Runtom 2020

72 RUNTOM. ANUNDSJÖ AKTUELLT  REFLEKTION När man inte kan ses. OMSLAGSBILD Ann–Catrin Zackrisson på Bredbyns gästgiveri. FOTO: Pelle Andersson. NÄSTA NUMMER utkommer 17 september 2020. Manusstopp 24 augusti 2020. Numera är det självklart för många att hålla kontakten via sociala medier, videosamtal, mail och sms, men det finns en annan kommu- nikationsform som jag aldrig hör någon prata om. Det är något som jag och en kompis i USA använder oss av, och i dessa tider när man inte kan hälsa på sina nära och kära hur som helst har jag insett att fler kanske kan dra nytta av den här idén. För nio år sedan träffade jag min kompis via nätet. Vi lärde känna varandra i skrift, men så småning- om ville vi börja prata med varan- dra. Problemet var att ingen av oss tyckte om att prata i telefon, och dessutom bor vi i så olika tidszoner att den enas morgon är den andras midnatt. Med tiden hittade vi ett alternativt sätt att hålla kontakten: vi spelar in små filmer med hjälp av telefon, padda eller dator. När filmen är färdig laddar vi upp den i en delad Dropbox-folder som båda har tillgång till, och så ligger meddelandet där och väntar tills den andra har tid att titta. En fördel med dessa videor är att man kan prata utan att ringa, vilket betyder att båda inte måste vara lediga (eller vakna) samtidigt. Men det är också något särskilt med att få tala fritt ur hjärtat utan att bli avbruten. I ett telefonsamtal är det inte alltid lätt att veta vad man ska berätta om, man kan tala förbi varandra eller vara tvungen att lägga på mitt i en tanke. När jag och min kompis spelar in våra filmer kan vi slå på kameran så fort vi kommer på något vi vill berätta om. Det blir ett slags monolog som påminner om ett brev eller ett dagboksinlägg, och det blir ofta mer eftertänksamt och ”komplett” än ett samtal i realtid. Kanske något att testa när osäkra tider håller människor isär? INGELA BOHM www.anundsjobygg.se