Runtom 2020

88 RUNTOM. ANUNDSJÖ AKTUELLT Nya företeelser kräver nya benäm- ningar, och språk växer antingen genom att vi hittar på nya ord, eller genom att vi lånar in dem. Ibland är det svårt att veta vad som är våra ursprungliga ord och vad som är rik- tigt gamla lånord från andra språk, men vi kan spåra inlånade ord allra minst tillbaka till vikingatiden. TEXT: KARIN JARDSTAM B eroende på vilken kultur som har påverkat oss i Sverige vid olika tidpunkter, har vi ofta fått ett starkt inflytande från ett visst språk under en längre tid. De första kända lånorden kom från latinet och grekiskan i samband med att vi krist- nades. Det behövde dock inte vara ett direkt inlån från något av de språken, utan de kunde lika ofta komma via det språk som missionärerna talade. Ex- empel på tidigt inlånade ord är ”brev”, ”kappa”, ”kyrka” och ”olja” . Nästa stora språk som kom att påverka svenskan var tyskan, som faktiskt talades av väldigt många i Sverige under medeltiden. Anledning- en till detta var att en mängd tyska hantverkare och köpmän bosatte sig i Sverige under 1100- och 1200-talen. De hade en stark ställning i många svenska städer – faktiskt så till den grad att Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet fastställde att inte mer än hälften av rådmännen i en stad fick vara tyskar. Vi lånade ord som handlade om samhället (”makt”, ”hov”, ”stad”, ”borgmästare”, ”råd- man”), om handel (”köpa”, ”räkna”, ”räkenskap”, ”mynt”, ”frukt”, ”kryddor”), om olika yrken (”skomakare”, ”skrädda- re”, ”ämbetsman”), samt olika mått (”krus”, ”stop”, ”dussin”, ”par”, ”vikt”). Tyskan höll ställningarna som vårt främsta lånespråk fram till slutet av 1600-talet, när i stället fran- skan blev en viktig bidragsgivare för nya ord. Dels flyttade en hel del fran- ska protestanter – hugenotter – till Sverige när det blev omöjligt för dem att leva i sitt hemland, dels var Frank- rike och fransk kultur populärt i hela Europa. I Sverige tänker vi väl i första hand på Gustav III och hans hov, som i praktiken var fransktalande. Vanliga ord som ”mamma”, ”pappa” och ”ku- sin” kommer in i svenskan vid den här tiden, och många av lånorden handlar om hur vi lever. Vi får in byggnads- och inredningstermer (”balkong”, ”allé”, ”betong”, ”möbel”, ”bassäng” ”byrå”, ”garderob”), nya ord för tyger, kläder och toalettartiklar (”frisör”, ”mustasch”, ”parfym”, ”peruk”, ”fla- nell”, ”kalsonger”, ”sandal”), samt för mat (”champinjon”, ”choklad”, ”gelé”, ”karamell”, ”selleri”, ”sås”, ”glass”, ”maräng”, ”champagne”, ”sprit”, ”kastrull”, ”butelj”). Nya konstformer såg dagens ljus och vi fick ord som ”teater”, ”balett”, ”ope- ra”, ”poesi”, ”aktör”, ”applådera” , och ”maskerad” . Tidningar blir vanli- ga: ”annons”, ”debatt”, ”journalist” , ”ironi”, och ”biografi” är nya ord att förhålla sig till. Och vi får ett postsystem, med ord som ”kuvert” och ”paket”. Det språk som påverkar svenskan allra mest just nu, engelskan, fick sitt stora genomslag efter andra världskri- get, men redan under senare delen av 1800-talet började det göra sig påmint. Då gällde det olika termer kopplade till trafik, järnvägen och sjöfart (”cykel”, ”lokomotiv” ”tunnel”, ”pir”, ”sko- nare”), samt livsstilsord som ”pläd”, ”smoking”, ”biff”, ”paj”, ”vegetari- an”, ”banta”, ”clown”, ”sport”, ”re- kord”, och ”turist” . Engelskan håller fortfarande ställningarna; tidningen Språk har gått igenom listorna över nyord sedan 1986 (när de började sam- manställas) och konstaterar att hälften av orden har ett engelskt ursprung. Efter engelskan kommer, intressant nog, japanskan. Kanske dags att titta till din bokashi eller lösa ett sudoko? •  SPRÅKSPANING Lånta fjädrar Begravning 0660-131 07, 0661-441 85 Med kunskap, omtanke och engagemang BREDBYNS BEGRAVNINGSBYRÅ Vi vill med omtanke och engagemang hjälpa dig i frågor som rör begravning och familjejuridik, mitt i livet och efter dödsfall. Edvard Jenny Jan Tage Inger Stefan Filip Storgatan 32B (Pingstkyrkans fd Second Hand) Familjejuridik 0660-843 00 BREDBYNS BEGRAVNINGSBYRÅ ÖRNSKÖLDSVIK