Bygga ishall 9 swehockey.se Inledning Målet är att varje år skapa en positiv tillväxt av ishallar och arenor samtidigt som Svenska Ishockeyförbundet fortsätter att erbjuda rådgivning. Förbundet eftersträvar att minska ishockeyns miljöpåverkan och arbetar för att främja och säkerställa att alla nya och befintliga arena- och hallprojekt följer de uppdaterade riktlinjerna som bidrar till en hållbar och inkluderande ishockeyverksamhet. Vision för anläggningar Svenska Ishockeyförbundets vision för dagens och framtidens ishallar är att dessa ska vara inbjudande och mångsidiga mötesplatser som främjar utbildning, bygger vänskap och stimulerar både organiserad och spontan aktivitet. Detta ska ge framtidens ishockeyspelare de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas. Vi strävar efter att ishallarna ska vara platser där gemenskap och hälsa prioriteras, samtidigt som de erbjuder toppmoderna faciliteter för både spelare och publik. Klassificering och riktlinjer Anläggningar klassificeras enligt de regelverk som finns för svensk ishockey, vilket innefattar tävlingsbestämmelser och Regelbok Anläggningar. Byggnation och modernisering av ishallar ska alltid läsas i kombination med Regelbok Anläggningar, eftersom dessa två dokument ger den helhetsbild som behövs för att säkerställa både funktionalitet och säkerhet vid byggande och modernisering av ishallar. Svenska Ishockeyförbundet vill underlätta för kommuner och hallägare att erbjuda en hög standard för ishallar som säkrar både bredden i sporten och en långsiktig utveckling för tävlingsverksamheten. Anläggningarna ska vara säkra för spelare, funktionärer och publik, samt inte minst för driftspersonalen som arbetar i hallarna. Tillgängligheten ska prioriteras, särskilt vid nybyggnation, och självklart måste alla byggen följa den aktuella bygglagstiftningen och relevanta miljökrav. Byggnation och specifika krav Förutom ishockey utövas även andra sporter som konståkning, ringette, curling och parahockey i ishallar. Dessa sporter har specifika krav på anläggningarna som uppförs, vilka i förekommande fall ska beaktas under projekteringen. Vid byggnation av nya ishallar eller vid modernisering är det viktigt att ta kontakt med respektive specialförbund för att samla in de specifika krav och önskemål som finns om dessa idrotter bör utövas i ishallen. Ishockey Bygga Ishall behandlar främst ishallar för ishockeyspel och dess verksamhet. För att spela ishockey krävs egentligen inte mycket – en isyta, exempelvis i en park, två objekt som markerar målstolpar, en puck och ett gäng spelare. Sedan är det bara att sätta igång. Men för att spela i ett organiserat seriesystem krävs mer av anläggningen. Från ungdomsserier och juniorserier och upp till SHL växer de krav som ställs på en anläggning i takt med att kvalitetskraven och publikens antal ökar. Det är därför viktigt att noggrant förstå och analysera de olika behov som finns vid projektering av en ny ishall men även vid modernisering, eftersom de kommer att variera beroende på användargrupp och syfte. Ett noggrant analysarbete inför varje projekt är nödvändigt för att skapa rätt förutsättningar för en funktionell och hållbar anläggning. Kostnader och drift Kostnader är en central fråga när det gäller nybyggnation, modernisering och drift av ishallar. Byggkostnaderna är ofta en stor del av diskussionen, men något som många hallägare och intressenter bör beakta är driftkostnaderna. Ny och beprövad teknik, i kombination med att använda befintlig utrustning på rätt sätt och utveckling av personalens kompetens, har en direkt påverkan på anläggningens energianvändning. Många gånger kan energianvändningen sänkas med upp till 50% jämfört med dagens anläggningar. Mindre investeringar kan ge stora besparingar på energi över tid och göra anläggningen mer hållbar både ekonomiskt och miljömässigt. Samhällsutveckling och idrottens roll Svensk ishockey vill spela en betydande roll i samhällsutvecklingen och bidra med sin erfarenhet och kunskap i samhällsplaneringen. Enligt Riksidrottsförbundet är det avgörande att bevara, utveckla och skapa nya idrottsanläggningar för att främja fysisk aktivitet, hälsa och livskvalitet. En anläggning är också en central del i arbetet med att bygga glädje, gemenskap, tillhörighet och samarbete – viktiga värderingar både för sporten och för samhället i stort. Effekt på idrottsutveckling Standard och tillgång på idrottsanläggningar påverkar i hög grad intresset för och utövandet av idrotter, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av sporten. Statistik och erfarenheter visar att distrikt med bristande anläggningsstandard har svårare att rekrytera nya spelare och behålla dem inom sporten. En högre standard på anläggningarna kan alltså ha en direkt positiv effekt på rekryteringen och deltagandet i ishockey. Hållbarhetsperspektiv Likt den samtida samhällsutvecklingen är hållbarhetsperspektivet avgörande vid byggnation, modernisering och drift av ishallar. Det innebär att både ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer måste beaktas. Det är viktigt att anläggningarna upplevs som trivsamma och säkra för både användare och besökare, så att svensk ishockey kan fortsätta utvecklas på lång sikt. Konståkning Konståkning är en komplex idrott som ställer höga krav på både fysisk förmåga och mental styrka. Det är en tekniksport som kräver omfattande träning, både på isen som utanför, för att bemästra hopp, piruetter och steg. Konståkning är en åretruntidrott med en tävlingssäsong som sträcker sig från slutet av augusti till april. Tyvärr uppfyller många av de befintliga anläggningarna inte konståkningens specifika behov när det gäller träningsmiljö. Det saknas ofta hjälpmedel som fallskydd eller förutsättningar för att installera sådana, samt ytor för off-ice träning. Dessutom saknas musikanläggningar som är optimerade för konståkningens behov. En väl fungerande musikanläggning är för konståkaren lika självklar som puck och klubba är för ishockeyspelaren. Fysträning och off-ice träning är också en viktig del av konståkningen, och därför bör det finnas tillgång till en lokal för denna ISHALLEN
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=