VäxaNytt 1-2026

Från härstamning till säkra avelsvärden Alla djur som ingår i minst Produktion och Härstamning eller KAP-Avel får inledningsvis ett härstamningsindex baserat på far och mor. Om djuret dessutom genomtestas får det ett genomiskt förstärkt avelsvärde. Detta värde bygger på DNA-information, men tar ännu inte hänsyn till djurets egen prestation. När djuret själv växer, semineras, kalvar och börjar producera mjölk, sammanförs all information i Kodatabasen. Djurets egen prestation läggs då till i avelsvärdet. Det är först då avelsvärdet blir riktigt säkert och det kan sedan uppdateras över tid, beroende på hur kon presterar. Högre säkerhet ger bättre beslut på gården Fenotypdata från Kokontrollen och KAPAvel höjer säkerheten i avelsvärdena, särskilt för egenskaper med låg arvbarhet såsom fertilitet, juverhälsa och livslängd. Det leder till säkrare urval av rekryteringsdjur, bättre tjurval och snabbare samt mer hållbart avelsframsteg i den egna besättningen. Samtidigt gör varje djur i Kokontrollen och KAP-Avel skillnad även utanför den egna gården. Dina registreringar stärker avelsvärdena för hela populationen. Kokontrollen och KAP-Avel är därför både ett verktyg för det egna företaget och en gemensam investering i framtidens svenska mjölk- och nötköttsproduktion. Genomik förutsäger – fenotyper visar verkligheten I takt med att genomisk selektion blivit allt vanligare inom nötkreatursaveln hörs ibland påståenden som: ”Det räcker med ett DNAtest – varför ska man fortsätta registrera data på djuren?” Det korta svaret är att utan fenotyper stannar aveln. Fenotypdata, som samlas in via Kokontrollen och KAP-Avel, är fortfarande grunden för både traditionell och genomisk avelsvärdering. Genomisk Analys är ett mycket kraftfullt verktyg för att tidigt förutsäga ett djurs genetiska potential, men genomet kan aldrig stå ensamt. Alla genomiska avelsvärden bygger på stora referenspopulationer där man känner till både djurens DNA-profiler och deras faktiska prestationer. Det innebär att fenotypregistreringar från Kokontrollen och KAP-Avel är helt avgörande för tillförlitligheten i de genomiska avelsvärdena. Utan kontinuerlig insamling av fenotypdata försämras träffsäkerheten, och möjligheten att utveckla avelsvärdering för nya egenskaper försvinner. Kokontrollen® och KAP-Avel – ryggraden i svensk avelsvärdering Fenotyp Utan Kokontrollen och KAP-Avel stannar aveln. Det är här grunden läggs för säkra avelsvärden, träffsäkra beslut och långsiktigt hållbara kor. Genom att samla in, kvalitetssäkra och standardiserade data från tusentals svenska mjölk- och köttdjur gör Kokontrollen/ KAP-Avel modern avelsvärdering möjlig – med den precision som krävs idag. Utan Kokontrollen® och KAP-Avel stannar aveln. Robotdata räcker inte för avelsvärdering Robotdatorn hjälper dig som har mjölkproduktion att sköta korna idag. För att förbättra korna imorgon behövs data som är gemensam, jämförbar och kvalitetssäkrad. Det är där Kokontrollen kommer in. Robotdata är i första hand lokal och anpassad för den egna driften. Uppgifterna stannar i besättningen och räknas inte automatiskt in i nationella avelsvärden. Utan Kokontrollen bidrar därför inte dina kor till säkrare NTM eller avelsindex – varken för dig själv eller för andra. Kokontrollen kvalitetssäkrar och standardiserar dessutom siffrorna. Mjölkprov i Kokontrollen analyseras på samma sätt för alla besättningar. Robotens värden kan variera mellan fabrikat, inställningar och sensorer. För avelsbeslut krävs data som går att jämföra mellan kor, besättningar och generationer. Dessutom kopplar Kokontrollen samman produktion med härstamning, kalvningar, hälsa, utslagning och livslängd. Det är just sambanden mellan dessa egenskaper som gör avelsvärderingen träffsäker – inte enbart kilo mjölk per dag. En investering som betalar sig Genom att fortsätta registrera, mäta och dela fenotypdata säkrar vi framtidens friska, hållbara och lönsamma kor. Det är en investering som betalar sig – både på den egna gården och i hela populationen, idag och på lång sikt. Det vi kan se,mäta och registrera hos kon – till exempel mjölkproduktion,fertilitet,hälsa och livslängd kallas Fenotyp.Fenotypen är resultatet av både gener och miljö.Två kor med liknande genetisk potential kan prestera helt olika beroende på utfodring, skötsel, stallmiljö och management. Det är därför faktiska prestationer är helt avgörande för att kunna tolka genetiken rätt. 6 | Växa Nytt

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=