Bygga ishall 45 swehockey.se Alla öppningar bör undvikas. Genom att bygga en sluss för publik- och spelarentré minskar behovet av avfuktning och energi sparas. VENTILATION Ventilationen är, tillsammans med avfuktningen, ishallens ”lungor”. Avfuktaren är en nödvändighet i en ishall, vilket inte alltid är fallet med ventilationen. Ventilationssystemets uppgifter är att: • Föra in frisk luft i arenarummet när luftkvaliteten överstiger inställt börvärde. Föra in värme, tempererad luft, i arenarummet. Ventilationsbehovet är kopplat till antalet personer som vistas i ishallen. I exempelvis träningshallar finns inget direkt behov av forcerad ventilation då den oavsiktliga (läckage) ventilationen är tillräcklig för att upprätthålla bra luft. Ventilations- och avfuktningssystemet ska vara separerade, åtminstone styrnings- och aktivitetsmässigt. Ett ventilationssystem behöver inte gå kontinuerligt utan ska vara aktivitetsstyrt. Generellt rekommenderas att återluften (luften i arenarummet) maximeras och att friskluft endast tas in vid behov. För att övervaka luftkvaliteten kan CO2-givare installeras. Givaren ger larm eller startar ett fläktaggregat när gränsvärdet, exempelvis 1000 ppm, överskrids. Luften leds via ventilationskanaler placerade längs isbanans långsidor. Det är viktigt hur utblåsen, dysorna, är placerade och riktade – de ska vara riktade dit luften behövs, dvs. mot läktaren och inte ut mot isen, samt minimera risken för stillastående luft i taket. Att tänka på för effektiv ventilation och god energihushållning: • Är ventilationen aktivitetsstyrd? • Hur är ventilationen riktad? • Är ventilationen uppdelad i olika zoner? Om inte, är det möjligt att göra? AVFUKTNING Klimatet i ishallen är viktigt inte bara för själva byggnaden utan även för besökare, utövare, personal och iskvaliteten. Det påverkar också hur mycket kylsystemet behöver arbeta. Avfuktaren har till uppgift att skapa och hålla ett kontrollerat klimat – avfuktad luft – i ishallen, särskilt ovanför isen. Avfuktaren arbetar som mest under hösten och våren, när det är varmt och fuktigt utomhus. Den kan lätt bli en ”energitjuv” om den inte arbetar mot rätt nivå. De flesta avfuktare styrs av den relativa fuktigheten (RH) i luften, medan andra styrs av vatteninnehållet i luften (daggpunktsstyrning). Relativ fuktighet (RH) är temperaturberoende – om temperaturen i hallen ändras finns risken att luften blir för torr eller för fuktig eftersom det inställda RH-värdet är fast. Vid daggpunktsstyrning styrs avfuktaren av det absoluta vatteninnehållet i luften, med en rekommendation på runt 4 gram vatten per kilogram luft. Hur avfuktaren styrs har stor betydelse för energianvändningen. Om avfuktaren styrs mot för torr luft ökar energianvändningen. Under de varmare månaderna kan kondens och dimma bildas i hallen, vilket naturligtvis är ett problem. Detta kan bero på att avfuktaren är fel dimensionerad eller inte fungerar som den ska. Att byggnaden är otät eller att många dörrar öppnas och står öppna påverkar också. I vissa fall kan detta upplevas som ”takläckage”, men det beror oftast på otillräcklig avfuktningskapacitet. För att förebygga korrosions- och rötskador bör fuktigheten i hallen hållas mellan 50-60% RH, beroende på temperaturen i arenarummet. Metoder för avfuktning Den vanligaste metoden är med en så kallad sorptiv avfuktare. Den fungerar genom att ett hjul med en beläggning som absorberar fukt från inkommande luft (processluft) snurrar. Den torra luften som produceras tillförs ishallen. Den absorberade fukten avges från hjulet genom att beläggningen regenereras med hjälp av värme, vilket driver ut fukten som våtluft. Ett alternativ är så kallad kylavfuktning. Här används kylprocessen för att skapa en kall yta där processluftens fuktighet kondenseras och avskiljs. Den torra och kylda luften kan sedan återvärmas med kylsystemets kondensor och tillföras ishallen. Avfuktaren kan vara en ”energitjuv” – därför är det viktigt att beakta följande: 1. Säkerställ att avfuktaren styrs mot önskad nivå, antingen via relativ fuktighet (RH) eller daggpunktsstyrning. 2. För uppvärmning av regenereringsluften, använd i största möjliga utsträckning återvunnen värme från kylmaskinerna. 3. Överväg att installera en värmeväxlare på utgående våtluft. Naturligtvis är det viktigt med årligt underhåll samt alltid tillse att dörrar och portar inte minst ismaskinens in- och utfart till hallen är stängda. BELYSNING Dimensionera för rätt typ av anläggning och med hänsyn till ishockeyspelarna, åskådarna och TV-sändningar. Belysningsteknologi – LED-teknik är standard. De av Svenska Ishockeyförbundet ställda kraven på belysningen, ljuset styrka (lux) som jämnhet (kvoten min/max), samt hur dessa mäts återfinns i Regelbok Anläggningar. Det är viktigt att kunna reglera belysningen, antingen via dimmer eller stegvis (förslagsvis fyra steg – 1. släckt, 2. underhålls-, 3. tränings- resp. 4. matchbelysning). Överväg installation av närvarodetektorer. Var noga vid upphandling och projektering. Ett undermåligt underlag till leverantören ger en undermålig installation. Ett anbud ska innehålla en ljusberäkning, som inte bör göras utan att leverantören först har besökt anläggningen och tagit del av rinkens placering i arenarummet, läktarnas placering, material, färg på väggar och tak, etc. Se till att respektive anbudsgivare gör ett personligt besök i ishallen före anbudsgivning.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=