17 SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET KAPITEL 4 Ventilation och arenaklimat Ventilationssystemet är tillsammans med avfuktningen två viktiga funktioner för ett bra arenaklimat. Ventilationssystemet uppgift är att: 1. Föra in värme, dvs tempererad luft, i arenan. 2. Föra in frisk luft i arenan om/då luftkvalitén överstiger inställt börvärde Kravet på eventuell friskluftventilation är kopplat till antalet personer som kan/får vistas i ishallen. I de flesta ishallar föreligger inget direkt behov av frisluftsventilation då den oavsiktliga (läckaget) ventilationen är tillräcklig för att upprätthålla bra luftkvalitet. För att övervaka luftkvalitén bör/kan man överväga installera en CO2-givare. Givaren aktiverar vid behov intag av friskluft då bör-/gränsvärdet, exempelvis 2000 ppm, överskrids. Rekommendationen är generellt att återluften (luften i hallen) ska maximeras och att friskluft endast tas in vid behov, ex vis vid signal från CO2-givare. Om möjligt ska ventilations- och avfuktningssystemen separeras från varandra. Ett ventilationssystem behöver inte gå kontinuerligt utan bör vara aktivitetsstyrt. Under natten eller då ingen aktivitet i arenan kan ventilationssystemet stängs av alternativt luftflödet sänkas beroende på vilket klimat som önskas i arenan. Vidare är det viktigt hur luftkanalerna är riktade – de ska vara riktade dit luften behövs, dvs mot läktaren och inte ut mot isen, speciellt inte om det är tempererad luft som distribueras.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=