15 | Växa Nytt En inblick i individprövningen – navet i den svenska köttrasaveln Varje sensommar samlas de bästa köttrastjurkalvarna i landet på prövningsstationen i Gunnarp, belägen utanför Hörby i Skåne. Här föds tjurarna upp i en gemensam miljö för att utvärdera deras genetiska kapacitet. Insatta tjurar är noga utvalda i samarbete med rasföreningarna och motsvarar åtgångens mest intressanta tjurkalvar. Vid urval används bland annat avelsvärden, uppnådda vikter och härstamningsuppgifter. Individprövningens syfte och genomförande På prövningsstationen registreras många olika egenskaper som alla har stor betydelse för ekonomin i dikalvsproduktionen. Under prövningsperiodens 154 dagar mäts och bedöms tjurarna på ett flertal olika parametra, så som tillväxt, lynne, fertilitet, klövar, slaktkroppsegenskaper, hälsa och exteriör. De tjurar som klarat prövningen med godkänt resultat på alla parametrar säljs på Köttrasprövningens auktion i mars. Individprövningen ska ske på ett sätt som liknar vanlig nötköttsproduktion. Målet är att eliminera miljöfaktorer så mycket som möjligt så de genetiska faktorerna som ligger bakom skillnaderna mellan djuren blir tydliga. Individprövningen är officiell och följer bestämmelser som är fastställda av Jordbruksverket. Strikt kontroll och uppdelning av tjurarna Det är hård koll på all verksamhet och data som har med djuren att göra. Tjurarna är samtliga födda mellan den 20 december och 10 april och sätts in på Gunnarp i mitten av augusti. Före startvägningen delas de upp i grupper efter ras och födelsetidpunkt, för att få så jämna grupper som möjligt. Åldersskillnaden mellan den äldsta och yngsta tjurkalven får inte vara över 60 dagar inom sin jämförelsegrupp. Alla kalvar har besiktigats av veterinär innan de anländer till Gunnarp. I år finns tjurar från raserna angus, charolais, hereford, limousin och simmental. De går lösa i det öppna stallet i boxar med djupströ med skrapad gång framför foderbord och har fri tillgång till fullfoder. Tillväxtmätning och exteriörbedömning Tjurarnas tillväxt mäts genom vägning varannan vecka under prövningsperioden. Den genomsnittliga tillväxten används för att beräkna T-talet, ett relativtal som beskriver tjurens tillväxt i jämförelse med övriga tjurar inom samma ras, år och åldersgrupp. Tjurarnas funktionella exteriör bedöms genom linjär bedömning. Tjurar med god exteriör är säkrare betäckare, håller längre och nedärver goda exteriöra egenskaper som ger starka och hållbara avkommor. Fertilitetsbedömning och klövhälsa Testikelomkretsen, som är starkt kopplad till fertilitetsegenskaper, mäts också. Stationsveterinären undersöker dessutom tjurarnas testiklar och bitestiklar flera gånger under prövningsperioden. Goda fertilitetsegenskaper, i form av stark könsdrift, tydliga brunster och kortare kalvningsintervall, är avgörande för produktionsekonomin. Klövhälsan är också viktig för både tjurens och dess avkommas livslängd och hälsa. Tjurarnas klövar bedöms avseende hälsa, form och verkningsbehov i samband vid verkningen. Slaktkroppsegenskaper och lynnesbedömning Tjurarna scannas med ultraljud över ryggmuskeln för att mäta viktiga slaktkroppsegenskaper, så som muskeldjup, fettmängd och marmorering. Lugna och lätthanterade djur är mycket viktigt i praktisk nötköttsproduktion. Det är dels en säkerhetsfråga, men också viktigt för en enkel hantering av djuren utan alltför stor arbetsinsats. På prövningen observeras tjurarnas lynne mycket noga under hela vistelsen på stationen, där tjurar som visar dåligt lynne gallras bort. Lynnet bedöms även utifrån en 9-gradig skala. Hälsokontroller och sjukdomsövervakning Samtliga tjurar genomgår noggranna veterinärbesiktningar, både i hemmabesättningen innan intransport. Under tiden på prövningsstationen står de under kontroll av stationsveterinären. För att så långt möjligt undvika hälsostörningar läggs stor vikt vid förebyggande hälsovård. I år togs även prov för Mycoplasma bovis innan tjurarna sattes in på stationen, men vid en provtagning på stationen konstaterades antikroppar mot Mycoplasma bovis hos tjurarna, liksom i fjol. Trots resultatet från provtagningen finns inga direkta tecken på att smittan skulle ha påverkat djurens allmänna hälsotillstånd eller tillväxt, vilket är mycket positivt och bekräftar besättningens goda hälsostatus. Tjurarna kommer genomgå en grundlig veterinärbesiktning innan de blir godkända för auktion. En hälsodeklaration medföljer varje tjur efter avslutad prövning. Genomisk analys och prövningstal Tjurarna analyseras även genomiskt för härstamningsverifiering, förstärkta avelsvärden samt för att erhålla svar på monogena egenskaper så som hornlöshet och genetiska defekter. Dessutom beräknas ett så kallat P-tal (prövningstal), ett relativtal som gör det möjligt att väga in fler egenskaper och därmed beskriva tjurarnas samlade kapacitet på ett mer komplett sätt. P-talet är auktionsgrundande och samtliga tjurar rangeras efter P-talet vid auktion. Auktion och försäljning av godkända tjurar Endast de tjurar som har klarat prövningen med godkänt resultat på alla parametrar får säljas på Köttrasprövningens auktion i mars. På Köttrasprövningens hemsida, www.kottrasprovningen.se, finns information om årgångens tjurar som uppdateras löpande. Filmer och detaljerad information om auktionstjurarna kommer också att finnas på auktionsförrättare Håkan Ottossons hemsida (https://hoabauktioner.se/). Auktionen hålls digitalt, med budgivning som startar den 15 mars och avslutas den 21 mars. Den 15 mars hålls visningsdagen av årets auktionstjurar på Gunnarps prövningsstation.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=