Spelregler för Barn- och ungdomsishockey 2021-2022

AVDELNING 6 73 36.4 Match penalty – Match penalty ska ådömas den spelare som på ett våldsamt eller obehärskat sätt bryter mot denna regel, samt den spelare som avsiktligt försöker skada en motståndare. BEDÖMNINGSDIREKTIV Kneeing ska utdömas om förseelsen är att anse som uppenbar för alla, fördelsskapande eller skaderiskerande: Uppenbar: En spelare som t.ex. på öppen is kliver in i en tackling genom att leda med knät, och som träffar en motståndare, ska anses ha gjort sig skyldig till en uppenbar förseelse. Fördel: En spelare som kommer in snett i en tacklingssituation, och som försöker kompensera, även om det är oavsiktligt, genom att sträcka ut benet eller knät och träffar en motståndare och på så sätt hindrar motståndaren från att hantera pucken, ta emot en passning eller behålla sin åkriktning och hastighet, ska anses ha gjort sig skyldig till en fördelsförseelse. Skaderisk: En spelare som knätacklar en motståndare på ett våldsamt eller onödigt hårt sätt så att denne inte är förmögen att försvara sig själv och därmed löper risk att skadas antingen av kollisionen i sig eller av fallet, ska anses ha gjort sig skyldig till en skaderiskerande förseelse. Regel 37 – Roughing och Fighting 37.1 Definition – Roughing och fighting ska ådömas den spelare som knuffar, eller slår en motståndare och graden av bestraffning ska beaktas utifrån nedan parametrar vid domarens bedömning. A tt dra en motståndare i håret eller ansiktsmasken, eller att slå av hjälmen på en motståndare ska betraktas som Roughing och fighting och bestraffas under denna regel. I uppdelningen av denna regel så kan den grövre graden av våld definieras som fighting. Fighting ska anses ha inträffat när minst en spelare slår eller försöker slå en motståndare upprepade gånger, eller när två spelare brottas på så sätt att linjedomarna får problem att separera kombattanterna. H uvuddomaren ska vid utdömande av fighting använda sitt omdöme för att avgöra hur pass allvarlig situationen är. Hänsyn ska här tas till vem som anstiftar slagsmålet, vem som är mest pådrivande och vem som bär mest ansvar. Syftet med regeln är att möjliggöra för domaren att genom sin straffutdömning differentiera ansvarsgraden.