Kammartorkar

5 Flexibilitet och kvalitet. Torktypen ger stor flexibilitet vad gäller träslag och dimensioner. Den truckmatade kammartorken kräver ett relativt litet utrymme och är ett bra val vid höga krav på slutkvalitet till lägsta investeringskostnad. I kombination med marknadens ledande styrsystem ger våra kammartorkar alla förutsättningar att möta allt hårdare krav på förädling och kundanpassning. Styrning med valfrihet. Med utgångspunkt från torkbehovet erbjuds valfrihet mellan schemastyrning, modellstyrning, effektstyrning, adaptiv simulatorstyrning eller adaptiv temperaturfallsstyrning. Lägg därtill Valutecs ledande simulatorteknologi med inbyggd intelligens, som enkelt och användarvänligt kortar tiden radikalt fram till en optimal torkprocess. Baserad på branschledande FoU. Torkhuset byggs i rostfritt stål för att fungera i vårt nordiska klimat och cirkulationsluften styrs av axialfläktar. Byggnaden har en ventilerad kallvinda, där all känslig utrustning är placerad. Alla konstruktionslösningar bygger på nordisk och internationellt ledande forskning och utveckling (se tekniska lösningar sidan 10–11). Torken kan med fördel förses med värmeåtervinningssystem. Volym och målfuktkvot. Valutecs truckmatade kammartork är speciellt anpassad för plankor, men kan även användas för brädor. Satsvolymen varierar mellan 50–450 m3 och målfuktkvoten är 5–20 %. Den truckmatade kammartorken medger, precis som alla kammartorkar från Valutec, en exakt styrning av klimatet under hela torkprocessen. Det skapar möjlighet till maximal flexibilitet, minimal risk för sprickbildning och precisionstorkning till exakt önskad målfuktkvot. PRINCIP Torken lastas och lossas med truck från en sida. Axialfläktar placerade på ett däck ovanför virkeslasten blåser cirkulationsluften mellan ströraderna i torkens längdriktning. Värmebatterierna av lamelltyp ger maximal värmeöverföring. Efter inledande likställning av fuktkvoten anpassas värmenivån efter hur fuktkvoten förändras. Den fuktiga luften evakueras via två kanaler på vardera sidan av lasten med hjälp av tryckdifferensen. Foto: Martinsons. Jonas Westling

RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=