Det är lätt att stirra sig blind på mjölkmängden när man utvärderar produktionen. Men det är framför allt kg fett och protein som driver intäkterna och avgör vilka kor som bidrar mest till lönsamheten. De flesta större mejerier betalar utifrån hur mycket fett och protein mjölken innehåller, inte för själva mängden mjölk. Tvärtom innebär mer mjölk (utan ökade halter) att kon använder energi till att producera mer laktos, vilket inte ersätts ekonomiskt. Avelsvärdet för avkastning Målet i den nordiska avelsvärderingen är att våra kor ska producera den mjölkråvara som motsvarar mejeriernas betalningssystem. Nuvarande betalningssystem är likartad i de nordiska länderna. Avelsvärdet för avkastning ingår med störst vikt i NTM för alla tre raser och tar hänsyn till hur du blir avräknad från mejeriet. Avelsvärdet för avkastning ger alltså positiv vikt för kg fett och protein, men negativ vikt för mängden mjölk. Gör som Rabbalshede – räkna på intäkt från halterna Med hjälp av sin rådgivare och ett enkelt räkneverktyg tog Tomas och Björn Moberg på Rabbalshede Gård reda på vilka kor som faktiskt bidrog mest till mjölkintäkten. Genom att kombinera data från provmjölkningen med sitt eget avräkningspris kunde de rangordna korna efter ekonomiskt resultat, inte bara mjölkmängd. På Min sida finns ”Beräkningsverktyg för mjölkintäkt”. Genom att använda uppgifter från din provmjölkning och ditt avräkningspris får du en översikt över vilka djur som bidrar mest till mjölkintäkten. Prata med din avelsrådgivare – det kan ge både nya insikter och ökad lönsamhet! NTM är det nordiska avelsindexet för mjölkkor. Det är ett ekonomiskt index som visar vilka djur som ger bäst helhetsekonomi i besättningen under våra nordiska förhållanden. Info NTM NTM-revisionen – inspel om framtidens produktion Arbetet med att revidera NTM har nu tagit sina första steg och du som lantbrukare har en nyckelroll i utvecklingen av det nordiska avelsmålet. I april arrangerade NAV ett webinar om framtida produktionsförutsättningar, där de första inspelen från de nordiska länderna presenterades och diskuterades. En tydlig bild är att de nordiska länderna i stor utsträckning delar syn på utvecklingen framåt. • Klimat och miljö, teknikutveckling samt djurhälsa och djurvälfärd lyfts som centrala drivkrafter för framtidens avel. • Behovet av robusta och hållbara djur betonas, med fokus på hälsa, livslängd och klimatanpassning. • Större och mer automatiserade gårdar, samtidigt som vissa mindre och mer specialiserade gårdar också förväntas finnas kvar. • Digitala lösningar får en allt större roll i besättningarna, och användningen av könssorterad semin och köttrassemin förväntas fortsätta öka. Planen framåt är: • Augusti 2026: NAV presenterar förslag om framtida produktionsförutsättningar • September/oktober 2026: Kretsträffar – hur ser framtidens ko ut? • November 2026: Beslut om framtida produktionsförutsättningar • 2027: Beräkning och diskussion av vikter • 2028: Nytt NTM införs i maj Delta på någon av de 20 kretsträffar för medlemmar som Växa arrangerar i månadsskiftet september/oktober. Alla evenemang hittar du i kalendern på www.vxa.se LäS MER Läs mer på vxa.se om NTM-revisionen och se den detaljerade tidsplanen fram till 2028. Titta på halterna – inte kg mjölk! Avkastningsindex ger information om djurets genetiska potential att producera mjölk, fett och protein. Avelsvärdena baseras på information från Kokontrollen i de första tre laktationerna. ”Jag tycker det är viktigt att veta vilka av mina kor som ger bäst mjölkintäkt” säger Tomas Moberg Rabbalshede. 10 | 10 Växa Nytt Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=