68 RUNTOM. COLLAGE NÄTRA Sätra nr 1, så kunde alltså hennes sonsonsdotter Birgitta ovetandes återföra släktbanden till Sätra. Vid laga skiftet 1861 fanns det tre hemman i Sätra, men byn i sig är mycket äldre än så. På kartan från 1776 över Storskifte finns fyra hemman inritade och en av dessa verkar då redan ha funnits långt väster i byn. På en karta över Ångermanland från 1678 finns några hus inritade vid Sätra och då strax nordväst om medeltidskyrkan i Vibyggerå. Det finns även en karta från 1702 över kyrkans ägor i Vibyggerå och även på den finns tre hus inritade på motsvarande ställe och utanför kyrkans mark. Byn Sätra är förstås äldre än så och tillkom inte just vid den tid när första kartan ritades. Den gamla kyrkan i Vibyggerå anses ha byggts under 1200-talet eller allra senast i början på 1300-talet och kanske fanns det bofasta i Sätra redan då. Kyrkorna placerades ju ofta ”mitt i byn” och gärna där stigar och vägar mellan byarna möttes. Kartorna visar tydligt att den gamla vägen till Sätra gick alldeles nära kyrkan och strax intill kyrkan gick även den gamla norrstigen. Så frågan att fundera på är om kyrkan byggdes där det fanns bofasta redan eller om boställena i Sätra tillkom efter det att kyrkan byggts. För den som gör en avstickare från Docksta och upp till Sätra, så ter sig kanske byn inte alltför stor. Det finns 10-talet bostadshus inräknat några fritidshus, kring de böljande och sluttande lägdorna ned mot den gamla kyrkan. – Sätra by är dock egentligen mycket större än så och byn gick ända mot havet och en stor del av södra Docksta ligger på Sätras marker, säger Per-Johan. På det området kom det även till BYAREPORTAGE Bröderna Nils-Olof och Johan Viberg i höhässjningstagen. Foto: Privat En del av nötkreaturen som Martin Wiklund har i Sätra och som är av rasen Aberdeen Angus. Vy från Sätra, med medeltidskyrkan och Dockstafjärden med omgivningar i bakgrunden.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=