82 RUNTOM. COLLAGE NÄTRA EN BILD BERÄTTAR Foto ur familjens Nordins samling, Nätra Hembygdsförenings arkiv Korna på Storsand, Gladom-Ytterböle, 1925 Bilden är tagen på sandstranden vid Skulesjöns sydöstra hörn. Det är förmodligen en varm sommardag då korna på skogsbete sökt sig ner till vattnet. En kvinna badar i sjön. i bakgrunden på andra sidan viken skymtar gårdarna i Ytterböle. Bortom bildens högra kant är inloppet till Näskeån. Området kring Näskeån, mellan Ytterböle och Gladomssvedjan, är av central betydelse för Nätradalens och norra Ångermanlands industrihistoria. Här anlades nämligen ett linoljeslageri redan år 1749 av sågverksbyggaren Christoffer Kramm (mannen som Kramfors uppkallats efter). Linoljeslageriet byggde Kramm tillsammans med sonen Christian, och verket kallades därför ”Christiansfors”, men det fick kort varaktighet. 1754 var det dags för nästa projekt, då Kramms svärson, Erik Bergvik i Nyland, Nätra, anlade ett finbladigt sågverk med en ram en bit söder om oljeverket. Några år senare startade Bergvik i kompanjonskap med en Owenius även ett lumppappersbruk i mindre skala vid Näskeån, vilket också efter kort tid nedlades. Men 1764 anlades Bryngeströms finbladiga sågverk av Bergvik, vilket kom att bestå länge och brukar räknas som grunden till Forss AB. Men utvecklingen med den finbladiga vattensågen Nolaskogs började som sagt i mindre skala vid Näskeån. Bergviks senare sågverksamhet vid Moälven kom på liknande sätt att lägga grunden till Mo och Domsjö AB. Här i ett torp på Gladomssvedjan bodde även under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet Sigrid Brita Nätterlöv, som tillsammans med dottern Beda och hennes make P. O. Nordin i Ytterböle utgjorde några av de sista lärftshandlarna i Nätra. De tog ångbåten ner till Härnösand och Stockholm och sålde den fina linneväven till förmögna familjer. Idag är Storsand ett fritidshusområde, och några kor går väl knappast på stranden längre. MAGNUS NÄSLUND Nätra Hembygdsförening
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=