Trots en blöt vinter är bevattning återigen på tal i södra Sverige. Rådgivare på Växa har fått många frågor om bevattning de senaste åren och jobbar för fullt med att ta fram kunskap om allt från vattenuttag till timing och lönsamhet. Torrperioder under för- och högsommar har varit ett återkommande problem de senaste åren, och det drabbar grödorna på många håll i landet. I spåren av torkan ökar intresset för bevattning, men på de flesta håll i landet har bevattning i vall och spannmål varit ovanligt sedan sjuttiotalet och det saknas viktiga erfarenheter. Inte bara att vräka på Carl Andås är växtodlingsrådgivare i Halland med bevattning som specialområde och är inblandad i flera kunskapsprojekt om bevattning. - I riktigt torra delar av världen är bevattning på ett sätt enklare än här i Sverige. Där blir skörden lika med hur mycket du kan vattna. I Sverige blir det mer komplicerat eftersom våra torrperioder är korta och kan infalla lite när som helst i en grödas liv. Därför behöver man ta hänsyn till mycket för att kunna säga om en vattengiva blir lönsam eller inte. Viktiga faktorer Enligt Carl är det fyra faktorer som avgör om och när bevattning ska sättas in. Jorden, grödan, vädret och vattentillgång eller kapacitet. Han förklarar att vädret är det vi oftast tänker på som viktigast, men att grödan är minst lika viktig för hur mycket vatten som går åt. - Förutom att grödor är olika torktåliga så gör de av med vatten vid olika tillfällen. Pröva själv att gräva i ett fält med vårsäd och ett med höstsäd nu på försommaren. Höstsäden har ägnat de senaste månaderna åt att suga upp vatten ur marken. Vårsäden har inte börjat öka sin vattenåtgång än, och barmark torkar förvisso fort ut i ytskiktet men sen försvinner faktiskt inte så mycket vatten om man inte bearbetar ofta. Många projekt på gång Växas växtodlings- och företagsrådgivare driver flera projekt om bevattning, större På gång om bevattning Jordprover för effektivare bevattning i Halland • Tvåårigt projekt finansierat av C R Prytz donationsfond • Mål: Analysera och beskriva hur mycket vatten marken kan hålla och hur bevattning bäst borde utföras på ett tiotal platser i Halland, där tidigare analyser saknas. • Redovisning: Årsskiftet 25/26 Bevattningsprojekt inom Växa Vattendom – avgörande för bevattningskalkylen på en mjölkgård • Tvåårigt projekt finansierat av Jordbruksverkets FOU-medel. • Mål: Ge exempel hur en ansökan för tillstånd för vattenuttag går till, vad ett tillstånd kostar i olika lägen och hur lönsamheten i en bevattningsinvestering påverkas om tillstånd krävs för vattenuttag. • Redovisning: Årsskiftet 24/25 Webbaserad tjänst för resurseffektiv bevattning • Innovationsprojekt i samarbete med lantbrukare, SLU samt andra rådgivningsföretag i Sverige och Finland. • Mål: Projekts mål är, om det beviljas, att skapa ett planeringsverktyg för timing och givor vid bevattning. Verktyget ska med hjälp av väderdata beräkna när och hur mycket vatten som behövs, och ge vägledning i prioritering mellan fält och grödor genom att uppskatta hur mycket merskörd bevattningen kan ge. • Redovisning enligt ansökan: 2029 Carl Andås. och mindre. Carl berättar att de olika projekten berör alla de viktiga faktorerna för bevattning han nämnt, och att bevattning kommer bli en viktig pusselbit i rådgivningen framöver. - Till vintern kommer vi att redovisa ett projekt om vattendomar. Vi har intervjuat lantbrukare som har tillstånd för vattenuttag och försökt reda i hur det går till och vad det kostat. Tyvärr är de flesta moderna domarna i Sverige inte spridda över landet utan koncentrerade till Skåne. Att få en dom i en å i exempelvis Sörmland lär vara billigare än för grundvatten i Kristianstad. Men vi tror ändå att slutrapporten kommer vara till hjälp för lantbrukare som funderar på att söka tillstånd. Läget i år Efter den blöta vintern började växtodlingsåret 2024 för många med helt andra problem än torka och bevattning. När den här artikeln skrivs i slutet av maj har dock bevattningsmaskiner redan setts gå på många platser i Götaland. Carl kommenterar den saken med att det är skillnad på vatten i fält och vatten i landskapet. - Ja, det kan verka ironiskt att vi skulle behöva bevattna redan efter en så blöt höst och vinter. Men det beror helt enkelt på att en halvmeter jord inte kan hålla mer än en viss mängd vatten. Allt regn som inte kan lagras rinner bort, antingen i dräneringssystemen eller i värsta fall ovanpå jorden. Ska grödan bli nöjd behöver det komma lite hela tiden. Vinterns regn för åtminstone det goda med sig att vi har vatten i åar, dammar och sjöar att ta av nu när det börjar tryta på fälten. 8 | Växa Nytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=