VäxaNytt Tidning nr2 2024

Växa Nytt Juni 2024 Håll kontakten: •Investering för framtiden – Genomisk Analys •Bevattningsprojekt i Växa •Vallen – den viktigaste grödan •Provmjölkningsapp – vi bygger vidare •Vilken ko är mest lönsam •Mycoplasmaläget

Visste du att du nu får behandla sommarsjuka/babesios inom ViLA? Sommarsjuka är en allvarlig sjukdom med snabbt förlopp där tidigt insatt behandling kan vara skillnad på liv och död. I både ViLA Mjölk och ViLA Kött kan du nu få ha läkemedel hemma och sätta in behandling så fort du ser symtom. Sommarsjuka orsakas av en parasit som sprids med fästingar, och drabbar framför allt djur som går på bete. Fästingarna fungerar som en reservoar för smittan, vilket gör att problemet kan vara väldigt lokalt och till och med vara avgränsat till enstaka beten. Parasiten infekterar värddjurets röda blodkroppar och gör att de går sönder. Då läcker hemoglobinet ut och utsöndras via urinen som på så vis blir missfärgad. Därför är ofta det första symtomet som ses blodfärgad eller mörkt missfärgad urin. Djuren blir också allmänpåverkade och får feber. Sjukdomsförloppet går ofta fort och om inte infektionen behandlas i tid är det vanligt att djuren dör av anemi och chock. Tidigt insatt behandling kan alltså vara livräddande, och därför är vi glada över att det nu är möjligt att behandla sommarsjuka inom ramarna för ViLA! Prata med din djurhälsoveterinär på Växa om du misstänker att du har problem med sommarsjuka på dina beten, så hjälps vi åt att komma fram till en bra strategi som passar just din gård. Nu får du behandla sommarsjuka Med den nya funktionen värmestress kan du övervaka hur din mjölkbesättning hanterar värme och agera förebyggande och ge korna svalka. Den nya funktionen finns i besättningsöversikten i Växa Control® och ingår utan kostnad för alla användare av Växa Control Hälsa och Position. Växa Control® är det effektiva brunst- och hälsoövervakningssystemet för mjölk- och köttbesättningar som ger dig möjlighet att göra säkra val för att kontinuerligt förbättra din besättnings resultat. Ingen mjukvara behöver laddas ner, utan all info är åtkomlig via webbläsaren. Se påverkan på gruppnivå Den nya funktionen upptäcker värmestress och visar hur hög påverkan det är på gruppnivå. Detta gör det möjligt för dig att vidta åtgärder för att svalka djuren, så som att öka ventilationen, starta vattensprinklers eller minska antalet djur på småytor, till exempel samlingsfållor. Alla användare av Växa Control hälsa eller Växa Control position har numera även tillgång till Växa Control värmestress. Systemet uppdateras löpande Beräkningarna sker kontinuerligt och systemet uppdateras var femtonde minut. En valideringsstudie som gjorts av Växas samarbetspartner Nedap visar att snabbt vidtagna åtgärder är viktigt och gör att värmestressen direkt minskar, med positiv effekt på djurens välbefinnande och minskad risk för produktionsbortfall och andra problem. - Det är känt att värme påverkar framför allt högproducerande kor negativt och förutom produktionsbortfall, risk för sämre fertilitet. Studier som Nedap gjort visar att kalvar från kor som inte utsätts för värmestress får högre födelsevikt och bättre tillväxt. Redan idag har många gårdar möjlighet att svalka sina djur på olika sätt vid varmt väder, med den här funktionen blir det enkelt att veta när man ska sätta in sina åtgärder, säger Emelie Oskarsson produktchef Växa Control®. Växa Control® – nu även som abonnemang Nu finns även möjligheten att få Växa Control® som abonnemangslösning. På så sätt kommer du i gång till en lägre kostnad, och du har alltid möjlighet att köpa till fler transpondrar eller utöka ditt abonnemang allt eftersom. Läs mer på www.vxa.se/vaxacontrol Upptäck värmestressen med Växa Control® Växa Nytt – Utgiven av Växa Sverige, Box 288, 751 05 Uppsala Kontakt: Marknad & Kommunikation | Tel: 010-471 00 00 | Foto: Maria Nyberg om inget annat anges Omslaget: Foto: Emelie Oskarsson Produktion och tryck: Ågrenshuset 2024 Så här fungerar Genomisk Analys...................6-7 På gång om bevattning ...................................... 8 Hyr en rådgivare.....................................................9 Vallen - den viktigaste grödan..........................10 Föreningsstämma...................................................... 11 Framtidens Kokontroll®....................................... 12 VikingGenetics framstående tjurar..................13 Vilken ko var mest lönsam.....................................14 Förbättrat avelsvärde..........................................15 Detta vet vi om Mycoplasmaläget....................16 Koll på djurhälsan med Hälso- och behandlingsjournalen..................................17 Innehåll i Växa Nytt Juni 2024

/styck

Västergötland Öppen gård - Bevattnings- anläggning, Rinkabäcken Hjo Datum: 18 juni 11.00 - 14.00 Plats: Gården, Rinkabäcken Östergården 2, 544 94 Hjo Information: Familjen Johansson utanför Hjo har investerat i en stor bevattningsanläggning och välkomnar intressenter i hela Sverige till Öppen gård. På gården kommer visas hur anläggningen är byggd och vilka svårigheter och möjligheter det finns att anlägga en bevattningsanläggning. Hör rådgivare och maskinkunniga om möjligheter och utmaningar. Dagen arrangeras av Familjen Johansson, tillsammans med Swedbank, Rosenqvists Irrigation AB, Växa Sverige och Hushållningssällskapet Västra Anmälan: vxa.se/kalender Kontaktpersoner: Alexander.tervasmaki@ swedbank.se 072-232 95 26 Medlemsträff i Skaraborg Datum: 24 juni kl 18.30 - 22.00 Plats: Gökhem, Dränggården 1 Kostnad: Kostnadsfritt Information: Kretsråden i Skaraborg hälsar välkomna till gårdsbesök med stallvisning på Dränggården i Gökhem. Maria och Sven-Erik Johansson visar sitt helt nybyggda ungdjursstall och berättar om sitt framgångsrika mjölkföretag. Foderexpert Maria Åkerlind från Växa kommer att redovisa färska resultat från den kopparstudie som gårdar i området deltagit i. Produktionsrådgivare Torbjörn Lundborg väcker våra tankar över betets möjligheter och utmaningar. Anmälan senast: 21 juni via vxa.se/ kalender Kontaktpersoner: Sofia Eliasson 073-812 46 00 Medlemsträff med gårdsbesök på Hårsmar Lantbruk Datum: 25 juni kl 19.00-22.00 Plats: Hårsmar Lantbruk, Horsby, Herrljunga och Remmene bygdegård Kostnad: Information: Kretsrådet i Västgöta Väst bjuder in till medlemsträff hos Familjerna Hårsmar som driver Hårsmar Lantbruk. Hårsmar Lantbruk driver ekologisk mjölkproduktion sedan 2001. Besättningen består av drygt 100 kor samt egen rekrytering. Korna mjölkas i två robotar och i samband med robotbyte blev det även fri kotrafik. Mjölkkorna finns i ett lösdriftstall som nyligen kompletterats med ett foderbord under tak utanför ena långsidan. Foder och mindre del avsalugrödor odlas på ca 200 ha inklusive arrenden. Växa bjuder på enklare förtäring och fika. Anmälan senast: 20 juni Kontaktpersoner: Kontakta kretsordförande Jonas Pettersson: 073-77 71 690 Västerbotten/ Ångermanland Medlemsträff hos Ko-Olles Lantbruk Datum: 2 juli kl 18.00 – 22.00 Plats: Heden 29, Tvärålund Kostnad: Kostnadsfritt Information: Kretsrådet i södra Västerbotten/norra Ångermanland bjuder in till medlemsträff/after milk på Ko-Olles Lantbruk. Under kvällen görs en gårdsvandring genom detta fina lantbruk med totalt 6 robotar. Anmälan senast: 27 juni Kontaktpersoner: Kretsordförande Josefin Svensson 070-610 55 94 Frida Ådén (Växa) 076-7245389, frida.aden@vxa.se Medlemsträff på Brännfors Lantbruk Datum: 3 juli kl 18.30 - 22.00 Plats: Åbyn, Byske Kostnad: Kostnadsfritt Information: Kretsrådet i Norra Västerbotten bjuder in till medlemsträff på Brännfors Lantbruk. Gården visar sin nya biogasanläggning och mjölkkostallet. Anmälan senast: 28 juni, vxa.se/kalender Kontaktpersoner: Kretsordförande Samuel Holmberg 070-687 93 23 eller Jessica Stenvall, jessica.stenvall@vxa.se Småland Djurägarseminkurs i Reftele Datum: 20 – 22 nov samt 25 – 26 november. Plats: Stora Segerstad naturbruksgymnasium i Reftele samt gårdar i trakten. Kostnad: 17 500 kr. I kursavgiften ingår kursmaterial, teori & praktik Information: Kom i gång med att seminera i din besättning lär dig grunderna i seminteknik och teori. Utbildningen är godkänd av Jordbruksverket. Onsdag-fredag 20-22/11, måndag-tisdag 25-26/11. I kursen ingår fyra träningstillfällen för semineringsövningar på gård tillsammans med djurhälsoveterinär eller husdjurstekniker. Teorin hålls på sal i grupp med 8-10 personer, om inte smittläget kräver annorlunda planering. Här får du tillfälle att ställa dina frågor direkt till kursledarna. Teoriprovet görs i slutet av kursen. Anmälan senast: 31 oktober Kontaktpersoner: Martina Roth, djurhälsoveterinär tel. 076-234 15 95 Ulrika Andersson, husdjurstekniker tel. 010-471 05 20 Bohuslän Medlemsträff med gårdsbesök i Bohuslän Datum: 19 juni kl 19.00-22.00 Plats: Fosseröd, Kållekärr (Tjörn) Kostnad: Kostnadsfritt Information: Kretsrådet i Bohuslän bjuder in till medlemsträff med gårdsbesök hos Daniel Kihlqvist på Tjörn. På gården på Tjörn finns det ett nybyggt stall för köttproduktion med ca 50 djur. På gården finns en charolaisbesättning och man använder sig av seminservice från Växa och aktivitetsmätning. Man odlar totalt 100 ha, ca 50-60 ha spannmål och resten är vall och bete. Daniel driver också entreprenadverksamhet. Växa bjuder på enklare förtäring. Anmälan senast: 17 juni Kontaktpersoner: Kontakta kretsordförande Niclas Axelsson: 070-576 38 90 Uppland Medlemsträff i Uppsalaområdet Datum: 2 juli Plats, tid och mer information kommer att finnas på vxa.se/kalender Kontaktperson: Martina Westlund 073-063 94 19 På gång i Växa Kurser runt om i landet 4 | Växa Nytt

Onlinekurs: Bygga för dikor Datum: 19 juni kl 18.00 - 21.00 Plats: Digital via Microsoft Teams Kostnad: Kostnadsfri Information och program: Oavsett om du planerar att bygga nytt eller bygga om så är detta kursen för dig. Under kvällen kommer du få tips på hur du kan planera ditt dikostall på bästa sätt utifrån olika aspekter. EU via Strategiska planen (SP) och Skånes Länsstyrelsen finansierar kursen. Anmälan: Senast 12 juni via vxa.se/ kalender Kontaktpersoner: therese.ljungberg@vxa.se Onlinekurs: Klövvård i ramp- ljuset – Att finna den optimala verkningsmetoden Vi erbjuder denna kurs vid tre tillfällen: • 1 oktober kl 12.00 - 13.00 • 8 oktober kl 8.15 – 9.15 • 15 oktober kl 19.00 – 20.00 Plats: Digital via Microsoft Teams Kostnad: Kostnadsfritt Information: Lär dig mer om hur man bäst verkar klövar för att förebygga skador och optimera klövhälsan. Frida Åkerström, veterinär på Växa och forskare vid SLU med inriktning på klövhälsa kommer tillsammans med Evgenij Telezhenko, forskare och agronomie doktor vid SLU, redovisa resultatet från en 3-årig studie både från fält och i labb. Anmälan senast: 30 september via vxa.se/kalender Kontaktpersoner: Louise. WinbladvonWalter@vxa.se Digitalt webbinarium: Fokus djurvälfärd - Kunskaps- utbyte mellan forskare och näringen Den 28 november mellan kl 9-13 erbjuder en unik möjlighet för lantbrukare, rådgivare, veterinärer, forskare och branschföreträdare att ta del av spännande forskning och bidra till en givande dialog om aktuell och kommande djurvälfärdsforskning inom nötkreatursnäringen. Detta kan du förvänta dig Aktuell forskning: Upptäck de senaste intressanta forskarrönen inom djurvälfärdsforskning som rör nötkreatur. Interaktivt deltagande: Delta i spännande diskussioner, utbyt erfarenheter och kunskaper med varandra. Framtidsfokus: Identifiera framtidens utmaningar inom mjölk- och nötköttsproduktion. Ta chansen att vara med och forma framtiden för en mjölk-och nötkötts- produktion som är hållbar för både djur och människor. Anmäl dig i kalendern på vxa.se till det EU-finansierade webbinariet. Gå onlinekurs när du vill MinGård® Du hittar kurserna på vxa.se, på sidan för MinGård®. Kursen finns i två steg och kostar 400 kr/exkl moms per steg. • Steg 1 för mjölk- och köttproducenter Vi går igenom inställningar och funktioner i MinGård®. Du får en genomgång över hur du rapporterar händelser till Växa och SJV CDB. Vi går också igenom vilka uppgifter du hittar på djurkortet. • Steg 2 för mjölkproducenter Då går vi igenom Händelser och rapporter och vi visar hur du själv lätt kan skapa egna rapporter. Vi går igenom Besättningsöversikten där du hittar nyckeltalen, uppgifter om kalvningar och mjölkproduktionen, fruktsamhet, åldersfördelning och slaktöversikten. Du får också lära dig hur du registrerar och använder Avdelningar och Grupper. ViLA-kurs för mjölk- producerande besättningar Kursen har en teoretisk och en praktisk del och ger behörighet till de personer som ska utföra behandlingar inom ViLA. • Digital teori på Växas kursplattform – kurslängden är ca 14 timmar inklusive egen studietid och avslutas med skriftligt prov. Kostnad: 2 350 kr/exkl moms. • Praktik – efter avslutad teorikurs bokar du tid med en ViLA-behörig veterinär för att genomföra den praktiska delen av kursen i din egen besättning. Den praktiska delen ingår inte i avgiften för ViLA-teori. För att ge dig som kund ökad och förbättrad service går Växas avdelningar Fält och Avbytarservice samman i en avdelning som får namnet ”Gårdsnära tjänster”. Vi kan även kombinera flera tjänster i samma besök och därmed minimera körning. För dig som kund kommer tjänster som fruktsamhetsrådgivning och semin att utföras av samma person som tidigare, och detsamma gäller för dig som har avbytare från Växa. Våra nya samordnarroller kommer att koordinera våra arbeten på och mellan driftplatserna effektivare än tidigare. Den nya avdelningen är redan ingång och avdelningschefen för Fält, Kenth Mohlin, har tagit över det samlade ansvaret tillsammans med de lokala regioncheferna. Ny avdelning Nya medarbetare Gårdsnära tjänster Fredrik Blixte Han arbetar som verksamhetschef för specialtjänster med placering i Kalmar. Fredrik är ansvarig för våra specialtjänster rillning, tvätt och betong och har ersatt Ingemar Eriksson som går i pension efter nära 40 års tjänst. Kontakt: fredrik.blixte@vxa.se, 010-471 02 20 Avel Rickard Fursjö Rikard är tillbaka i Örebro och kommer arbeta med avelsrådgivning och exteriörbedömning. Kontakt: rikard.fursjo2@vxa.se, 010-471 01 82, 076-114 06 77 Elin Jonsson Elin är tillbaka som avelsrådgivare på Öland. Kontakt: Elin.Jonsson@vxa.se Onlinekurser KALENDER ViLA MIN GÅRD Följ med oss till England Vi åker till sydvästra England den 20 oktober, där vi tillsammans med vår svensktalande lokalguide får uppleva det bästa av regionens jordbruk. Vi besöker framstående gårdar med fokus på mjölkproduktion, nötkött, galopphästar och livdjursauktioner. Boende, måltider och alla aktiviteter ingår i priset. Välkommen med på en innehållsrik resa med likasinnade deltagare. Datum: 20-24/10 2024 Pris per person: 22.760 kr i delat dubbelrum med frukost Anmälan: vxa.se/kalender Kontakt: Annette Jonsson 070-6025015 och Ingrid Östlund 070-6868278 5 | Växa Nytt

Att genomtesta sina kvigor är en investering för framtiden. Det är ett avelsverktyg som hjälper dig hitta rekryteringskvigorna du vill ha som kor i din framtida besättning. Ett prov – många användningsområden Med genomtest får du ett bättre underlag för din avelsplanering och ett säkrare mått på djurets genetiska förmåga. Du får värdefull information om besättningens framtida mjölkkor, bland annat det här: • Härstamningsverifiering Kalvning i storbox blir vanligare och då ökar även andelen förväxlade kalvar. Alla raser och korsningar av båda könen kan verifieras. Verifiering gör det möjligt att stambokföra och underlättar avelsarbetet. • Genomiska avelsvärden Ger en säkrare uppskattning av dina framtida mjölkkors kapacitet, jämfört med vad det traditionella härstamningsindexet ger. Säkerheten förbättras både för egenskaper med låg arvbarhet, som till exempel kliniska mastiter och kalvningsegenskaper, men även för egenskaper med hög arvbarhet som produktion. • Hornstatus Du kan ta reda på om kvigan är enkel- (Pp) eller dubbelbärare (PP) av anlaget som ger hornlöshet. Du ser hornstatus direkt på djurkortet i MinGård®. • Monogena egenskaper Para aldrig bärare med bärare. För tillfället ingår information om fler är 20 oönskade monogena egenskaper men analysen utvecklas hela tiden och nya egenskaper tillkommer. Information om Kappa- och Beta-kasein ingår också. När kommer svaret? Väntetiden kan kännas lång. Svar på härstamningsverifieringen och de monogena egenskaperna kommer efter fem veckor. De genomiska avelsvärdena för mjölkrasdjur tar lite längre tid, räkna med 8-12 veckor. Informationen visas i MinGård®. Du kan lägga in Växas SMS- eller mail-avisering för att bli meddelad när ny information kommit. Topplistor – Sveriges genomiskt bästa hondjur På Min Sida hittar du topplistorna för svenskfödda hondjur som har högst NTM baserat på genomiska avelsvärden. Listorna visar runt 100 av de bästa hondjuren per ras, där djurägaren godkänt publicering, inloggning krävs för att ta del av informationen på sidan. Köper du importtjurar och vill genomtesta? För dig som använder importtjurar där importören inte betalar för nordisk avelsvärdering kan du själv göra det genom att starta ett abonnemang på Min Sida. På det sättet får du tillgång till all genomisk information om dina framtida mjölkkor. Genomtesta med tången Med TST-tången tar du ut vävnadsprovet till den genomiska analysen samtidigt som du öronmärker dina djur. Att genomtesta med tången är inte bara det enklaste sättet, det är också det säkraste och det billigaste. En gång i månaden skickar du in dina prover till Kokontrollen® i Kalmar i förfrankerade vadderade kuvert. Har du precis beställt hem vanliga öronbrickor? Vill du börja testa men har många vanliga öronbrickor kvar – kontakta Stallmästaren för att beställa TST-ersättningsbrickor. Det går bra även till ofödda djur, ange bara från vilket öronnummer du vill börja. MinGård® samlar informationen De avelsrelaterade funktionerna i MinGård® utvecklas hela tiden i takt med vad som efterfrågas av medlemmar och avelsrådgivare. • Hondjurens avelsvärden Nu har du möjlighet att se dina hondjurs avelsvärden i ”tjurbladsformat”. Ett enkelt och överskådligt sätt att ta del av dina hondjurs genetiska profil. På djurkortet under rubriken ”Avelsvärden” ser du NTM och alla delindex under de fem underrubrikerna Produktion, Hälsa, Kropp, Ben och Juver. Layouten är den samma som på tjurbladen. • Händelser och rapporter Under denna rubrik ser du hela din besättning i en och samma lista. Det finns listor i standardutförande för avelsvärden men vill du göra egna listor klickar du på kugghjulet och tänder eller släcker rubrikerna efter eget tycke. Genom att dra i kolumnrubrikerna kan du även ändra ordningen. Vill du hellre jobba med listorna i Excel-format kan du enkelt exportera dem. Anpassa listorna för att matcha de egenskaper du har i ditt avelsmål eller lägger stor vikt vid! Problem med tappade märken? Här är tips på små investeringar som kan ge stora resultat. • Rätt verktyg för jobbet - dubbelkolla att du använder rätt typ av tång med rätt typ av stift. • Kontrollera tångens skick – har tången blivit sliten eller skadad när du tappat den kan det påverka funktionen. • Byt stift – stiften på tången blir slitna över tid, kanske är det dags att byta? 6 | Växa Nytt Så här fungerar Genomisk Analys

Arbelunda Sörgård är ett familjeföretag på Norra Öland som tidigt började med genomisk analys och ligger nu i framkant med avelsarbetet. I ladugården är det lugnt och tyst, några kor står vid robotarna medan de flesta lugnt ligger och idisslar. Att ha djur med gott lynne är viktigt för Arbelunda, och det dröjer inte länge innan några av korna kommer fram för att hälsa på Matilda Persson-Berg, som är del av den yngre generationen på gården. – För oss är det viktigt att korna är lugna och sociala. Det är inte roligt att gå in i en ladugård där korna drar sig undan eller blir skrämda. Den perfekta kon är osynlig, skrattar Matilda och tar en av gårdens 100-tonnare, 1238 Krona, som ett exempel: – Hon ska ha sin tionde kalv och har i princip skött sig själv under hela sin tid på gården. Först förra året fick hon mastit och det är enda gången som hon varit i behov av en veterinär. I övrigt har hon varit helt frisk och problemfri. Sådana kor är det vi vill ha: friska, långlivade och robusta, och som reder sig själva. Fina resultat från tydliga mål Matilda lärde sig seminera och tog över ansvaret för aveln på gården år 2021. Två år senare blev hon reproduktionsmästare för Norra Ölandskretsen. – Det var ett av mina mål när jag började seminera. Nu när det är uppnått får jag väl satsa på att ta hem titeln för hela Sverige, säger hon med ett skratt. Det är nog en kombination av djuröga och kontrollbehov som gör att jag lyckas bra. Jag är noga med att kolla djuren varje dag och korna har aktivitetsmätare som också underlättar arbetet. Tack vare lyckade embryosatsningar har fyra tjurar sålts till VikingGenetics det senaste året, varav två av dem snart ska lämna gården. En av dem, VR Arbel, är på väg in på listorna som ”bubblare”. Flera av gårdens djur finns också på genomiska topplistan och Matilda har som mål att få med fler djur där framöver. Fokus på halter gav resultat På Arbelunda var man tidig med att genomtesta djuren och det är tydligt att mycket har hänt med djurmaterialet sedan starten. Nu ligger besättningen över rasmedel för alla egenskaper som ingår i NTM. – Vi har genomtestat på gården sedan 2016 tack vare min syster Lovisa som var drivande tidigt. ett av våra största fokusområden under åren har varit halter i mjölken och nu ligger vi riktigt bra till. Under vintern har vi varit i uppe i 4 procent i protein och 4,6 procent fett på tankkvittona. Det visar att det vi gör fungerar och halterna är ju viktiga ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Matilda. Arbelunda var tidiga med Genomisk Analys Ägare: Kerstin Persson och Göran Berg med familj Antal djur: 150 årskor Mjölkningssystem: Två DeLavalrobotar V300 Avkastning: 12 000 kg ECM Kända tjurar från gården: 2385 A Linné och 2112 Arbelunda Gårdsfakta Genomisk Analys är en viktig del i att kunna uppskatta trender i produktionen och den verksamhet vi bedriver. Avel är att använda de bästa djuren och det bästa avelsmaterialet, och då måste vi också veta vad som är det bästa”, säger Lars-Inge Gunnarsson. MJÖLKKOR OCH KÖTTRASER – EN VINNANDE KOMBINATION – Vi har även som mål att minska rekryteringsprocenten genom att vara hårdare i urvalet. Med genomisk analys blir det lättare att förbättra nästa generation eftersom man tidigt ser vilken utvecklingspotential som varje djur har. Avelsvärdena tillsammans med exteriörbeskrivningen gör att får vi ett säkrare underlag att arbeta utifrån. Avelsrådgivningen är ett stöd Som stöd och bollplank har Matilda avelsrådgivare Lotta Gunhamn på Växa som har regelbunden kontakt med gården och som tar fram avelsplaner i Genvägen. Hon är även den som exteriörbedömer första- och tredjekalvare. Lotta ser stora fördelar i att använda sig av Genomisk Analys i avelsarbetet: – På besättningsnivå får vi en trygghet och säkerhet i urvalet av rekryteringsdjur. Det kortar också vägen mot besättningens avelsmål. En bonus med genomtest är att man hittar de, ur avelssynpunkt, högst rankade hondjuren, säger Lotta. – För oss är det viktigt med en bra juverexteriör som passar i robotarna och bra ben som håller för livet i lösdriften. Det tittar jag mycket på när jag väljer tjur, avslutar Matilda. ” Först och främst är det ju billigare och så får man ut mycket mer av varje test. Här får man ut hornstatus, du får härstamning, du får eventuella bärare av sjukdomar som ataxi, blind och andra sjukdomar man kan plocka upp” säger Mattias. ” Mattias & Anna Wistrand, Knutsta Skattegård, Charolais och röd Angus Lars-Inge Gunnarsson, Skottorps Säteri AB GENOMISK ANALYS – KÖTT Man kan aldrig veta för mycket om ett djur och genomtesterna ger så mycket värdefull information menar Matilda Persson-Berg på Arbelunda Sörgård. Våga prova! Foto: Jenny Löfström/Växa Fler röster om Genomisk Analys 7 | Växa Nytt

Trots en blöt vinter är bevattning återigen på tal i södra Sverige. Rådgivare på Växa har fått många frågor om bevattning de senaste åren och jobbar för fullt med att ta fram kunskap om allt från vattenuttag till timing och lönsamhet. Torrperioder under för- och högsommar har varit ett återkommande problem de senaste åren, och det drabbar grödorna på många håll i landet. I spåren av torkan ökar intresset för bevattning, men på de flesta håll i landet har bevattning i vall och spannmål varit ovanligt sedan sjuttiotalet och det saknas viktiga erfarenheter. Inte bara att vräka på Carl Andås är växtodlingsrådgivare i Halland med bevattning som specialområde och är inblandad i flera kunskapsprojekt om bevattning. - I riktigt torra delar av världen är bevattning på ett sätt enklare än här i Sverige. Där blir skörden lika med hur mycket du kan vattna. I Sverige blir det mer komplicerat eftersom våra torrperioder är korta och kan infalla lite när som helst i en grödas liv. Därför behöver man ta hänsyn till mycket för att kunna säga om en vattengiva blir lönsam eller inte. Viktiga faktorer Enligt Carl är det fyra faktorer som avgör om och när bevattning ska sättas in. Jorden, grödan, vädret och vattentillgång eller kapacitet. Han förklarar att vädret är det vi oftast tänker på som viktigast, men att grödan är minst lika viktig för hur mycket vatten som går åt. - Förutom att grödor är olika torktåliga så gör de av med vatten vid olika tillfällen. Pröva själv att gräva i ett fält med vårsäd och ett med höstsäd nu på försommaren. Höstsäden har ägnat de senaste månaderna åt att suga upp vatten ur marken. Vårsäden har inte börjat öka sin vattenåtgång än, och barmark torkar förvisso fort ut i ytskiktet men sen försvinner faktiskt inte så mycket vatten om man inte bearbetar ofta. Många projekt på gång Växas växtodlings- och företagsrådgivare driver flera projekt om bevattning, större På gång om bevattning Jordprover för effektivare bevattning i Halland • Tvåårigt projekt finansierat av C R Prytz donationsfond • Mål: Analysera och beskriva hur mycket vatten marken kan hålla och hur bevattning bäst borde utföras på ett tiotal platser i Halland, där tidigare analyser saknas. • Redovisning: Årsskiftet 25/26 Bevattningsprojekt inom Växa Vattendom – avgörande för bevattningskalkylen på en mjölkgård • Tvåårigt projekt finansierat av Jordbruksverkets FOU-medel. • Mål: Ge exempel hur en ansökan för tillstånd för vattenuttag går till, vad ett tillstånd kostar i olika lägen och hur lönsamheten i en bevattningsinvestering påverkas om tillstånd krävs för vattenuttag. • Redovisning: Årsskiftet 24/25 Webbaserad tjänst för resurseffektiv bevattning • Innovationsprojekt i samarbete med lantbrukare, SLU samt andra rådgivningsföretag i Sverige och Finland. • Mål: Projekts mål är, om det beviljas, att skapa ett planeringsverktyg för timing och givor vid bevattning. Verktyget ska med hjälp av väderdata beräkna när och hur mycket vatten som behövs, och ge vägledning i prioritering mellan fält och grödor genom att uppskatta hur mycket merskörd bevattningen kan ge. • Redovisning enligt ansökan: 2029 Carl Andås. och mindre. Carl berättar att de olika projekten berör alla de viktiga faktorerna för bevattning han nämnt, och att bevattning kommer bli en viktig pusselbit i rådgivningen framöver. - Till vintern kommer vi att redovisa ett projekt om vattendomar. Vi har intervjuat lantbrukare som har tillstånd för vattenuttag och försökt reda i hur det går till och vad det kostat. Tyvärr är de flesta moderna domarna i Sverige inte spridda över landet utan koncentrerade till Skåne. Att få en dom i en å i exempelvis Sörmland lär vara billigare än för grundvatten i Kristianstad. Men vi tror ändå att slutrapporten kommer vara till hjälp för lantbrukare som funderar på att söka tillstånd. Läget i år Efter den blöta vintern började växtodlingsåret 2024 för många med helt andra problem än torka och bevattning. När den här artikeln skrivs i slutet av maj har dock bevattningsmaskiner redan setts gå på många platser i Götaland. Carl kommenterar den saken med att det är skillnad på vatten i fält och vatten i landskapet. - Ja, det kan verka ironiskt att vi skulle behöva bevattna redan efter en så blöt höst och vinter. Men det beror helt enkelt på att en halvmeter jord inte kan hålla mer än en viss mängd vatten. Allt regn som inte kan lagras rinner bort, antingen i dräneringssystemen eller i värsta fall ovanpå jorden. Ska grödan bli nöjd behöver det komma lite hela tiden. Vinterns regn för åtminstone det goda med sig att vi har vatten i åar, dammar och sjöar att ta av nu när det börjar tryta på fälten. 8 | Växa Nytt

Det är vanligt att celltalet går upp på sommaren, en så kallad ”sommartopp”. För att motverka denna kan särskilda rutiner behövas sommartid. Du har kollat in nya uppdaterade celltalsakuten som är finansierad av EU-medel? Om inte, ta en snabb titt vetja! Börja nerifrån och jobba dig uppåt i pyramiden mot en bra och stabil juverhälsa under sommaren. Klicka på respektive byggsten för att få tips och råd. Åtgärder mot "sommartoppen" ÅTGÄRDS- FÖRSLAG Strörutiner och stallhygien Foder- och vattenhygien Mjölkning: hygien och intervall Bete Värmestress Spendopp och juvervård Betessläpp Sinkor och kvigor Smittskydd kring kalvning Mineraler och vitaminer Mjölkningsordning Hyr en rådgivare som är på plats en dag i veckan för att få mer struktur i vardagen. Vanlig rådgivning på ett ovanligt sätt. Vi kan hjälpa till att utveckla ditt arbetslag, din produktion med fokus på djuren och djurskötarna. Vid behov kan vi även ge avlastning av administration, uppföljning och annat som hör till det dagliga arbetet. Rådgivaren tar ansvar för: • Foderplanering och foderstatsberäkning. • Stöd eller utbildning av personal/ förman. • Uppföljning - foder i praktiken. • Beläggningsplan/djurförsörjning. • Djurbedömning exempel - hull, gödsel, vom. • 1-dagars utfodringskontroll. • Mjölk minus foder. • Uppföljning av diverse produktionsnyckeltal i MinGård®. • Slaktplanering. • Djurskötsel. Passar det här även hos dig kontakta gärna Malin Stiernstedt malin.stiernstedt@vxa.se Mobil 076-128 68 15 Få avlastning - hyr en rådgivare Produktionsrådgivaren Annika Åkerman är inbokad en dag i veckan hos Niklas och Lena Stang på Södra Kärrs Lantbruk. Hon har sedan 2021 varit ansvarig rådgivare på plats och är numera ”en i gänget”. Det började med att man hade personalbrist på gården och saknade någon som tog ansvaret för djuren, följde upp celltal med mera. Då fick Annika frågan om att gå in som ”rådgivare på plats”. Hon har ansvarar för att driva utvecklingen för gården efter gemensamt satta mål. Hon hanterar helheten med djuren och tar även hand om alla rådgivarmöten på gården. Till exempel när avelsrådgivaren kommer då är det Annika som tar emot och är sparringpartner. - Vi gjorde gemensamt upp en plan för vad som skulle ingå. Det är allt från foderstatsberäkning, robotanalys till slaktplanering och praktisk djurskötsel, säger Annika. I starten var också en av arbetsuppgifterna att ge praktisk handledning till gymnasieelever. - Att köpa rådgivning på det här sättet gör att det blir mer konsekvent, vi vill ju vara bäst och då behövs det finlir, säger Niklas. – När Annika både ger råden, ser vad som händer på gården och hur vi följer dem så får vi maximal effekt. Vi visste redan att vi skulle fungera bra med Annika, personkemin stämmer. Annika har ju varit produktionsrådgivare hos oss länge. Det hela fungerar klockrent, avslutar Niklas. Rådgivare Annika är på plats en dag i veckan Annika Åkerman. 9 | Växa Nytt

Vi närmar oss skördetider för vallen. Det är den absolut viktigaste grödan för alla med nötkreatur. Vallen står för största delen av foderstaten oavsett inriktning och är på många sätt avgörande på resultatet. Ett bra grovfoder är smakligt och näringstätt och åtgången på kraftfoder blir därför lägre. På ett högvärdigt grovfoder både mjölkar och växer djuren bättre så att även effektiviteten och därmed lönsamheten förbättras. Vallen är en gröda som är otroligt varierande. Dels har vi flera skördar per år och vallar från olika insåningsår samtidigt. Det finns olika sorter och arter av både klöver och gräs i vallarna och så är vi beroende av väder både för tillväxten och för skördeförhållandena. Foderanalys för beslut Foderanalyserna är till för att hjälpa oss i alla led, från beslut om skördetidpunkt fram till foderstatsberäkning och uppföljning av både växtodling och utfodring. Önskvärt näringsinnehåll varierar mellan olika produktionsgrenar. Innan skörd kan det därför vara bra att reflektera över vad just du har för mål med ditt vallfoder. Vallprognoser tas på ett antal utvalda gårdar och resultaten publiceras öppet som service för intresserade. Genom dessa prognosprover kan man följa vallens utveckling inför första skörden från Pajala i norr till Skillinge i söder. Det går även att skicka in egna prognosprover. Resultaten kan du följa på Vallprognos.se Grönmassaanalyser: För många är den enklaste uttagning av prover när den tas direkt från grönmassan. Här får man snabbt analyssvar på sin skörd och kan använda detta för att börja planera sin utfodring. Framför allt är detta till fördel om man börjar fodra tidigt efter skörd. Vallen – den viktigaste grödan Rekommenderat näringsinnehåll i olika produktionsgrenar Krets Nettoenergi NEL 20, MJ/kg Ts Omsättbar energi MJ Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Mjölkkor 6,5-6,8 10,8-11,3 MJ 150-170 430-480 Sinkor 5,0-5,3 8,3-9 MJ 120-150 450-600 (innan upptrappning) Ungdjur <1år 5,8-6,0 9,6-10 MJ 150-170 450-500 Ungdjur >1år 5,5-5,8 9-9,6 MJ 140-160 530-580 Dikor lågdräktiga 5,0-5,5 8,3-9 MJ 100-110 550-600 Dikor högdräktiga 5,5-5,8 9-9,6 MJ 110-130 530-580 Dikor digivande 5,5-5,8 9-9,6 MJ 130-150 530-580 Slaktdjur högintensiv >6,2 10,3 MJ 150-170 450-500 Ett ”för bra” grovfoder kan spädas ut med halm eller helsäd men det blir dyrt att kompensera ett sämre grovfoder med stora mängder kraftfoder. Analys av färdigt ensilage: Säkraste analysen får vi när vi tar från färdigensilerad gröda. Då ska skörden ha varit i silo minst fyra veckor innan man tar ut prov. Fördelen med dessa analyser är att man får analys på det som djuren faktiskt äter, det vill säga en ensilerad gröda. Värden för pH-värden och syror (mjölksyra, ättiksyra och smörsyra) talar också om hur ensileringen gått. Syrorna påverkar djurens konsumtionsförmåga och är därmed viktiga vid foderstatsberäkningen. Fördelar med analyser via Växa När foderanalyser skickas in via Växa kommer svaren direkt in i vår databas vilket innebär lagring av data samt åtkomst för både foderrådgivare och växtodlare. Analyserna är då gjorda enligt Norfor vilket skapar en säkerhet i foderstaten och snabbare hantering. Genom att all data lagras är det enkelt att göra utvärderingar över tid vilket är viktigt för att kunna utveckla sin vallodling. Hör av dig till din närmsta driftsplats eller rådgivartelefonen 010-471 00 17 om du har frågor kring analyser eller vill beställa provtagning. 10 | Växa Nytt

I ett varmt och soligt Stockholm hölls Växas föreningsstämma den 15 maj, med 39 fullmäktige som utsåg Växas styrelse. Magnus Carlman, Sofia Kämpe och Kajsa Petersson valdes som styrelserepresentanter 2023 på två år, vid årets stämma gjordes omval på två år av Anders Ramström, Anna Samuelsson och Sofia Nilsson. Jonas Carlgren, Linghem valdes som ny representant på två år och fyllnadsval på ett år gjordes av Johan Liljebäck, Överkalix. De två personer som representerar Växas anställda i styrelsen är Jannica Krafft och Patrik Davidsson. Medlemsnyttan presenteras i summerad form på stämman och de drygt 11 miljoner i medlemsnytta är fördelade inom fyra områden: påverkan inom nordiskt avelsarbete, politiskt påverkansarbete, arbete för att på olika sätt stimulera nyrekrytering till branschen samt medlemsnytta i form av att driva och förmedla forskningsresultat. Vid stämman presenterades Växas ekonomiska resultat för 2023 om minus 3 miljoner kronor, vilket är tillfredsställande med hänsyn till 2023 års successivt ökade kostnadsläge, och utmaningar med kronkursen som bland annat påverkat intjäning för doser. Motionsbehandling Sju motioner besvarades av styrelsen och flera av motionerna aktualiserade områden Växa arbetar med. Förtydligade fakturor finns på Växas Min sida, ökade insatser vid högstadie- och gymnasieskolor, vilket görs i den mån Växa har resurser. Förenklade ViLA-regler och hur påverka förutsättningarna för utbildning av fler veterinärer är också områden där arbete pågår, och som även nämndes av Anders Drottja, från Regeringskansliet. Arbete för hållbara kor och hållbar mjölkproduktion, genom långlivade kor med god produktion och hälsa, var inriktningen på femte motionen. Detaljer i förslaget tas upp i styrgrupp avel i höst, och därefter i till NAV för beslut. Mjölkekonomi på individnivå i managementverktyget MinGård® var innebörden i sjätte motionen, och att i MinGård® förutom mjölkmängd i ECM även redovisa mjölkens värde i kronor på individnivå. Styrelsen svarade att frågan om ökad ekonomisering och att visa resultat i kronor är identifierad. Styrelsen kommer att bjuda in fullmäktige till diskussion om hur mjölkens värde kan visas tydligare i system som MinGård®. Sjunde motionen handlar om att ECM behöver redovisas tydligare i Växas system som MinGård®, vilket nu är genomfört. Motionerna spände över områden som: utökade insatser av Växa vid gymnasieskolor, mer ekonomiserade resultat i MinGård® och utökat avelsarbete för mer hållbara kor. Detaljer från stämman finns att läsa på www. vxa.se Föreningsstämma 2024 Jonas Carlgren, 55 år har varit mjölkbonde i 20 år. Då han nyligen sålt gården väljer valberedningen att föreslå Jonas som en extern ledamot i Växas styrelse. Jonas är ekonomiagronom, han har storkunskap om branschen och en gedigen styrelsevana från Arla, Svensk Mjölk och Stiftelsen Lantbruksforskning. Jonas har också arbetat inom Svensk Mjölk och DeLaval International. Johan Liljebäck, 38 år. Bedriver mjölkföretaget Stora Mu AB i Svartbyn, Överkalix tillsammans med sambo Hulda Wirsén, föräldrar och en anställd. På gården finns idag ca 120 årskor, och utökning av besättningen pågår. Johan är lantmästare och sitter i styrelsen för Norrmejerier. Han har tidigare varit engagerad i LRF Ungdomen och Lantmännen på distriktsnivå och han är idag lokal SBO ordförande i Norra Skog skogsägarförening. Nya namn i Växas styrelse Styrelsen 11 | Växa Nytt

Växas Kokontroll® är certifierad av ICAR, som är en världsomspännande organisation för kvalitetssäkring. I mars träffades ICAR representanter för att diskutera hur framtidens datainsamling inom mjölkproduktionen skulle kunna se ut. Gruppen har en återkommande diskussion om hur vi skall kunna använda robotdata som komplement till data från Kokontrollen®. Det pågår studier om att använda robotdata för fett och protein men i dagsläget visar det att säkerheten samt korrelationen för fett och proteinanalys i robotarna är för låg, i jämförelse med analyssvar från ett labb. Vi diskuterar även att implementera riktlinjer för några av de analyser som man idag får med i en provmjölkning, som bland annat fettsyramönster, urea, BHB, laktos och cellhalt. Dessa är idag inte beskrivna i ICAR:s riktlinjer men kan komma att behöva tas med framöver. Kokontrollen® ger kontroll och trygghet Kvalitetssäkrad data lagrat enligt officiell, internationell standard (ICAR) gör det möjligt att använda Kokontrollen® för produktionsstyrning. Det viktigaste anledningarna att vara med i Kokontrollen är: • Standardiserade kontinuerliga provmjölkningar ger ett säkert underlag för analys. • Ekonomiskt viktade nyckeltal som skapar underlag för styrning, uppföljning och beslut kring produktionen, vilket ger ökad lönsamhet. Växa finns tillhands för rådgivning. • Jämföra sina resultat, oavsett gårdssystem tack vare nyckeltalen. • Kokontrollen® ger ett kvalitetssäkrat underlag vid bankkontakter och försäkringsärenden. Framtidens Kokontroll® - möjligheter och utmaningar ICAR, International Committee for Animal Recording, består av 60 medlemsländer med 130 anslutna företag. Organisationens syfte är att främja utveckling och avkastning för lantbrukets produktionsdjur. Genom riktlinjer som beskriver identifiering av djur, härstamning, avelsvärdering och avkastningsberäkningar, finns en global standard för reglerna. ICAR Vi har nu varit igång med vår nya Provmjölkningsapp i över fyra månader och över 1500 provmjölkningar har kommit in till Kokontrollen® via den. Provmjölkningsapp är ju inte app som man laddar ner utan en internetsida som man loggar in på via webbläsaren och sin bwa-identitet. Utmaningen med att ”alla” olika sätt att rapportera sin provmjölkning ska fungera i olika sorters enheter (dator, surfplatta, mobiltelefon) med olika webbläsare och versioner av program har varit en utmaning men efter att ha kört nu i fyra månader så känns det bra. Många stora besättningar använder Provmjölkningsapp och flera av dem tillsammans med en extern skanner för snabb och enkelt provmjölkningsarbete. Vi har väldigt lite support på appen. Förbättringar i den senaste versionen Den vanligaste orsaken till att man ringt supporten är att man inte kunnat skicka in sin provmjölkning. De rutor som man måste bocka i för vilket analysuttag man gjort är mycket tydligare i senaste versionen, de har var lite svåra att se. De som skriver ut sin provmjölkningsrapport har haft lite synpunkter och vi har justerat den lite efter en del av de önskemål som kommit in, bland annat med större text. Vi har inte så många förbättringsförslag anmälda just nu men kommer ni på något så hör av er! Du är alltid välkommen med dina frågor till Kundsupporten 010-471 00 00. Snart även för robot Just nu jobbar vi med att lägga till robotprovmjölkning i appen. Vårt gamla PC-program AMS-Link ska också få flytta in och bli en del av Provmjölkningsapp. Det kommer inte ut i skarp version förrän efter sommaren så vi återkommer när det arbetet är klart. Provmjölkningsapp ersätter Eziskanner Har man en mobil enhet, mobiltelefon eller surfplatta och ansluter en extern skanner via usb eller Blåtand får man en utmärkt ersättare till Eziskannern. Det arbetssättet som underlättar provmjölkningsarbetet jättemycket. Hör av er om ni funderar på hur det funkar. Så här kan det se ut hos de lantbrukare som idag gör så. Allt fler kan använda Provmjölkningsapp 12 | Växa Nytt

I våras var det stort firande vid Assentofts tjurstation, då VikingGenetics hedrade de uppfödare vars tjurar gjort stort avtryck för avelsprogrammet under 2023. Det var totalt elva tjurar som prisades och uppfödarna fick bland annat en rundvandring i tjurstallet för att se sina tjurar på nära håll. Det var väldigt uppskattat för uppfödarna som inte sett tjuren sen den var en liten kalv. De fick även en presentation av sin tjur, vart i värden han använts och vilket avtryck han haft i avelsarbetet för framtiden, men även fortfarande gör. Framgångsrika svenska tjurar Av de totalt elva tjurarna som hedrades var tre svenskfödda. SRB-tjurarna VR Ulvar och VR Hakvin samt röda Angustjuren VB Redbuck. • VR Ulvar – uppfödd av Tomas och Sterner Hansson, Kyrkoryk, Tanumshede • VR Hakvin – uppfödd av Martin Berglund, Granselelund, Lycksele, som tyvärr inte kunde närvara vid ceremonin • VB Redbuck uppfödd av Christer och Johan Svensson, Åbuens Lantbruks AB, Hästveda Ytterligare en VikingRed-tjur uppmärksammades, det var VR Vehmaa som är uppfödd i Finland. Övriga tjurar som hedrades för VikingHolstein var VH Gipsy, VH SimsPRC, VH Nalegro och VH San PP RC vars uppfödare alla är danska. För VikingJersey firades VJ Jabra och VJ Danka, även de födda i Danmark. Framstående tjurar har prisats! Ett aktivt utbyte av genetik mellan norska Geno och VikingGenetics har startats. Ett första steg är att de tre NAV-länderna Sverige, Finland och Danmark tar in fem av de bästa norska tjurarna på TMI-skalan. Målet är minst 100 döttrar efter varje tjur, så att de får en avkommebedömning. ”I januari hade de röda rasföreningarna i Sverige, Finland, Danmark och Norge ett gemensamt möte i Norge. Vi kom överens om att vi vill kunna jämföra avelsvärden mellan våra två populationer på ett bättre sätt”, berättar Camilla Rosman, avelschef för VikingRed. VikingRed-tjurar har använts i Norge i många år och varit framgångsrika. Det gör att NRF, Norsk Rødt Fe, har många länkar till VR-populationen. Omvänt är det dock tvärt om. ”Vi har för få genetiska länkar till NRF-populationen. Vi behöver få flera norska tjurar avkommebedömda på hemmaplan i våra NAV-länder, fortsätter Camilla Rosman. Våra båda populationer har liknande avelsmål i en lagom stor och frisk ko med hög produktion av koncentrerad mjölk”. Nya pollade tjurar De fem norska tjurarna är inte bara utvalda för att de placerar sig i högt på TMI-skalan (motsvarande vårt NTM) och har höga produktionsindex. Tjurarna är även utvalda med tanke på hornlöshet och kommer att bidra med helt nya pollade härstamningar. ”Använd de här tjurarna på bra djur ute i era besättningar och genomtesta avkommorna! Vi kommer använda de norska tjurarna i spolningar inom embryoprogrammet. Vi kommer även att köpa ett par tjurkalvar”, avslutar Camilla Rosman. Hitta rätt i dosshopen De norska tjurarna hittar du på pollade- och NRF-listan. Där presenteras de med NAV-avelsvärden. Deras gNTM ligger runt 0, med största säkerhet undervärderas tjurarnas avelsvärden på grund av de få länkarna mellan populationerna. De flesta tjurarna kommer finns både som konventionell och könssorterad dos. Fakta om avelsarbete i Norge • Ca 200 000 röda kor • Avelsmålet idag har störst fokus på produktion, juver och juverhälsa • 30 % av kvigorna genomtestas • Aktivt spolprogram med donnabesättningar • Genomtestar 8 000 röda tjurkalvar per år (i Sverige, Finland, Danmark genomtestas 2 000 röda tjurkalvar/år) Norska topptjurar gör entré ”Vi tror jättemycket på det här utbytet med norska Geno säger avelschefen för VikingRed, Camilla Rosman. I maj 2023 togs beslut om att undersöka möjligheterna till en gemensam europeisk avelsvärdering, European Bovine Evaluation, EBE. Beslut i frågan skulle meddelas i mars/april men mer tid har krävts för att diskutera hur organisationen ska se ut, beslutet har skjutits upp till slutet av juni. Syftet med European Bovine Evaluation, EBE, är att öka de gemensamma resurserna för avelsarbete i Europa. Samarbetet gäller länderna Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien och Nederländerna. ”Långsiktigt ser vi att EBE kan ge ytterligare möjligheter för utveckling och effektivitet inom avelsarbetet inom både Europa och i Norden. I diskussionerna värnar vi om att det nordiska avelsarbetet inom NAV, vars modell även ligger till grund för EBE. Så snart våra diskussioner resulterat i en lösning återkommer vi med besked”, säger Anna Samuelsson, vice ordförande i Växa och representant i NAV’s styrelse. ”Vi går in med öppna kort för att undersöka om EBE kan bli framgångsrikt för de lantbrukare som vi företräder” berättar Anna Samuelsson, Växas representant i NAV:s styrelse. Beslut om EBE dröjer Elgane P, en av de nya norska tjurarna. VikingGenetics VD Louise Helmer, avelschef Lars Nielsen och samtliga avelschefer för respektive avelsprogram deltog vid hedringen. 13 | Växa Nytt

Tomas och Björn Moberg driver tillsammans Rabbalshede Gård. De ville ta reda på vilka kor i deras blandbesättning som verkligen gav störst intäkt. Genom att använda resultatet från provmjölkningen satte Tomas tillsammans med sin avelsrådgivare ett pris på kg fett och protein på individnivå. Resultatet gav honom en rejäl ögonöppnare! På gården mjölkas 170 kor i robot och fördelningen mellan röda och svarta kor är optimal när siffror ska jämföras! ”Vi har en blandbesättning med 50/50 svarta och röda kor, så det var enkelt för mig att jämföra dem på ett bra sätt. Jag ville veta mer om vilka av min kor som faktiskt var de mest ekonomiska. Jag vet redan vilka som mjölkar flest kilo mjölk, men det är ju inte på det sättet jag blir avräknad” berättar Tomas. ”Jag vill belysa är att det finns många lantbrukare som har blandbesättning precis som jag, där holstein-korna dominerar i toppen om de rangeras på mjölkmängd. Väljer jag i stället att sortera på ECM eller ännu bättre, kilo fett och protein, blir det ganska rejäla omsvängningar” berättar Tomas. Benita klev fram ”I uträkningen från MinGård tog vi fram producerat kilo fett och protein på alla mina kor från senaste provmjölkning, sen satte vi helt enkelt in mitt avräkningspris” säger Tomas. När de fick ekonomiskt utfall på varje kos produktion var det inte längre någon total dominans i toppen av bara svarta kor utan fördelningen blev jämn. Den röda kon 1668 Benita får statuera ett exempel på hur olika det kan slå beroende på hur man räknar. Hon placerade sig på plats 19 rangerat på kg mjölk men på plats 1 när korna sorterades på kg fett och protein med det avräkningspris gården har. ”Jag blev först väldigt förvånad över resultatet. I mitt managementprogram var inställningen gjord på kg mjölk, men det är ju inte representativt för jag får betalt på något sätt. Det är ju egentligen bara en siffra på en volym som kommer ur korna. I min besättning mjölkar mina röda kor 12 600 kg ECM och de svarta 13 270 kg ECM, det skiljer alltså 670 kg ECM. Det intressanta är att jag har exakt samma lönsamhet när jag tar hänsyn till mitt avräkningspris och även lägger till foderkostnad”, avslutar Tomas. Rabbalshede har räknat på värdet av halterna Vilken ko på Rabbalshede var mest lönsam på provningen i februari 2024, Lillemor som mjölkade 62 kg mjölk eller Kulla som producerade 47,5 kg mjölk? Svaret blir tydligt när halterna får ett ekonomiskt värde! Båda korna producerar 56,5 kg ECM så de utfodras på samma sätt, minusposten Laktos är avdraget för mjölkvolymen i kg råvara. 1581 LILLEMOR mjölkade 62 kg mjölk med 3,5 % fett (136 kr) och 3,1 % protein (108) kr Laktos – 12 kr Intäkt från mjölkråvara: 232 kr 5815 KULLA mjölkade 47,5 kg mjölk med 5,3 % fett (158 kr) och 3,8 % protein (102 kr) Laktos – 10kr Intäkt från mjölkråvara: 250 kr Mjölkindex – så funkar det Målet i den nordiska avelsvärderingen är att kor ska producera en mjölkråvara som motsvarar mejeriernas betalningssystem. Mjölkindex förkortas MIN och ger information om djurets genetiska potential att producera mjölk, fett och protein. Avelsvärdena baseras på information från Kokontrollen i de första tre laktationerna. Idag avräknas mjölkbönder främst baserat på mängden fett och protein. Nuvarande betalningssystem för mjölk i de nordiska länderna är likartad. Trenden enligt både Valio i Finland och Arla i Danmark och Sverige är att prissättningen i framtiden kommer gynna mer koncentrerad mjölk och med ett relativt högre värde för fett än för protein. Så i samtliga länder så är det ekonomiskt fördelaktigt att avla för mjölk med högre fett- och proteinhalter. Det pågår även ett arbete med att succesivt byta namn på mjölkindex till avkastningsindex för att bättre spegla vad avelsvärdet verkligen betyder. Viktning i nuvarande mjölkindex på kg fett och protein samt halterna. Vilken ko var mest lönsam? Jag tycker det är viktigt att verkligen veta vilka kor som är de mest lönsamma i besättningen menar Tomas Moberg, Rabbalshede Gård. 14 | Växa Nytt Nordiska röda raser Holstein Jersey Fett, kg 0,40 0,40 0,50 Protein, kg 0,55 0,55 0,50 Fett % 0,20 0,20 0,25

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=