Följ upp och arbeta med gårdens foderkostnad Att få fram en realistisk produktionskostnad kräver en del bakgrundsdata – men det behöver inte vara komplicerat. De största utmaningarna är ofta att uppskatta tidsåtgången och att räkna ut avskrivningarna på maskiner. Börja med en förenklad kalkyl och bygg på efterhand. Det viktigaste är inte att det blir exakt – utan att du får en bättre känsla för vad ditt foder egentligen kostar. Maskin- och arbetskostnader hänger ihop. Det gäller att hittar sin gårds system som fungerar utan flaskhalsar. Foder är den enskilt största kostnaden inom mjölkproduktion och är en betydande del av kostnaderna inom nötköttsuppfödning. Mjölk/kött minus foder visar trenden Inom Växa följer vi utvecklingen över tid genom lönsamhetsmåtten ʼMjölk minus foderʼ respektive ʼKött minus foderʼ. De beräkningarna utgår från typfoderstater och inkluderar grovfoder. Under de senaste två åren har utvecklingen varit positiv på nettot för Mjölk minus foder och sedan cirka ett år tillbaka är värdena på historiskt höga nivåer. (bild 1) Att foder är ett viktigt område att följa märks även internationellt men där väljer man ofta att visa utvecklingen som förhållandet mellan mjölkpris och foderpris (milk to feed ratio). Foderkostnaden utgår då ofta från typfoderstat med majs och soja. (bild 2) Foder är halva kostnaden För att få en mer komplett bild av fodrets inverkan på lönsamheten behöver vi se fodrets betydelse i hela gårdens ekonomi. Enligt bokförda värden från Jordbruksverkets statistik har kostnaden för det inköpta fodret i Sverige legat på cirka 30 till 40 procent av mjölkintäkten de senaste 10 till 15 åren. Till det kommer kostnaden för egenproducerat foder. Om man räknar kostnader för utsäde, gödsel, bränsle och maskinunderhåll som kostnad för egenproducerat foder så motsvarar totala foderkostnader för inköpt och egenproducerat foder uppemot 50 till 70 procent av mjölkintäkten. I sådan beräkning ingår även foderkostnader för rekryteringsdjur samt eventuella slaktdjur, inte bara mjölkproduktionen. Materialet från Jordbruksverket kan delas upp i Sveriges olika produktionsområden och länsgrupperingar då det framgår att foderkostnaden tar en större del av intäkten i norra Sverige (RO3) jämfört med södra (RO1), samt att foderkostnaden är högre i skogsbygd (RO2) jämfört med slättbygd. "En enkel kalkyl är bättre än ingen" Lönsamhetsutveckling från januari 2020 Mjölk - Foder, öre/kg ECM Milk to feed ratio Konv Egen spm & konc Konv Färdigfoder Eko Egen spm & konc Eko Färdigfoder Storbritanien Italien USA Världen Sverige Sedan ett år tillbaka är nettot Mjölk minus foder på historiskt höga nivåer. Sveriges ”milk to feed ratio” har senaste året utvecklats positivt, även i global jämförelse. Stefan Nypelius, expert Lantbruksekonomi 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 jan-21 juli-21 jan-22 juli-22 jan-23 juli-23 jan-24 juli-24 jan-25 maj-25 jan-20 juli-20 jan-21 juli-21 juli-22 jan-22 jan-23 juli-23 juli-24 jan-24 jan-25 Bild 2. Bild 1. 4 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=