SOMMARMAGASIN 2025 Sommarläsning Om kraft, mod och utveckling, vardag och sommarledighet
&
Ledarskap, lärande och livslång nyfikenhet Varmt välkommen till en stunds läsning! Du håller i Sommarmagasinet från Föreningen för Chefer & Ledare i vård och omsorg. Vi hoppas att du tar dig lite egen tid med detta i handen – och förhoppningsvis hittar något intressant och läsvärt. Njut! Jag vill säga att väldigt mycket har hänt under de 46 år som jag verkat inom sjukhusvärlden och vården i stort. Samtidigt kan jag konstatera att mycket är sig likt – och inom vissa områden tycker jag att vi borde ha kommit längre. En stor skillnad är att man då, 1979, fick arbeta flera år innan man lyckades få en tillsvidareanställning. Det var vikariat på vikariat, år ut och år in. Det fanns hur mycket jobb som helst i poolen, och jag som ville jobba mycket kunde tacka ja till allt möjligt. Utgångsläget var nattetid som vak på intensivvården, men när jag inte behövdes där kunde det bli alltifrån traditionell vårdavdelning till sluten psykiatrisk vård. Vad ska man säga om det utifrån dagens perspektiv? Hm… ja, det var i alla fall väldigt lärorikt. Nyfikenhet sägs vara en grund för lärande. Så att vara nyfiken på rätt sätt kan ge ett lärande för livet. Jag ska snart gå i pension, men har fortfarande kvar min nyfikenhet för många saker och tänker att jag, med en ny vardag, ska få möjlighet att upptäcka och lära mig nya, roliga saker – utanför sjukhusvärlden. Ett fint och roligt sätt att lära är genom erfarenhetsutbyte, som vi försöker erbjuda via arbetet i föreningen. Höstens studiedagar är förstås det vi mest ser fram emot, men också det nordiska utbytet som sker mellan våra föreningar. Vad kan vi lära av våra nordiska kollegor? Lokalt önskar vi att ni lär tillsammans med kollegor på hemmafronten, och därför sponsrar vi kontaktombuden att genomföra lokala arrangemang. Har du någon idé – ta kontakt med ombudet i din region. Ha nu en riktigt skön semester i sommar – och så hoppas jag att vi ses i Stockholm i oktober. Jag vill påstå att vi har ett kanonprogram för alla som är nyfikna!!! Varma och soliga hälsningar, Yvonne Hedegärd ordförande Foto: privat Det är i början av september 1979 och jag har fått ett vikariat i poolen på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i södra Sverige. Mitt yrkesliv inom sjukhusvärlden startar – och inte kunde jag då ens drömma om att jag, 46 år senare, fortfarande skulle traska till jobbet på sjukhuset. Det är inte samma sjukhus, och det har blivit några olika under årens lopp, men jag kan nu efter alla dessa år konstatera att det har varit fantastiskt roligt att få arbeta i den kontexten.
2 redaktion Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Backman, 0763-36 34 94 föreningen för chefer och ledare Ordförande Yvonne Hedegärd Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Projektsupport Bruna stråket 19, vån 3, 413 45 Göteborg Tel: 070-623 60 70 yvonne.hedegard@vgregion.se Vice ordförande och kassör Martin Hansson Söndrumsvägen 59 b, 302 39 Halmstad Tel: 072-727 96 80, 072-522 65 33 martin.hansson@regionhalland.se Sekreterare Erika Norlander Ekberg Flottörgatan 10, 753 37 Uppsala Tel: arb. 018-726 10 89 Erika.Norlander-Ekberg@uppsala.se Medlemsansvarig Susanne Sundvall, 072-224 74 90 Lena Niemi, 070-300 11 90 Kontaktombudsansvarig Mia Ajax, 070-311 41 34 Media Juliana Antonsson, 0739-80 23 30 Bokningsansvarig Carina Lundin, 070-611 19 31 ISSN 1404-4684 Omslagsbild: En blick ut över Mälaren en försommardag på konferensgården Steningevik utanför Märsta när Chefer & ledare har årsmöte 2025. Himlen är klarblå mellan de gråvita bulliga molnen, vattnet gnistrar och trädens späda grönska är välfylld av klorofyll. Luften är kylig och det är en vacker svensk försommardag i en underbart vacker miljö. Foto: Yvonne Hedegärd. Original och tryck: Ågrenshuset AB, Bjästa, 2025. SOMMARMAGASIN 2025
3 OM FÖRENINGEN Föreningen för Chefer och Ledare är ett nätverk bestående av medlemmar för chefer och ledare inom vård och omsorg. SYFTET ÄR ATT: främja forskning, utveckling och utbildning inom vård och omsorg skapa nätverk för erfarenhetsutbyte stimulera till ett kreativt arbetsklimat verka för ett internationellt samarbete med motsvarande föreningar stimulera till utveckling genom stipendier VAD GER ETT MEDLEMSKAP? Du får nya idéer, kunskaper och kontakter som utvecklar dig som chef och ledare genom att: delta i föreningens studiedagar där aktuella teman inom chefs- och ledarfrågor lyfts fram ta del av aktuella artiklar, projekt och utvecklingstendenser på vår hemsida och årsmagasin. själv skriva e-artiklar och låta andra ta del av dina erfarenheter och kunskaper om din verksamhet eller dina projekt mm. tillsammans med föreningens kontaktombud skapa nätverk med andra chefer och ledare HUR BLIR DU MEDLEM? Medlemsavgiften är 300 kr/år. I avgiften ingår rabatterade konferensavgifter till föreningens studiedagar. För anmälan och mer information se sidan för medlemskap. Bli medlem via www.cheferochledare.se VI VÄLKOMNAR DIG SOM MEDLEM I FÖRENINGEN! Styrelsen
4 STUDIEDAGAR 2025 16–17 OKTOBER Sergel Hub Sveavägen 10A Stockholm Välkommen till Begränsat antal platser! Moderator Ylva Källman Årets tema är Låt ditt ledarskap göra skillnad PROGRAM Ylva Källman Moderator Gudrun Hjorth Recenserar Torsdag 16 oktober 08:30 – 09:30 Registrering, kaffe och smörgås 09:30 Inledning 09:40 – 10:10 Morgonens gäst Jessica Schiött 10:10 – 11:20 Rachael Tripney Berglund Chefens inställning avgör arbetsmiljö Paus 5 min 11:25 – 12:10 Jenny Grälls Årets chef med goda råd Lunch 45 min 13:00 – 14:05 Christina Björklund Hur attrahera unga chefer 14:10 – 15:10 Björn Hedensjö Det goda medarbetarskapet, att skapa motiverande och kreativa arbetsplatser Kaffe 30 min 15:45 – 16:30 Lotta Dellve Så blir arbete i vården mer hållbart Fredag 17 oktober 08:20 Moderator 08:30 – 09:30 Calle Fleur och Annika Kvist V ilka trender påverkar ledarskapet 2025-2026 och hur navigera rätt i en allt mer osäker och turbulent omvärld? Kaffe 30 min 10:00 – 11:00 Emma Stenmark Har vi högt i tak? Vinster och fallgropar med Psykologisk trygghet 11:05 – 11:55 Marie Blom Niklasson A tt leda i en komplex verksamhet – jo det går. Lunch 60 min 13:00 – 14:15 Charlotte Signahl Måste jag älska varenda jävel? Utvärdering Studiedagar med Chefer & ledare 16–17 oktober 2025 Varmt välkommen till två dagar fyllda av energi och kunskap!
5 STUDIEDAGARNA YLVA KÄLLMAN ”Studiedagarna är en fantastisk plats för att förmedla kunskap, erfarenheter och kompetenser, idéer och lösningar, tankar och känslor. Allt det där som chefer och ledare behöver för att leda sin verksamhet i en ständigt utmanande vardag. Jag säger välkommen oktober!” Åter igen välkomnar vi Ylva som årets moderator. Med en bakgrund som pedagog och beteendevetare, med en stor portion glädje och med sin varma Finlands-Svenska dialekt håller hon ihop dagarna likt en äkta Mumin-mamma. Så tryggt och bra! MORGONENS GÄST: JESSICA SCHIÖTT Chefsjuksköterska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. RACHAEL TRIPNEY BERGLUND Forskare vid Mälardalens Universitet inom arbetsmiljö med fokus på psykosocialt säkerhetsklimat (PSK), arbetsmiljö och medarbetardriven innovation. Föreläsningen fokuserar på PSK som handlar om ledningens roll i att bygga en hälsosam arbetsmiljö, minska risken för sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Varför är PSK viktigt och hur kan aktuell forskning bidra till att bygga ett högt psykosocialt säkerhetsklimat? Föreläsningen syftar till att ge chefer insikt och verktyg för att förbättra arbetsmiljön och främja medarbetarnas välmående och engagemang. JENNY GRÄLLS Barnmorskan som sadlade om och blev specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Idag jobbar hon som VD och verksamhetschef på stiftelsen Göransgården i Uppsala. Jenny brinner för den idéburna, personcentrerade och relationella vården och applicerar dagligen detta även på ledarskapet! År 2022 vann hon Vårdförbundets ärofyllda pris som Årets vårdchef, en titel hon bär med stolthet väl medveten om att det kvalitativa ledarskapet är en färskvara som hela tiden behöver aktiv träning och näring för att fortsätta att utvecklas. Häng med på en inspirationsföreläsning om det verksamhetsnära ledarskapet där det blir tydligt hur viktig just DU är! CHRISTINA BJÖRKLUND Docent och forskare vid Karolinska Institutet med mångårig erfarenhet av forskning om arbetsmiljö, psykisk ohälsa och produktivitet. Ett särskilt fokus i hennes arbete är chefers arbetsvillkor och hälsa. I ett av hennes forskningsprojekt har hon studerat unga chefer – deras utmaningar, möjligheter och utveckling i arbetslivet. I denna föreläsning belyser Christina unga chefers situation ur både ett individuellt och organisatoriskt perspektiv. Hon delar med sig av forskningsbaserade insikter om vad som påverkar deras välbefinnande och prestation, samt hur organisationer kan ta vara på deras potential. BJÖRN HEDENSJÖ Psykolog och författare till flera böcker om stresshantering och relationer, nu senast; Omtyckta människor. Han menar att få saker spelar så stor roll för både mående och prestation som våra relationer på jobbet. I en underhållande föreläsning, full med igenkänning och konkreta exempel, ger Björn nycklar till sådant som psykologisk trygghet, hur man skapar en positiv feedbackkultur och får till effektiv konflikthantering. Han ger konkreta tips om beteenden och kommunikationsfärdigheter som gör skillnad direkt och som skapar varma, kreativa, motiverande arbetsplatser där medarbetare växer och blomstrar tillsammans. Presentation av föreläsare: LOTTA DELLVE Sjuksköterska och professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Lotta har i 25 år forskat om hållbara förutsättningar i arbetet för ledare på olika nivåer och medarbetare i vården. Förutom en mängd vetenskapliga publikationer har hon aktivt bidragit i att tillgängliggöra forskning i praktiken, till exempel genom utveckling av flera olika arbetsmaterial. Hennes föreläsning har det högst aktuella ämnet ”så blir arbete i vården mer hållbart”. CALLE FLEUR OCH ANNIKA KVIST Annika arbetar som utbildningschef på Chefakademin. Calle är chefredaktör på tidningen Chef och tf VD för Chefakademin. Tillsammans driver de podden Kvist&Fleur. Arbetet som chef är mer utmanande än någonsin inte minst inom sjukvård och omsorg. Men den ökade komplexiteten och förändringstakten skapar också möjligheter för ledare som är modiga, nyfikna och anpassningsbara. Chefakademin utgör idag Sveriges ledande medie- och utbildningsföretag för chefer och ledare. Vad rör sig i huvudet på chefen 2025 och vilka egenskaper kommer att krävas för att du ska lyckas som ledare i framtiden? EMMA STENMARK En erfaren team- och ledarutvecklare som föreläser om effektiva team och psykologisk trygghet. Hon har en passion för att främja samarbete och tillit med fokus på att utveckla högpresterande team och ledare. Med en Fil Mag inom Sociologi, har Emma en bred förståelse för hur individer och organisationer kan arbeta tillsammans på bästa sätt. Under sin föreläsning delar Emma med sig av kunskap om hur du skapar välfungerande arbetsgrupper som har en hög nivå av psykologisk trygghet. Du får del av verktyg för dig som ledare för att bygga psykologisk trygghet och tips och trix i vardagen. Allt förmedlas med egna erfarenheter, humor och värme! MARIE BLOM NIKLASSON Arbetar sedan många på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Där håller hon bl a i utbildningar till chefer och ledare såsom Toppledarprogrammet, som går över ett helt läsår och vänder sig till högsta chefer i kommuner och regioner. Hon ansvarar även för Ledarskapsprogram Nära vård samt Att leda utveckling. Genomgående i de utbildningar som Marie är engagerad i är vikten av att kunna navigera och agera i ett komplext system, förstå hur det fungerar och hur det kan styras. Hennes budskap är att – jo det går att leda i komplexa verksamheter. CHARLOTTE SIGNAHL Här ges en funderande och reflekterande stunds föreläsning över hur det är att jobba tillsammans med och för människor. – Måste jag älska varenda jävel?! så skrek en deltagare plötsligt under en föreläsning om diskriminering som Charlotte höll, det blev avstamp för många föreläsningar om bemötande och möten med människor generellt men främst inom vården. Hur skapar vi ett gott bemötande? Vad har du i ditt bagage som kan trassla till ditt bemötande? Djupa frågor och enkla knep i en alldeles egen blandning.
6 Foto: www.akademssr.se Så blir arbete i vården mer hållbart Vård och omsorg behöver rekrytera ett stort antal undersköterskor de närmaste åren. Och få fler att vilja jobba längre. Ny forskning ger förslag på hur det ska gå till. En av de viktigaste drivkrafterna för personal inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta högt upp i åldrarna är att arbetet ger livet innehåll och mening. Det visar en studie bland kommunanställda 55-plussare i Göteborg och Umeå. – Att kunna bidra till något viktigt och göra omsorgen bättre för de äldre har den allra största betydelsen för personalen, säger Lotta Dellve, professor i Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, som är projektledare för studien som är finansierad av Afa Försäkring. Men arbetet inom äldreomsorgen är slitsamt och många äldre medarbetare är tveksamma till om de ens orkar stanna kvar till pensionsåldern. Därför krävs anpassningar av arbetet, menar Lotta Dellve. – Att kunna göra anpassningar av arbetstiden, arbetstakten eller i vilken ordning man utför arbetet har stor betydelse för att man ska känna att man har en god arbetsförmåga och faktiskt kan och vill jobba längre. Ett sätt att öka självbestämmandet över arbetet är distribuerat ledarskap, något som cirka 30–40 procent av alla enheter inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner har infört. Det kan handla om självstyrande team eller att någon frivilligt tar på sig en ombudsroll eller ansvarar för någon uppgift på arbetsplatsen. Professor Lotta Dellve är en av föreläsarna vid höstens studiedagar! Text: Krister Zeidler »DET FINNS EN FORM AV SYNERGI MELLAN ATT MAN TRIVS BÄTTRE PÅ ARBETET, ENGAGERAR SIG MER OCH TYCKER ATT SJÄLVA JOBBET ÄR MER ATTRAKTIVT«
7 Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet HÅLLBART ARBETE I VÅRDEN Lotta Dellve, professor i Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, är projektledare för en studie om distribuerat ledarskap som är finansierad av Afa Försäkring. Resultaten av forskningsprojektet, som bygger på enkäter, intervjuer och fallstudier i 35 kommuner, visar att distribuerat ledarskap stärker arbetstillfredsställelsen och ger en mer positiv syn på arbetsplatsen. – Det finns en form av synergi mellan att man trivs bättre på arbetet, engagerar sig mer och tycker att själva jobbet är mer attraktivt. Det hänger ihop, säger Lotta Dellve. Distribuerat ledarskap ger också brukarna större möjlighet att påverka omsorgen när personalen kan ta egna beslut. Samtidigt avlastas första linjens chefer, som ofta har en pressad arbetssituation med ett stort antal medarbetare. – De får mer tid att bli bra chefer för att stödja lärandet på sin enhet men också på andra enheter. En sak till vi såg i en studie var att man blev bättre på att ta sitt chefsansvar för fler och mer komplexa frågor på andra områden. KONTINUITET KRÄVS FÖR LYCKAT RESULTAT För att lyckas med distribuerat ledarskap krävs att organiseringen av arbetet är förankrad högt upp i organisationen och att första linjens chefer får det stöd de behöver. Personalen i sin tur behöver coachning, vidareutbildning och en samsyn kring verksamhetens mål. Men det finns fallgropar, som när ledarskapet dumpats på medarbetarna trots att personalen inte är motiverad eller har förutsättningar och resurser att klara av det. Det krävs också en viss kontinuitet för att självstyrande team ska fungera. – Har man hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning är det svårt att få till det här lärandet som måste ske för att man ska kunna distribuera ledarskapet på ett bra sätt. Om alla bara slutar är det ingen som lär sig någonting och förvaltar det, säger Lotta Dellve. Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet
8 Christina Björklund, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Att vara ung och chef – ett ämne som Christina Björklund forskar på Christina är en av årets föreläsare på höstens studiedagar. Text: Karin Cedronius Vi har för få unga chefer i Sverige. Minst antal i Europa faktiskt. Bristande stöd, otydlighet och obalans mellan arbete och fritid är några orsaker till att unga tackar nej till att bli chefer. Att vara chef verkar inte vara så lockande för unga människor i dag. Bara var fjärde chef i Sverige är under 40 år. Det gör att Sverige hamnar bland bottenplatserna i Europa. – Det är ett problem, inte minst med tanke på att vi står inför ett generationsskifte på arbetsmarknaden och behöver se över chefsförsörjningen. Men om unga personer inte vill vara chefer, vad gör vi då? säger Christina Björklund, som är docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet och har studerat unga chefers arbetssituation. UNGA SOM HAR EN CHEFSROLL ÄR MISSNÖJDA Inte nog med att alltför få unga vill bli chefer. Dessutom är flera av dem som har en chefsroll missnöjda och funderar på att sluta. Orsakerna är bland annat bristande stöd, otydlighet kring rollen och obalans mellan arbete och privatliv. – Det är en minst lika stor utmaning att moFoto: www.afaforsakring.se
9 UNG OCH CHEF tivera unga chefer att stanna och utvecklas i sin chefsroll som att få dem att söka sig till chefsrollerna, säger Christina Björklund. Uppskattning, feedback, flexibilitet och förtroende från överordnade är sådant som de unga cheferna nämner för att vilja stanna kvar i sin roll. – Balansen mellan arbete och privatliv är otroligt viktig för den här generationen. När den inte finns väljer många att lämna sin position eller att inte ta på sig ett ledarskap alls. Andra utmaningar är åldersrelaterade kulturkrockar, åldersdiskriminering av typen ”du är så ung, kan du verkligen göra det här?” samt de svåra samtal som man ibland måste ta som chef. – Bristande erfarenhet och bristande stöd från den egna chefen gör det svårt för många unga chefer att ta dessa svåra samtal med sina medarbetare. Jag tror även att det handlar om en känsla av att ens roll och befogenheter är otydliga. Flera av de unga cheferna i studien sa att de upplever sig ifrågasatta. – De tyckte att de måste jobba dubbelt så hårt för att bevisa sig, vilket skapar en osäkerhet samtidigt som de ställer väldigt höga krav på sig själva att vara duktiga och prestera. Nedan har Christina Björklund tillsammans med forskarkollegan Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, sammanställt en guide med konkreta tips till organisationer som vill ta tillvara unga chefers potential. – Om du får in personer med rätt förutsättningar och om de får rätt stöd är dessa unga chefer en otrolig kraft. De kommer in med andra erfarenheter än den äldre generationen, och om vi inte fångar upp det mister organisationen och samhället väldigt mycket kunskap, säger Christina Björklund. Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet. SÅ KAN NI UNDERLÄTTA FÖR UNGA CHEFER 1. Sträva efter att bygga en trygg kultur där chefer vågar testa och misslyckas. Ju öppnare en organisation är, desto lättare är det att utvecklas och våga fråga efter stöd och hjälp. 2. Gör chefsrollen tydlig så att det inte råder några oklarheter kring ansvar, mandat och förväntningar på den unga chefen. 3. Många unga chefer är kunskapshungriga. Skapa tid och möjlighet till reflektion. Avsätt gärna en stund varje vecka för att kunna gå på kurs, läsa eller förkovra sig på annat vis. 4. Ge löpande, konstruktiv feedback. Det måste inte alltid vara så formellt. Att bara byta några ord och få guidning på vägen räcker ofta långt. 5. Mentorer är viktiga stöd och bollplank när man är ung och oerfaren i sin chefsroll. Men glöm inte att även mentorn måste ha inställningen att den personen kan lära i dialogen med den unga. 6. Som chef till en ung chef – se till att du finns där för att bolla och stötta. Både formellt och mer informellt, vid fikat, i korridoren eller vid skrivbordet. 7. Hjälp dina unga chefer att träna på svåra samtal. När man är ung och saknar erfarenhet av svåra, personalrelaterade frågor är det viktigt att få träna på detta för att utvecklas i sin chefsroll. 8. Uttryck tydligt att ni gärna ser att unga personer söker ledande rollpositioner. 9. Var tydlig med vilka utvecklingsmöjligheter er organisation kan erbjuda den unga chefen. »BALANSEN MELLAN ARBETE OCH PRIVATLIV ÄR OTROLIGT VIKTIG FÖR DEN HÄR GENERATIONEN«
10 En motor för flexibilitet och trygghet: Bemanningsenheten på Akademiska Med en växande organisation, varierande behov och ett ökat tryck på vården krävs det smarta, hållbara lösningar. Bemanningsenheten på Akademiska sjukhuset är just en sådan lösning – en verksamhet byggd för att skapa trygghet och stabilitet, både för vårdpersonalen och för patienterna. I september 2022 togs beslutet att skapa en central bemanningsenhet på Akademiska sjukhuset. Två månader senare, i november, var enheten igång. Uppdraget var ambitiöst: att rekrytera minst 20 sjuksköterskor och samtidigt bygga upp en effektiv intern bemanningsverksamhet från grunden. Två år senare har 24 sjuksköterskor anställts, varav tre valt att gå vidare till fasta tjänster inom andra avdelningar. Den absoluta merparten rekryterades externt – med erfarenhet som sträcker sig från fyra till hela 35 år i yrket. RÖRLIGHET MED STRUKTUR Varje sjuksköterska i bemanningsenheten har en individuell introduktionsplan och förväntas bli Text: Sara Backman Ulrika Horsell, Enhetschef Bemanninsgenheten. Rose-Mare Gellerstedt, Biträdande enhetschef Bemmaningsenheten. inskolad på minst åtta avdelningar. De får som grund två introduktionspass per enhet, med längre introduktion på exempelvis Akutmottagningen, Thorax, NIMA och HIA – där verksamhetens karaktär kräver det. – Det är alltid en dialog med respektive avdelning kring hur introduktionen ska se ut. Det handlar om att hitta den balans som gör inskolningen effektiv men trygg, säger enhetsledningen. Bemanningssjuksköterskorna arbetar enligt ett rullande tioveckorsschema där de vet när de ska jobba – men inte alltid var. Arbetstiden är förlagd till dag, kväll, natt samt helger och storhelger. Idag är personal inskolad på 33 avdelningar inom somatiken, och under våren ska även psykiatriska verksamheter omfattas. INTERIMCHEFER SOM STÄRKER LEDARSKAPET Parallellt med sjuksköterskerekyteringen har även bemanningsenheten ansvar för sjukhusets interimchefer – erfarna ledare som kliver in vid t.ex. föräldraledigheter, sjukskrivningar eller Foto: Carina Lundin Foto: Carina Lundin
11 BEMANNINGSENHETEN Måste jag älska varenda jävel?” Med den här utmanande rubriken föreläser Charlotte om bemötande, värderingar, psykologiska mekanismer bakom trygghet och rädsla, samt ger några praktiska etikettsknep för att överleva och navigera i en värld präglad av mångfald. Hon berör vad vi behöver veta och förstå för att möta en omvärld där värderingar, vanor och upplevelser skiljer sig åt. Hur hittar vi vår inre kompass för att hantera dessa olikheter på ett hållbart sätt? Lyssna till Charlotte Signahl på höstens studiedagar! rekryteringspauser. Under 2023 anställdes tre interimchefer, och intresset för modellen växer. Uppdragen sträcker sig vanligtvis mellan 5–12 månader. Efterfrågan har ökat i takt med att både verksamheterna och sjukhusledningen sett vinsterna: tydligt ledarskap utan att tvingas till hastiga, ibland otillräckliga rekryteringar. FLEXIBILITET – MEN INTE ERSÄTTNING FÖR GRUNDBEMANNING Bemanningsenheten är inte tänkt att täcka långsiktiga personalbrister – utan att erbjuda kvalificerad hjälp vid korttidsfrånvaro. Bokningar görs vanligtvis med en veckas framförhållning och anpassas efter det fasta schemat. Vid särskilda behov kan längre uppdrag bokas, men alltid utifrån en sjukhusövergripande prioritering. – Vi täcker i nuläget cirka 45 procent av alla bokningsförfrågningar. Tyvärr måste vi avslå mer än vi kan boka, men våra sjuksköterskor går aldrig utan uppdrag – behovet är stort. Bokningarna hanteras genom ett Power Appsverktyg utvecklat av IT-avdelningen i samarbete med bemanningsenheten. För att möta det ökande behovet efterfrågas nu ett dedikerat bemanningssystem som ger bättre överblick över resurser och behov. EKONOMI OCH ANSVAR SOM ALLA ANDRA Verksamheterna betalar för de pass som bokas, och varje uppdrag konteras i Heroma. OHkostnader fördelas baserat på mängden bokade pass, och fakturering sker kvartalsvis. Interimchefernas kostnader fördelas direkt till bokande avdelning. Bemanningsenheten är bemannad måndag till fredag, 08:00–16:30 – med endast två personer som driver det dagliga arbetet. – Vi har samma ansvar som andra chefer på sjukhuset. Skillnaden är att vi inte ser vår personal varje dag. Det ställer högre krav på struktur, uppföljning och närvaro på distans. Med en tydlig struktur, en flexibel organisation och hög kompetens har bemanningsenheten på kort tid blivit ett nav för trygg och kvalitetssäkrad bemanning på Akademiska sjukhuset. En liten enhet – med stor effekt.
12 Interimchefer – flexibelt ledarskap med kraft att förändra När behovet av ledarskap är akut – eller tillfälligt – kliver interimchefen in. Det är ett uppdrag som kräver erfarenhet, mod och förmåga att snabbt skapa struktur i det tillfälliga. På Akademiska sjukhuset har modellen visat sig vara ett värdefullt tillskott till organisationen. Våren 2023 tog bemanningsenheten på Akademiska sjukhuset ett strategiskt beslut: att börja rekrytera interimchefer. Resultatet lät inte vänta på sig. Redan under sommaren och hösten anställdes tre chefer på tidsbegränsade uppdrag – och konceptet visade sig snabbt fylla en viktig funktion i verksamheten. En interimchef går in i en chefsposition under en begränsad tid, ofta mellan fem till tolv månader. Det kan handla om att täcka upp under en rekryteringsprocess, föräldraledighet eller sjukskrivning. Oavsett anledning sker varje tillsättning efter noggrann inventering av uppdraget – vilka behov finns, vilka utmaningar väntar, och vad förväntas interimchefen uppnå? – Det kan vara allt från att bygga upp en avdelning som haft det tufft, till att förvalta en välfungerande enhet under en övergångsperiod, berättar en av sjukhusets interimchefer. FÄRSK BLICK – TRYGG HAND Ett av de stora värdena med en interimchef är att personen kommer in med ett utifrånperspektiv. Nya ögon ser nya lösningar. Samtidigt bär dessa chefer ofta med sig en gedigen erfarenhet och en trygghet i sitt ledarskap, vilket snabbt skapar lugn i organisationen. – Jag upplever att man blir lyssnad på när man kommer utifrån. Det finns ofta en större öppenhet för att testa nya arbetssätt eller införa förbättringar. Med tiden har interimchefernas roll blivit alltmer uppskattad. Inte bara för att de kan lösa ett akut behov – utan för att de tillför kunskap, perspektiv och inspiration mellan olika delar av sjukhuset. – Vi får en unik inblick i flera verksamhetsområden. Det ger ett helhetsperspektiv som är värdefullt för hela Akademiska. HÖG BELASTNING – MEN HÖG BELÖNING Att vara interimchef är inget lätt uppdrag. Det kräver snabb anpassning, förmåga att bygga relationer snabbt – och ofta att leda under utmanande förhållanden. – Det kan vara slitsamt. Men det ger mycket tillbaka. Jag vet att min insats gör skillnad här och nu, och den tacksamhet jag får från personalen ger energi att orka. Efterfrågan på interimchefer har ökat i takt med att modellen blivit mer känd internt. Fler verksamheter ser fördelarna med att anlita en erfaren ledare för att fylla ett tomrum – i stället för att tvingas till snabba rekryteringar eller nödlösningar. – Det handlar inte bara om att fylla en lucka. Det handlar om att ge verksamheten det ledarskap den behöver, exakt när det behövs. Text: Sara Backman
13 Foto: Carina Lundin INTERIMCHEFER Ulrika Larsson, Interimschef.
14 Foton: Anna Maria Ajax Information från kontaktombudsdag och årsmöte Text: Anna Maria Ajax Årets årsmöte för föreningen gick av stapeln torsdagen den 22 maj i vackra Steningevik i Märsta. Vackra omgivningar och grönska mötte oss och trots ett något dystert vädret var känslan att sommaren är nära förestående. Årsmötet valde att godkänna 2024 som verksamhetsår trots att siffrorna visade något rött. Styrelsen fick fortsatt förtroende framåt. Lena Niemi, Martin Hansson, Susanne Sundvall, Erika Norlander Norberg och Carina Lundin valdes om på 2 år och Juliana Antonsson valdes in som ersättare för Mikael Stenlund som avgår från styrelsen. Ordförande Yvonne Hedegärd fortsätter som ordföranade ytterligare ett år framåt. Efter årsmötet avnjöts en fantastisk middag tillsammans med fina samtal. Under fredagen fortsatte styrelsen och 7 av föreningens kontaktombud arbete kring bla synlighet och kommunikation såväl inom föreningen som utåt. Intressanta och kloka inspel kring digitala kanaler, betydelsen av att fortsätta träffas som kontaktombud vid flera tillfällen. En hel del prat kring hur vi når medlemmar och även möjliga nya medlemmar och hur vi än bättre tydliggör vad föringens syfte är. Vi pratade även om delaktigheten i hemsidan och hur man känner sig engagerad att bidra och komma med kloka inputs för att hålla hemsidan som en viktig kanal. Gruppdiskussionerna och samtalen gav styrelsen många goda idéer som kommer att bearbetas framåt.
15 Stipendium ANSÖKAN TILL FÖRENINGEN FÖR CHEFER OCH LEDARE ANSÖKNINGSBLANKETT HITTAR DU PÅ FÖRENINGENS HEMSIDA WWW.CHEFEROCHLEDARE.SE Allmänna bestämmelser för stipendium Stipendiets ändamål är: att stimulera till utveckling av ledarskap inom vård och omsorg att stimulera till kurser, konferenser och studieresor, nationellt och internationellt, som bidrar till ökad kunskap inom ledarskap Behörig att söka stipendium är den som varit medlem i Föreningen för Chefer och Ledare under de tre senaste åren. Stipendium delas ut två gånger per år (max fyra stycken per år). Stipendium beviljas med maximalt 10 000 kronor per stipendiat och år. Stipendium beviljas ej för deltagande i kurser och konferenser där Föreningen för Chefer och Ledare är medarrangör. Ansökan ska ske på särskild blankett och vara styrelsen tillhanda senast den 30 april respektive den 30 november. Ansökningsblankett kan hämtas på föreningens hemsida. Ansökan skickas till styrelsens ordförande. Skriftligt besked om beviljad eller avslagen ansökan lämnas senast två månader efter sista ansökningsdagen. Endast ersättning för utbildning, boende och resa beviljas, ej mat och dryck utöver det som ingår i konferenskostnad. Utbetalning görs efter redovisning av originalkvitton som först ska godkännas av ordförande.
16 Kurs i återhämtning minskar stress på barnsjukhuset Text: Karin Janson Att jobba med intensivvård av nyfödda är stressigt. På Akademiska barnsjukhuset i Uppsala får medarbetare delta i ett återhämtningsprogram för att lära sig hantera stressen bättre. Pressen på de anställda inom intensivvården för nyfödda är hård. Därför har avdelningschefen Jacoba Wennergren tagit initiativ till att rusta de anställda genom en utbildning kring återhämtning. – Vi vårdar både sjuka nyfödda bebisar och för tidigt födda bebisar som behöver övervakning dygnet runt. För oss spelar det ingen roll om det är mitt i natten eller julafton, vården ska vara densamma. Att arbeta natt är förstås en hälsomässig utmaning som kan skapa stress. Barnen kan också bli sämre väldigt plötsligt, vilket kan skapa stort stresspåslag. Det finns också en känslomässig och en etisk stress, som kan bero på att man inte hinner göra allt man skulle vilja för barnet och familjen. Hur kom du i kontakt med återhämtningsprogrammet? – Jag läste om forskaren Anna Dahlgrens återhämtningsprogram på LinkedIn, via en tidigare kollega från Karolinska sjukhuset. Där har de haft ett forskningsprojekt med att stötta nyutexaminerade sjuksköterskor. Men jag ville inkludera alla, även de som jobbat länge och även undersköterskorna, så jag tog kontakt med Anna och frågade om programmet passade även för det ändamålet. Och det tyckte hon att det skulle göra. Hur gick du vidare? – Jag sökte pengar från en regional utvecklingsfond. Pengarna har hjälpt oss att kunna gå en handledarkurs och köpa in arbetsböcker till alla deltagare. Vi som gick handledarkursen var chefer, koordinatorer och utbildningsteamet. Hur har ni lagt upp utbildningen? – Vi började med små grupper med både nyanställda och några som jobbat längre. Sedan insåg vi att vi behöver schemalägga utbildningen, så att så många som möjligt kan gå. – Nu har vi börjat med kurser varannan fredag, för två olika grupper med mellan sex och åtta deltagare. Vi kommer att utbilda ungefär 130 personer totalt, så det kommer att ta tid. Vad har ni fått för respons hittills? – De som har gått utbildningen har sagt att det var många aha-upplevelser. Det handlar om att skapa förståelse för olika saker som rör återhämtning, till exempel hur sömnen fungerar. Vad händer i kroppen när jag sover? Varför det är så viktigt att sova? Hur påverkas min nattsömn om jag lägger mig i soffan en halvtimme efter jobbet och slumrar till? – I programmet ingår också att förstå vad man har för stressymtom och hur vi hanterar stress. Det är ju vanligt att man har strategier för att hantera stressen kortsiktigt, som kanske inte är så bra långsiktigt. Till exempel att man får tunnelseende och försöker göra fler saker när arbetsbelastningen är hög, i stället för att stanna upp och se om någon annan kan hjälpa till.
17 KURS I ÅTERHÄMTNING Vad hoppas ni att utbildningen ska ge? – Att medarbetarna får med sig verktyg och insikter för att kunna må bra i sin fortsatta karriär. Alla har fått en egen arbetsbok och har möjlighet att fördjupa sig, så jag hoppas att man tar sig tiden att göra det. Om det ska ge något på riktigt behöver man lägga lite krut hemma på sin fritid. Vi som chefer kan ju aldrig tvinga någon, men vi kan uppmana deltagarna och få dem att förstå att det här är välinvesterad tid för framtiden. »DE SOM HAR GÅTT UTBILDNINGEN HAR SAGT ATT DET VAR MÅNGA AHA-UPPLEVELSER« Foto: www.akademiska.se Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet. KOM IHÅG ATT MEDDELA DIN NYA ADRESS TILL FÖRENINGEN FÖR CHEFER OCH LEDARE. Skicka ett mail till: susanne.sundvall@norrbotten.se Ska du flytta?
18 Kontaktombud över hela landet Föreningen Chefer & ledare inom vård och omsorg vilar på gemenskap, erfarenhetsutbyte och inspiration. Våra kontaktombud är viktiga ambassadörer för detta – de verkar lokalt, stöttar nya medlemmar och hjälper till att skapa liv i nätverket. De är också ledare i vardagen – chefer som vet hur det är att navigera i komplexa vårdverksamheter, mitt i vardagens beslut och långsiktig utveckling. Här delar tre av våra kontaktombud med sig av sina resor, reflektioner och drivkrafter – både i arbetslivet och livet utanför. CAROLA NYSTRÖM-MODIG – KONTAKTOMBUD I NORRBOTTEN Enhetschef, Infektionskliniken, Sunderby sjukhus Carola är legitimerad sjuksköterska sedan 1987, med en lång karriär på medicinkliniken. Hon tog sitt första chefsuppdrag 2003 och har sedan dess haft ledande roller på Hematologen, patienthotellet och nu Infektionskliniken på Sunderby sjukhus. – Ledarskap kräver mod och trygghet – att våga fatta beslut när det behövs, även när det är tufft. Men det handlar också om att våga luta sig mot gruppen. Ofta finns svaren där, säger Carola. Hon har länge varit kontaktombud och beskriver uppdraget som ett sätt att möta andra chefer, dela erfarenheter och inspirera nya medlemmar. – Våra kontaktombudsdagar är både givande och roliga. Det är så värdefullt att få träffas och känna igen sig i varandras vardag. Utanför jobbet är familjen central – Carola är mamma till tre vuxna söner och farmor till fyra barnbarn. Tillsammans med sin man gillar hon att resa, gärna till varmare breddgrader. – Möt engagerade chefer som gör skillnad »DET POSITIVA MED LEDARSKAP ÄR ATT LITA PÅ GRUPPEN – DÄR FINNS OFTAST SVAREN« Carola Nyström-Modig, Infektionskliniken, Sunderby sjukhus – Vi har blivit med stuga, så i sommar blir det mycket påtande. Jag gillar fester och upptåg också – det måste alltid finnas något roligt att se fram emot. Men det är inte de stora sakerna som gör livet – i det lilla finns också guldstjärnor! Foto: Privat
19 KONTAKTOMBUD SARA LINDEGREN – KONTAKTOMBUD I ÖSTERGÖTLAND Chef på Thorax-kärlkliniken, Linköping Efter trettio år som sjuksköterska – varav tio i chefsroller – arbetar Sara idag som chef på Thorax-kärlkliniken i Linköping. Hennes ledarskap är coachande och bygger på att utveckla medarbetare genom stöd, reflektion och dialog. – När vi arbetar så bygger vi tillit, empati och skapar engagemang, säger Sara. Hon har varit kontaktombud i fem år och uppskattar särskilt föreningens nätverk och studiedagarna som varje år bjuder på aktuella ämnen och ny inspiration. MARIA KLARIN – KONTAKTOMBUD I NORRBOTTEN Enhetschef, Gällivare sjukhus Maria har varit sjuksköterska i över 40 år, med erfarenhet från både akutsjukvård, primärvård och företagshälsa. Idag är hon enhetschef på den gemensamma mottagningen vid Gällivare sjukhus. Hon prioriterar arbetsmiljö, delaktighet och samarbete i sitt ledarskap. – Jag försöker vara lyhörd och inspirera medarbetarna. Det ska vara en god arbetsplats med trivsel, säger hon. Sedan tre år är hon kontaktombud – ett engagemang som väcktes tack vare Mia Ajax. Tillsammans med Carola planerar hon nu för lokala träffar i Norrbotten. »ATT UTVECKLA MEDARBETARE GENOM REFLEKTION OCH DIALOG SKAPAR TILLIT OCH ENGAGEMANG« »JAG FÖRSÖKER VARA LYHÖRD OCH INSPIRERA – TRIVSEL OCH SAMARBETE ÄR VIKTIGT« Sara Lindegren, Thorax-kärlkliniken, Linköping Maria Klarin, Gällivare sjukhus Privat är Maria hängiven sin familj – med barn, tre barnbarn och sommarstuga i Luleå skärgård. Hon är också ett stort hockeyfan: – Extra kul att Luleå Hockey tog SM-guld i år! Våra kontaktombud – ett viktigt nav i föreningen Våra kontaktombud är föreningens lokala röster. Genom deras engagemang skapas mötesplatser, samtal och stöd – från kollega till kollega. De hjälper till att hålla gemenskapen levande, sprider information och skapar kontakter som stärker oss i våra chefsuppdrag. Vill du komma i kontakt med ditt lokala kontaktombud? Eller själv bli en del av nätverket? Har du frågor om vad det innebär att vara ett kontaktombud? Hör av dig till oss på: kontakt@cheferochledare.se, mia.ajax@regionjh.se Foto: Maria Klarin Foto: Sara Lindegren
20 En erfarenhet rikare Text: Sara Backman För några dagar sedan sålde jag min bostadsrätt som jag haft i mer än ett decennium. En av mina favoritplatser har varit balkongen. David och jag har suttit där sena sommarkvällar när barnen somnat. Lyssnat till skratten från krogen en bit bort, tittat på stjärnorna ovanför, fortsatt drömma tillsammans. Ibland har vi roat oss med att gissa vilken bil som kommer åka fast i hastighetskontrollen vid pizzerian om hörnet. Det är ett fantastiskt nöje, som visserligen ger mig lite skuldkänslor, men ändå. Jag vinner ofta. Varje gång jag har gått ut genom balkongdörren har jag stört mig på att den varit svår att öppna och stänga. Varje gång, i mer än tio års tid. Det måste allt som allt blivit ett antal hundra gånger. Jag har definitivt skaffat mig rik erfarenhet av hur svårt det är att öppna och stänga en balkongdörr som trilskas. När det har krisat till sig helt har jag använt mig av en matkniv för att hjälpligt vrida till en skruv så dörren går att stänga, det är särskilt fördelaktigt vid ösregn och när man blir utelåst. Vad har jag nu lärt mig av denna erfarenhet och vad har det förändrat? Absolut ingenting. Annat än möjligen ett utökat ordförråd för att beskriva precis hur jobbigt det är, utan att svära. Det är en sport i sig. Men handtaget är fortfarande trasigt. Det finns en fantastisk dikt av Portia Nelson som påminner om mitt kärvande dörrhandtag, dock har dikten en mer effektfull avslutning: ”Chapter One of My Life. I walk down the street. There's a deep hole in the sidewalk. I fall in. I am lost. I am helpless. It isn't my fault. It still takes forever to find a way out. Chapter Two. I walk down the same street. There's a deep hole in the sidewalk. I pretend I don't see it. I fall in again. I can't believe I'm in the same place! But it isn't my fault. And it still takes a long time to get out. Chapter Three. I walk down the same street. There's a deep hole in the sidewalk. I see it there. I still fall in. It's a habit! My eyes are open. I know where I am. It is my fault. I get out immediately. Chapter Four. I walk down the same street. There's a deep hole in the sidewalk. I walk around it. Chapter Five. I walk down a different street.” En tidigare kollega till mig använde sig ofta av ett uttryck som utan belägg ibland tillskrivs Einstein, ”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat”. Egentligen, att reagera utan att reflektera. När det upprepar sig är det bara dumheter. Varken mitt handtag eller Portias dikt handlar om ledarskap i vården. Men det är i högsta grad relaterbart till temat. Ledarskap inom vård och omsorg präglas idag alltför ofta av snabba beslut och behov av att släcka bränder. Förändringar kommer i ständiga vågsvall: nya riktlinjer, ny teknik, omorganiseringar, ökade krav och krympande resurser. Det är lockande – och ibland nödvändigt – att reagera direkt. Men frågan är: vad gör det med oss som ledare när reaktionen blir vår enda strategi? John C. Maxwell uttrycker det träffsäkert: ”Experience is not the best teacher; evaluated experience is the best teacher. Reflective thinking is needed to turn experience into insight.” Det är en tanke värd att bära med sig i vardagen. I en tid där vi förväntas vara tillgängliga, lösningsfokuserade och agila i realtid, framstår reflektion lätt som något överflödigt. Men i själva verket är den en grund-
21 KRÖNIKA förutsättning för ett hållbart och insiktsfullt ledarskap. För vad är egentligen värdet av erfarenhet, om vi aldrig stannar upp för att förstå den? Vad lär vi oss av en vårdkö som alltid är tre månader lång, om vi inte reflekterar över varför systemet gång på gång skapar just den kön – som om det vore precis så det är tänkt att fungera? Jag möter många chefer, i synnerhet i första linjen, som kämpar med att få ihop det – som pendlar mellan känslan av att vara krishanterare och logistikmaskin. Som har tappat bort var tiden för eftertanke skulle få plats. Det är förståeligt, för det finns få naturliga pauser i systemet. Det är lättare att bocka av än att bearbeta. Reflektionen kan bli en motståndshandling, och det är inte så flummigt som det låter. Utan som en ledningsstrategi. Det är i reflektionen vi bygger motståndskraft, eller resiliens med ett trendigare ord. Vi upptäcker mönster. Vi justerar kursen. Vi ser människan i systemet – och oss själva i processen. Reaktion är nödvändigt ibland – särskilt i akuta situationer. Men att leda en verksamhet, ett team eller sig själv långsiktigt kräver mer än brandkårsutryckningar. Det kräver förmågan att stanna upp. Att tänka efter. Att känna efter. Att fråga sig: Vad hände? Vad lärde vi oss? Vad behöver vi göra annorlunda – och varför? Inom vården är vi vana vid att agera men mer sällan stannar vi upp. När lärde du dig senast något nytt om dig själv som chef? Inte i en utbildning eller konferens – utan i ett möte, ett misstag eller en tystnad som fick dig att tänka till? I mellanrummen och eftertanken kan tillväxt ske när vi förstår inte bara vad vi gör, utan varför. SARA BACKMAN Sedan några år tillbaka bor jag i Västerås med min man David och två av våra barn, tre har redan hunnit flytta ut. Här trivs också våra två chihuahuor. Till vardags arbetar jag som avdelningschef i Eskilstuna kommun, vård- och omsorgsförvaltningen, område funktionshinder. Foto: Privat Den viktigaste person du kommer att prata med idag är – du. Ge dig själv fem minuter om dagen till att reflektera över din dag. Vad lärde du dig som du inte visste, vad gillade du, vad önskar du att du hade gjort annorlunda, vilket möte gav dig något, vad gjorde dig glad? Ge dig själv riktning. Vad kan du göra annorlunda imorgon? Och sen, gör det annorlunda. Fixa handtaget på balkongdörren eller sitt på en annan uteplats. Låt din reflektion leda till aktion och meningsfull förändring.
Kontaktlista Föreningen för Chefer och Ledare www.cheferochledare.se styrelse 22 Ordförande Yvonne Hedegärd, 070-623 60 70 Vice Ordförande och Kassör Martin Hansson, 072-727 96 80, 072-522 65 33 Sekreterare Erika Norlander Ekberg, 018-726 10 89 (arb) Medlemsansvarig Susanne Sundvall, 072-224 74 90 Medlemsansvarig Lena Niemi, 070-300 11 90 Kontaktombudsansvarig Mia Ajax, 070-311 41 34 Media Juliana Antonsson, 0739-80 23 30 Redaktör Sara Backman, 0763-36 34 94 Bokningsansvarig Carina Lundin, 070-611 19 31 revisor Else-Mary Sjöstrand, 070-564 52 77 valberedning Annilla Edholm, 070-333 14 50 Monika Johansson, 0660-561 47 (bost), 070-524 17 96 Karina Bodin, 073-508 07 83
23 kontaktombud Blekinge Vakant mia.ajax@regionjh.se Dalarna Marie Svensson, 070-588 79 64 Gotland Vakant mia.ajax@regionjh.se Gävleborg Vakant mia.ajax@regionjh.se Halland Vakant mia.ajax@regionjh.se Jämtland/Härjedalen Mia Ajax, 070-273 15 76 Jönköping Annika Delin, 010-243 75 95 Kalmar/Öland Din möjlighet! Kontakta mia.ajax@regionjh.se Kronoberg Vakant mia.ajax@regionjh.se Norrbotten Maria Klarin, 0970-196 62 Carola Nyström-Modig, 0920-28 34 79 Skåne Cindy Persson, 0725-93 93 03 Wiveca Lind, 0725-99 78 91 Stockholm Marianne Olsson, 070-787 77 50, 073-357 41 97 Annica Liss Carlson lisscarlson@outlook.com Sörmland Din möjlighet! Kontakta mia.ajax@regionjh.se Uppsala Marie-Charlotte Stenborn, 070-605 36 99 Karina Wouda, 070-811 63 50 Värmland Din möjlighet! Kontakta mia.ajax@regionjh.se Västerbotten Anna Hedman, 072-712 81 49 Västernorrland Ingela Pirttilä, 073-075 65 51 Västmanland Christina Börjeson, 021-17 37 77 Örebro Carina Matsborg, 076-883 17 17 Östergötland Sara Lindegren, 072-744 57 99 Västra Götaland Din möjlighet! Kontakta mia.ajax@regionjh.se
24 Bokrecension Kära ledarskap Boken Kära ledarskap är skriven av Simon Elvnäs och Stefan Söderfjäll. Simon forskar vid KTH kring ledarskap och Stefan är filosofie doktor i psykologi. Tillsammans har de skapat en bok som är både praktisk och teoretiskt välgrundad, vilket gör den till en värdefull ledstång för alla som vill förbättra sitt ledarskap. Boken går tillbaka till grunden och beskriver hur ledarskapet en gång uppstod och vad det egentligen handlar om i sin mest basala form – att samarbeta och samordna. Kära ledarskap fokuserar på att förenkla och tydliggöra ledarskap genom att skala bort alla de modeord och komplexa teorier som vi genom åren matats med. Författarna argumenterar i all enkelhet för att ledarskap bör baseras på tre grundläggande byggstenar: att Tydliggöra, Följa upp och Återkoppla. Dessa tre, i tanken och förståelsen, ganska basala uppgifter är centrala för att skapa klarhet, uppmärksamma medarbetarnas arbete och ge konstruktiv feedback. Boken är väl underbyggd med forskning och ger konkreta råd om hur man kan utveckla sina ledarskapsfärdigheter inom just de tre byggstenarnas syften. Författarna betonar vikten av att vara systematisk, ödmjuk och fokuserad i sitt ledarskap, vilket kan vara särskilt relevant för oss inom offentlig sektor där vi som ledare ofta står inför komplexa och politiskt styrda utmaningar. För oss som chefer inom offentlig sektor i allmänhet och inom hälso- och sjukvård samt omsorg i synnerhet innebär ledarskapet ett särskilt ansvar att förverkliga politiska beslut och bygga tillit till och inom sin verksamhet. Sjukvården står ofta inför komplexa utmaningar där administrativa krav, personalens välmående och patienternas behov måste balanseras. Hur kan vi tydliggöra våra medarbetares arbetsuppgifter? Hur ställer vi frågor i stället för att ge instruktioner så att medarbetarna själva ges möjlighet att skapa tydlighet i sina uppdrag? Hur följer vi upp utan att enbart mäta resultat men att också säkerställa förutsättningarna för våra medarbetare och låta dem själva identifiera verksamhetens förbättringsområden? Hur skapar vi en kultur där återkoppling och feedback blir en naturlig del för att öka motivation och höja våra resultat? Kära ledarskap ger praktiska råd för hur vi som ledare kan utveckla våra färdigheter, boken är lättläst och lättbegriplig vilket i sig gör budskapet än enklare att ta till sig. Läs! För den som fångas av budskapet finns även podden ”Kära ledarskap” där författarna fördjupar sig och filosoferar lite mer fritt på temat. Finns där poddar finns. Trevlig sommarläsning- och lyssning!
www.cheferochledare.se Avs. Föreningen för Chefer och Ledare, Söndrumsvägen 59B, 302 39 Halmstad
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=