Hingstkatalogen 2021

167 Eftervärkar: En del ston får kraftiga eftervärkar i samband med att efterbörden släpper. Stoet kan då riskera att skada fölet när de lägger sig och rullar om de är i box. Här kan kan man behöva ingripa! En del ston f.f.a. de som tidigare sytts kan spricka upp vid förlossningen. Dessa behöver oftast sys. Detta går att göra akut men man kan normalt vänta någon vecka eller till omsemine- ring om det inte är en kraftig skada som måste åtgärdas direkt. Glöm inte av att sy ston som skall stå över betäckning ett år. Kronisk katarr i vagina-livmoder till följd av förorening är en vanlig orsak till problem att få stoet dräktigt. Komma upp-Råmjölk Stör inte om allt ser normalt ut. Normalt klarar sto och föl det själva och om vi lägger oss i kan man störa mer än hjälpa. Jag upplever f.f.a. att det är viktigt att en förstföderska får tid med sitt nyfödda föl utan att bli stressad. Annars stör man lätt den viktiga kommunikationen mellan moder och nyfödd. Stora mängder strö i en box gör att fölets första stapplande steg blir svåra. Ströa lagom! Föl som föds ute har som regel mycket lättare att ta sig upp p.g.a. underlaget. Fölet behöver träna motorik och balans innan det klarar av att hitta spenen och börja dia. Eventuellt kan man hjälpa fölen att komma upp och hjälpa det att hålla balansen till en början genom att stödja bakdelen något om det är mycket vingligt. Det är ofta mycket tålamodsprövande att se fölungen suga på allt utom spenarna under sitt letande. Om fölet är piggt i övrigt be- höver man inte vara orolig. Lämnar man sto och föl i fred reder dom som regel ut det. Försöker man styra huvudet till spenen blir det onaturligt och fölet blir mest irriterat. Inom 3-4 timmar bör det dock helst ha diat men det är ingen absolut gräns. Om fölet är svagt är det ett alternativ att mjölka ur stoet och ge 2-3 dl råmjölk med nappflaska. Det är dock mycket viktigt att fölet själv suger ordentligt för att man inte skall riskera att mjölk kommer ner i luftvägarna med allvarlig lunginflamma- tion som följd. Råmjölken innehåller antikroppar som fölet måste ha för sitt infektions- försvar. Förmågan att ta upp antikrop- parna från tarmen minskar successivt efter födseln. En del ston läcker råmjölk under senare delen av dräktigheten och det kan vara viktigt att då kontrollera hur mycket antikroppar fölet fått i sig med ett blodprov då fölet är några dagar gammalt. Om halten är för låg behöver fölet få blodplasma intravenöst för att få ett fullgott infektionsskydd. Påvisar man anti- kroppbristen inom 12 timmar efter födseln kan man fortfarande ge råmjölk eller blodplasman med sond eller nappflaska. Om det värsta inträffar och stoet går förlorat i samband med fölningen. Mjölka om möjligt ur råmjölken från stoet så att denna kan ges till fölet med nappflaska eller sond. Tag kontakt med ammajouren för hjälp med att hitta en amma eller att få tag i råmjölk. Se annons! Avmaskning: Om stoet tidigare blivit smittat med fölmask kan hon ha vilan- de larvstadier i juvervävnaden. Dessa utsöndras efter fölningen till mjölket och det nyfödda fölet blir smittat. Fölmask anses kunna vara del i att den s.k fölbrunsten kan övergå i en allvarli- gare svårbehandlad diarre’. Har man misstanke om att stoet kan vara smittat av fölmask är det lämpligt att avmaska stoet direkt efter förlossningen. Tarmbeck eller mekoniet Detta är den första mörka avföringen som är sammanbakad som relativt hårda kulor. Ofta krystar fölet ganska kraftigt för att få ut mekoniet men detta är normalt . Variationen i mängd är stor och hos en del föl kan det ta upp till 2 dygn innan allt mekonium kommit ut. Fölet behöver normalt sett ingen be- handling då detta är helt normalt. Så länge fölet är piggt, diar och inte har tecken på ont i magen behöver man inte ge någon behandling. Pilla inte ut mekoniet. Detta kan ge svullnad i anus och göra att fölet inte vill/kan få ut träcken och då blir förstoppad. .Den aktivering av fölet man får om man separerar sto och föl några gånger de första dagarna hjälper också till att få fart på tarmen samtidigt som stoets rening påskyndas. Laxerande medel som t.ex . Microlax, Klyx kan användas men är enligt min erfarenhet sällan nödvändig. Hantering av det nyfödda fölet: Om fölet föds ute i en flock med ston så sker inlämmandet med flocken oftast på ett lugnt sätt. Då stoet fölat ensamt på box kan det bli annorlunda då sto och föl släpps ut till övriga ston . Det ibland bli ganska vild rusning p.g.a. alla nyfikna. Oftast går det bra, men det finns risk att f.f.a. föl med felställningar/skeva eller veka ben kan få skador p.g.a av sned- och överbelastningar av det omogna skelettet. Rekommendationen på snedställda och veka föl är att de under den för- sta känsliga tiden får vistas på fast underlag åtminstone delar av dagen gärna på en mindre yta där fölet själv styr mängden rörelse och inte tvingas springa efter en stressad moder. De allra flesta felställningarna går att rätta till med rätt hantering där f.f.a. hovvården är avgörande. Kontakta din veterinär och hovslagare för att sätta in åtgärder tidigt på skeva föl. Fölet är känsligt för alla slags smittor och det är därför viktigt att hagarna de vistas i inte har ett högt smittryck av- seende bakterier och parasiter, t.ex . är vinterpaddockar som inte är ordentligt rengjorda olämpliga för det nyfödda fölet. Henrik Nyberg veterinär Husaby Hästklinik Förlorat ett föl eller ett sto? Kontakta föl- och ammajouren , tel 0733-14 13 16 (Henrik Hult) dygnet runt som förmedlar kontakter mellan sto- och fölägare. Mer information finns på www.asvt.se . Ett samarbete mellan ASVT, ASVH, SH och SFAF