning på mjölkkor, på europeisk nivå. Det är viktiga steg för ökad lönsamhet, säger Anna Samuelsson vice ordförande i Växa och NAV. Frågan om kornas metanutsläpp har blivit alltmer aktuell i takt med att klimatförändringar står högt på agendan. Målet är ett få ett avels- värde för metanproduktion för alla provmjölkade kor. För att möta behovet av hållbara lösningar har Växa fått en miljon kronor från Jordbruksverket och 2,5 miljoner kronor från Stiftelsen Seydlitz MP bolagen. Med detta stöd ska Växa installera avancerad mätutrustning och bygga upp en infrastruktur som möjliggör insamling av data kring varje mjölkkos individuella metanproduktion. -Med hjälp av datan kommer vi att utveckla en prediktionsmodell för metan- utsläpp, som kombinerar direkta mätningar från avancerad teknik på ett mindre antal gårdar med indirekta mätningar (MIR-teknik) från regelbundna provmjölkningar, berättar Carolina Markey, Affärsområdeschef för Kunskap och Utveckling. Aktuell forskning Växa driver två doktorandprojekt i samarbete med SLU:s initiativ SustAinimal 2.0. Det ena projektet undersöker hur fodrets sammansättning påverkar kornas metanproduktion, medan det andra fokuserar på de genetiska faktorerna bakom metanutsläpp. - Genom dessa projekt hoppas vi på Växa att kunna bidra till ett mer hållbart jordbruk där avel för låg metanproduktion blir en naturlig del av arbetet med att minska lantbrukets klimatpåverkan, säger Carolina Markey. Stora satsningar på forskning om metan Carolina Markey och dokorand Patricia Ask-Gullstrand. 13 | Växa Nytt
VILAKURS 14 | Växa Nytt I november 2024 publicerade NAV för första gången genomiska avelsvärden för vikt-, tillväxt- och slaktegenskaper för de fem största raserna (AAN, CHA, HER, LIM och SIM). För övriga raser vad gäller vikt-, tillväxt- och slaktegenskaper, samt för kalvningsegenskaper hos samtliga raser, används fortfarande den traditionella avelsvärderingen. NAV:s genomiska avelsvärdering för renras kött Hur? NAV beräknar genomiska avelsvärden för kött med hjälp av single-step-metoden, där all tillgänglig information — fenotypiska registreringar, härstamningsdata och genotyper — används samtidigt. Denna metod har fördelen att avelsvärden kan beräknas gemensamt för både genotypade och icke-genotypade djur, i ett och samma steg. Detta angreppssätt säkerställer att både genomiska och härstamningsbaserade samband utnyttjas effektivt vid beräkningen av avelsvärden. Vilka djur inkluderas? Genotypade djur inkluderas om deras genotyp överensstämmer med föräldradjurens. Dessutom måste djuren uppfylla samma publiceringskrav som de med fenotypiska data: 1) härstamningen ska vara komplett, det vill säga både far och mor är kända, och 2) djuret ska vara klassificerat som renrasigt (minst 87,5 % renrasighet). Varför? Genotypinformation, i kombination med fenotypiska registreringar och härstamningsdata, ökar säkerheten i beräkningen av avelsvärden med cirka 10 % för alla raser och egenskaper. I praktiken innebär denna ökade säkerhet att mer exakta avelsbeslut kan fattas, vilket leder till snabbare genetiska framsteg. Förändringar i avelsvärden när genomisk information inkluderas Teoretiskt Att inkludera ytterligare information från genotypdata i avelsvärderingen påverkar beräkningen av individuella avelsvärden genom att öka deras säkerhet. För djur som endast har härstamnings- och fenotypdata förväntas förändringarna i avelsvärden däremot vara marginella. Praktiskt NAV:s tidigare avelsvärdering för renrasiga köttdjur och den nya genomiska avelsvärderingen visar en hög korrelation i avelsvärden mellan raserna. Som förväntat blir det störst förändringar i avelsvärden för genomiskt testade djur utan fenotypregistreringar. För icke-genomiskt testade djur är omrankningen däremot minimal. Vad är nästa steg? NAV:s genomiska avelsvärdering för renrasiga köttdjur fortsätter att utvecklas, och nästa steg blir att arbeta med beräkningen av genomiska säkerheter för vikt-, tillväxt- och slaktkroppsegenskaper. Dessutom kommer man att undersöka om mindre raser, såsom Blonde d’Aquitaine och Highland cattle, kan inkluderas i den genomiska avelsvärderingen. Planen är att genomiska avelsvärden för kalvningsegenskaper ska publiceras till 2025. Genomisk avelsvärdering av renrasiga köttdjur Nu är kursen för ViLA Kött öppen för anmälan! ViLA (villkorad läkemedelsanvändning) är något för dig som vill arbeta med förebyggande djurhälsoarbete och som vill ha nära kontakt med en veterinär som känner din besättning väl. Tillsammans jobbar ni för att förbättra djurhälsan och lönsamheten i din besättning. Så här går kursen till ViLA-kursen är uppdelad i en teoretisk del och en praktisk del, och den teoretiska delen finns nu tillgänglig på vår digitala kursplattform. Kursen är uppdelad i kortare föreläsningar som kombineras med inläsning i ett kurskompendie. Du får tillgång till kursmaterialet under två månaders tid och du bestämmer själv hur du vill lägga upp kursen. Den praktiska delen görs ute på den egna gården och bokas själv med en veterinär. Inom ViLA kött kan du välja att vara ansluten under en del av året, till exempel över kalvningsperioden och ett vanligt besöksintervall är åtta veckor. Ett VILA-besök kan såklart kombineras med annat som ska göras i besättningen, t ex om du har kalvar som behöver kastreras. Läs mer om ViLA och anmäl dig till kursen på Växas hemsida.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=