Bygga ishall 49 swehockey.se bidra till bättre iskvalitet. Normalt har regnvatten ett något surt pH-värde (under 6), vilket innebär att det bör renas innan användning. Se även avsnittet om cirkulerande vatten för mer information om reningsprocesser. Tekniska aspekter på ett regnvattensystem Ett regnvattensystem är tekniskt enkelt och består av: • Tank/cistern (exempelvis med en volym över 2 m³) • Pump • Rör och kopplingar • Överflödesskydd • Filter Kombinationen av cirkulerande vatten och regnvatten kan bli en viktig del i framtidens hållbara vattenhantering. I dagsläget finns dock inga av Svenska Ishockeyförbundet kända exempel på ishallar som implementerat denna lösning. Gråvatten Att utvinna energi och återanvända vatten från gråvatten – det vill säga spillvatten från duschar, handfat, kök och andra sanitära installationer – blir allt mer vanligt i Sverige och är en väl beprövad teknik utomlands, särskilt i flerbostadshus i exempelvis Tyskland. Studier visar att gråvatten i genomsnitt håller en temperatur på cirka 25 °C, vilket innebär att det finns en betydande mängd energi att återvinna. Genom värmeväxlare kan denna energi användas för att förvärma tappvarmvatten, tjälskydda ispisten eller andra ändamål. Efter rening kan vattnet även återanvändas, exempelvis för toalettspolning. Ekonomiska och miljömässiga faktorer • Installation av gråvattenåtervinning innebär en ökad investeringskostnad. • I områden med billig fjärrvärme och låga vattentaxor har det tidigare varit svårt att motivera investeringen enbart utifrån besparingar på energi och vatten. • Samtidigt ökar både VA-taxor och energipriser, vilket gör tekniken mer attraktiv. • Miljö- och hållbarhetsaspekter får allt större fokus, vilket kan bidra till en bredare acceptans för tekniken. I dagsläget bedöms gråvattenåtervinning vara ekonomiskt genomförbart främst vid nybyggnation. Precis som vid regnvattenåtervinning finns det för närvarande inga av Svenska Ishockeyförbundet kända referensanläggningar i svenska ishallar som använder denna teknik. LCC – Livscykelkostnad När det gäller ishallar och isytor är kostnader en central fråga. Dessa kostnader består dels av den initiala investeringskostnaden, dels av de löpande drift- och underhållskostnaderna. Tyvärr ligger ofta fokus enbart på investeringskostnaden, medan de långsiktiga kostnaderna för drift och underhåll förbises. Det är viktigt att förstå att drift- och underhållskostnader över en ishalls livslängd kan överstiga den ursprungliga investeringskostnaden med upp till tio gånger. Varför är en LCC-kalkyl viktig? Inför upphandling av en ny ishall, uppgradering av befintlig utrustning eller vid utvärdering av anbud är det avgörande att genomföra en LCC-kalkyl (livscykelkostnadsanalys). En sådan analys hjälper till att identifiera den mest kostnads- och energieffektiva lösningen över ishallens livslängd. Genom att inkludera LCC i beslutsprocessen kan man: • Minska de totala kostnaderna genom smartare val av material och teknik. • Skapa en bättre arbetsmiljö. • Reducera miljöpåverkan genom energieffektiva lösningar. • Säkerställa en mer användarvänlig anläggning för alla involverade. För att säkerställa en korrekt analys bör extern expertis anlitas vid behov. ISHALLSADMINISTRATION Styr- och uppföljningssystem för ishallar Som tidigare nämnts skiljer sig en ishall från vanliga byggnader på flera sätt – bland annat genom att det finns ett utomhusklimat inomhus, ett kontrollerat arenaklimat, specifika krav på iskvalitet och olika energisystem som interagerar. Dessa faktorer gör att det är nödvändigt att implementera ett styr- och uppföljningssystem för att effektivt kunna hantera och optimera driften. Styr- och uppföljningssystem ska ha möjlighet att styra, övervaka och samla in data från ishallens olika system, inklusive kylsystem, ventilation, avfuktning, belysning, värme och energianvändning. Informationen ska kunna visualiseras på trådlösa terminaler som är tillgängliga för driftspersonalen, exempelvis i driftpersonalens rum. För att kontinuerligt kunna förbättra anläggningens funktionalitet och driftseffektivitet är det avgörande att följa upp energianvändningen (el och köpt värme). Detta kräver mer än en elmätare vid anläggningens ingång eller på idrottsplatsen. Idag är mätare och uppföljningssystem inte särskilt kostsamma, och återbetalningstiden är ofta kort. Mätning av energianvändning Varje kylsystem i en ishall har någon form av styrsystem installerat. Ett modernare system kan med stor sannolikhet inkorporera externa givare som mäter hur mycket energi som förbrukas av kompressorer, pumpar, belysning, avfuktare och andra system. I arbetet med att minska energikostnaderna rekommenderar Svenska Ishockeyförbundet starkt att undermätare installeras för de större energisystemen i ishallen. Utan mätning är det svårt att identifiera var potentialen för energieffektivisering och besparingar finns. Dessutom är det svårt att bedöma effekten av genomförda effektiviseringsåtgärder, särskilt om många förändringar görs samtidigt. Vilken åtgärd bidrog mest till besparingen? Att identifiera när något inte fungerar som det ska behöver inte vara svårt, men en viktig del av det långsiktiga arbetet är att samla in data för uppföljning och åtgärdsarbete. ”Att mäta är att veta!” Genom att säkerställa att ishallen är instrumenterad med huvudmätare och tillhörande undermätare tas första steget i arbetet med energieffektivisering. Detta möjliggör en grundlig uppföljning och åtgärder för att förbättra energianvändningen och minska driftkostnaderna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=