48 Bygga ishall swehockey.se Värmeexport Moderna energilösningar kan täcka ishallens hela värmebehov. Utöver det finns det även möjlighet att exportera eventuell överskottsvärme. De flesta anläggningar har sett över tiden relativt stora värmeöverskott varför man antingen kan lagra värmen eller exportera den direkt. I de fall ishallen är sammanbyggd eller är närliggande med en sim-, sporthall eller skola med mera så finns det med rätta förutsättningar ett kostnadseffektivt sätt att exportera ishallens överskottsvärme. En sådan export kan utnyttjas för att på ett ekonomiskt gynnsamt sätt hålla ishallen sommaröppen samt även ha med sig synergieffekten att ”mottagaren” får en ”billig” energi. Geolager Säsongslagring av större värmemängder är i praktiken endast möjlig genom geolager, såsom borrhålslager. Studier visar att besparingspotentialen för en enskild mindre ishall är begränsad, eftersom moderna återvinningssystem redan täcker hela eller nästan hela värmebehovet. Däremot kan potentialen öka avsevärt om det finns ett större värmebehov i närheten dit den lagrade värmen kan exporteras. Besparingen uppstår genom två huvudsakliga mekanismer: 1. Effektivare kylsystem under den varma årstiden, då överskottsvärmen kan lagras istället för att enbart avledas. 2. Användning av lagrad värme under den kalla årstiden, vilket minskar behovet av extern uppvärmning. För att säsongslagring ska vara en lönsam och effektiv lösning krävs dock att det finns ett konkret värmebehov att täcka. Det är alltså inte meningsfullt att lagra mer värme än vad ishallen själv kan nyttja – om inte överskottet kan distribueras till andra anläggningar. Denna lösning är särskilt relevant för ishallar som redan har, eller planerar, året-runt-drift, där den ackumulerade värmeenergin kan nyttjas mer effektivt. Hållbar vattenanvändning Under de senaste åren har allt fler kommuner upplevt vattenbrist eller nått maxkapacitet, särskilt under perioder med hög efterfrågan – exempelvis när invånarna vattnar gräsmattor, fyller pooler under varma dagar eller när ishallar ska spolas upp för sommar- och tidiga höstaktiviteter. Klimatförändringar medför varmare temperaturer, förändrade nederbördsmönster och ökad avdunstning, vilket tillsammans med en växande efterfrågan på vatten påverkar tillgången, särskilt i södra Sverige. För att säkerställa en långsiktigt hållbar vattenanvändning krävs en mer genomtänkt och effektiv hantering av våra vattenresurser. En genomsnittlig ishall förbrukar mellan 2 och 3 miljoner liter vatten per år. Av detta används cirka 900 000 liter för att skapa och underhålla isen, vilket innebär att det finns en betydande potential för vattenbesparing. Om vi kan minska dag- och gråvattnet från spillvattenledningarna minskar vi belastningen på ledningar, pumpstationer och reningsverk och kan spara energi både genom en minskad elkonsumtion som att mängden kemikalier i reningsprocessen minskar. Regnvatten och gråvatten har identifierats som två viktiga resurser för både värme- och vattenåtervinning, vilket kan spela en central roll i en mer hållbar och effektiv vattenhantering. Regnvatten Regnvatten är en ren vattenkälla som lämpar sig väl för isläggning. Genom att samla upp vattnet från ishallens tak och leda det till en markplacerad eller nedgrävd cistern kan ishallar minska sitt beroende av kommunalt vatten. Det bör i regel inte vara några problem att samla in och använda regnvatten, men det är rekommenderat att kontrollera med lokala myndigheter för eventuella regler och riktlinjer. En av de stora fördelarna med regnvatten är dess låga hårdhetsgrad samt den låga halten av kalk och mineraler, vilket kan
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=