Runtom stornummer vinter 2022

62 RUNTOM. MAGASIN GIDEÄLVDAL Man borde inte behöva se skräpiga avfallshögar i samhällets centralaste delar. Vidare anser jag att ytterbelysning vore önskvärt i själva byn. Det skulle göra mycket för att hela området bleve trivsammare. Har man orkat med den saken i järnvägssamhället, borde vi kunna förmå det samma. J Sjölund Nämndeman, 58 år gammal, är liksom Wallin infödd Hemlingsbo och har innehaft sitt hemman i tre generationer. Han har alltså sina rötter djupt i bygd och by. – Jag är belåten med att bo här och med att sköta mitt jordbruk. Det är egentligen bara en sak som jag är missnöjd med och det är att man inte kan få något bränsle till traktorn, men jag vet inte vem jag skall vända mig till med klagomålen över den saken. Kanske till Hitler? Tjänstefolks problemet är annars det stora problemet. Själva har vi fått lov att minska antalet kor i ladugården, eftersom hustrun och jag måste vara ensamma i jordbruket. Man får väl snart övergå till att nöja sig med att producera uteslutande familjens behov, om det skall fortsätta på detta sätt. – Mina önskemål? Jo, jag skulle bra gärna vilja att arbetsbördan kunde lättas för landsbygdens kvinnor. En bytvättstuga med modern maskinell utrustning skulle vara till nytta och hjälp för hela samhället. Och skulle vi dessutom ordna avloppsfrågorna, så hade vi kommit en bit på väg mot ett bättre sakernas tillstånd. Bror Noréen Har tjänstgjort i Hemling i många år som folkskollärare, men just nu uppehåller han tjänst på annat håll. Väl förtrogen med Hemling är han i alla fall och skolfrågan kommer nästan genast på tapeten. Han vitsordar allt, som tidigare sagt i ärendet och hoppas att frågan snart skall lösas. På tal om ideella rörelserna förklarar hr Noréen att det är ganska livaktigt i byn, sett efter landsbygdsförhållanden. I fjol hade vi t.o.m en viss studieverksamhet igång bl a musikcirkel, som leddes av ortens män. Ett Folkets Hus har vi, som verkligen är till nytta för alla de sammanslutningar, som eljest skulle gå hemlösa, och nykterhetsrörelsen har liksom idrotten många anhängare och representeras av livaktiga organisationer. Johan Wallin Hemmansägare, skolkassör mm bestyrker att arbetskraftsproblemet är ett av de svåraste hindren för jordbruket av idag. – Det är sorgligt att se, att det tydligen måste komma att bli en hel del ödegårdar, om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Här i byn har vi i till exempel en bonde med ett präktigt hemman och två duktiga pojkar. Men den ene studerar och den andre har givit sig ut i ett mer givande yrkesarbete än vad jordbruket kan ge. Så länge jordbruket inte förmår ge så mycket betalt, att de kan konkurrera med andra yrken, måste det bli en fortgående avfolkning. Här invänder Pelle Andersson: – Ja, men tänk på att bonden ändå får var sin egen, han är fri. – Nja, på sätt och vis. Men han är också ganska bunden. Stall och ladugård fordrar sin tillsyn antingen det är söndag eller vardag, och åttatimmarsdag kan det ju inte bli tal om. Men det är gott och väl med en sak – han behöver inte heller ha några bekymmer för fritidsproblemen. Vad man anbefalla för lösning på problemet? Jordbrukets allmänna standard måste höjas. Man har uppvaktat skolöverstyrelsen gällande skolan och allt var tämligen klart för byggnation, men så framkom vissa ändringskrav, och så blev det ett nytt uppskov. Det nya skolhuset är i varje fall planerat nu och det är ju vackert så. Det har tänkts för sju lärosalar och dessutom lärosal för fysik och kemi, bespisningsrum för långväga barn, samt lokaler för skolkök, slöjd, gymnastik och skolbad. Det sistnämnda bör även allmänheten få begagna sig av vissa tider. Ett annat önskemål är att byns vattenfråga får en ändamålsenlig lösning. En framkomlig väg skulle erbjuda sig genom att draga en ledning till en stor kallkälla ovanför skäftesmyren, vilken sedan skulle kunna sammankopplas med det södra vattenledningsföretaget och sålunda skänka jämn och tillförlitlig vattentillförsel. Oscar Persson Som är hemmansägare, vill också ge ett berömmande betyg åt sin by. I stort sett är vi nöjda och belåtna med vårt samhälle, säger han och vi har förresten det ordet om oss, att ha trevligt och rejält ordnat. – Men det utesluter inte att åtminstone jag för min del ser ganska mörkt på vintersäsongen. Det har kommit massvis med snö, i skogarna ligger den meterdjup. Och den kom innan marken hann frysa, så för närvarande är det omöjligt att arbeta i skogen. Och det betyder starkt minskade arbetsförtjänster för de många, som ha en av sina huvudsakligaste inkomstkällor i skogsarbete. Ja, jag tror att det blir något av ett ”svagår” för denna yrkeskategori. I övrigt är Hemling ett framåtsträvande samhälle, som bara de 10 sista åren gått framåt på många sätt. Och vi trivs nog bra här alla Hemlingsbor – den saken kan man inte taga miste på. ■ 

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=