44 Bygga ishall swehockey.se Exempel användninsområden: − uppvärmning av ishallen (sker lämpligast med fläktvärmare) − uppvärmning av angränsande lokaler (sker lämpligast med golvslingor, radiatorer eller fläktkonvektorer) − frostskydd under banbädd − smältning av snöskrap i smältgrop − hetgasvärme används företrädesvis till uppvärmning av avfuktarens regenereringsluft och värmning av tappvatten/ läggvatten − ev. värmeöverskott vid stort kylbehov kyls bort med kylmedelkylaren eller den luftkylda kondensorn VÄRME Värmebehovet i en ishall finns i omklädningsrummen, gemensamhetslokalerna, förråden, själva hallen och inte minst för att producera varmvatten. Den energi som krävs för att skapa värme för dessa ändamål är betydande och därför intressant ur energieffektiviseringssynpunkt. En välkonstruerad ishall kan vara självförsörjande på värme, vilket innebär att det inte finns något behov av att köpa in energi i form av el eller fjärrvärme. Genom att återvinna värmen från kylanläggningen (värmeåtervinning, VåV) minskar vi inte bara ishallens energianvändning utan ökar också hållbarheten och minskar miljöpåverkan. Ishallar producerar alltid mer värme än vad byggnaden själv använder. Spillvärmen som kan och bör återvinnas kan användas för att smälta snöskrapet i en snögrop eller exporteras till en närliggande byggnad, såsom en skola eller simhall. En metod för att värma upp exempelvis läktarsektionen i en ishall är att använda så kallad teaterinblåsning, vilket innebär att värmen leds in under läktaren och släpps ut genom hål i sättstegen. Potentialen som finns eller kan finnas i just din hall beror på om det finns ett värmeåtervinningssystem och hur det är konfigurerat. LUFTBEHANDLING & ARENAKLIMAT Luftbehandling handlar som tidigare nämnts om att hantera fukt i hallen, uppvärmning av hallen samt ventilationen i hallen. Ventilationen i hallen eller luftombytet sker med tilluft och frånluft. Detta kan göras på följande sätt: 1. Ett till- och frånluftaggregat med värmebatteri och återluftfunktion (lämplig vid utetemperaturer under+15°C). 2. Ett till- och frånluftaggregat med värmebatteri, värmeväxlare och återluftfunktion (lämplig vid utetemperaturer över +15°C). 3. Integreras i ett avfuktningsaggregat som tillför tilluft och avger frånluft. I alternativ ett och två finns avfuktningsaggregat med som en separat enhet. Det är viktigt att ishallens luft cirkuleras för att säkerställa att temperatur och fuktighet i hallen är jämn. Stillastående luft med hög fuktighet kan orsaka problem med kondens, mögel, röta eller rost på byggnadens konstruktion. Vid hög relativ fuktighet i ishallen bildas dimma på isen och kondens på sarg och plexiglaset. Genom att höja luftens temperatur i ishallen kan luften innehålla mer vatten och den relativa fuktigheten sjunker. Daggpunkten är den temperatur vid vilken vattenånga kondenserar till vatten och beror på den relativa fuktigheten (RH) samt ytans temperatur. Denna punkt kan utläsas i ett Mollierdiagram. I en ishall är den kallaste ytan isen, med en temperatur på cirka -3°C till -5°C, medan sargen vanligtvis håller omkring +4°C. För att förhindra kondensation och därmed överdriven istillväxt, vilket skulle öka kylbehovet och energiförbrukningen för kylmaskinerna, bör luftens vatteninnehåll i hallen hållas kring 3 och 4 gram per kilogram luft. Vid ett vatteninnehåll på 4 gram per kilogram luft inträffar kondensation vid cirka 1°C, vilket innebär att ingen kondens bildas på sargen, som håller en temperatur runt +4°C. Störst problem med fuktigheten uppstår sent på sommaren när temperaturen i extrema fall kan nå 27°C och 60% relativ fuktighet (RF), vilket ger en daggpunkt på 21°C. På alla ytor kallare än 21°C kondenserar då vattenånga till kondens. Om uteluftens tillstånd är 15°C med 80% relativ fuktighet (vilket motsvarar september månads medelvärde) är daggpunkten 11,5°C. Det är därför viktigt att inte tillföra mer uteluft än vad som behövs för att upprätthålla ett bra klimat för utövarna i ishallen. Under de timmar då ingen vistas i hallen bör luften cirkuleras för att minimera behovet av avfuktning och därmed spara energi. Detta gäller vid utetemperaturer över +4°C. Vid lägre utetemperaturer är behovet av avfuktning mindre, men kall uteluft bör istället värmas. För att styra tilluftsmängden krävs en noggrann och engagerad drifttekniker. Ett alternativ är att styra uteluftintaget med koldioxidgivare i kombination med timer. Utbildning av driftpersonal är nödvändig, och det är lämpligt att anlita en erfaren VVS-energikonsult. För att spara energi är det viktigt att använda kyl- och värmeåtervinning mellan till- och frånluft samt i avfuktningsaggregatet. Detta kan göras via korsströmsvärmeväxlare och bypasspjäll eller roterande värmeväxlare. Lämplig relativ fuktighet i ishallen är cirka 50–60%. Värme i ishallen kan tillföras med fläktluftvärmare och/eller till- och frånluftaggregat med spjäll för friskluft och återluft samt värmebatteri kopplat till värmeåtervinning från kylmaskinens värmeåtervinningskrets. Dessa enheter placeras lämpligen vid en av hallens gavelväggar, med så kort rörlängd som möjligt från kylmaskinens värmeåtervinning. Om till- och frånluftaggregaten placeras på insidan av ishallens vägg, blir installationspaketet enklare och billigare eftersom det inte behöver värme- eller fuktisoleras. Den uppvärmda luften leds längs isbanans långsidor och riktas parallellt med taket mot publikplatserna för att medejektera stillastående luft i taket. Tilluftdonen ska inte riktas ner mot isen. Sommartid För att uppnå bästa möjliga klimat bör ett ventilationsaggregat med värmeåtervinning, såsom en korsströmsvärmeväxlare eller ännu bättre en roterande värmeväxlare (FTX-aggregat), installeras. Med detta ventilationsaggregat kan både värmeenergi vintertid och kylenergi sommartid återvinnas, samtidigt som frisk luft tillförs. Dessutom kan uteluften avfuktas genom ett kylbatteri i tilluften, vilket är ett utmärkt komplement till sorptionsavfuktare. Utan kylåtervinning och avfuktning med kylbatteri sommartid behöver avfuktningskapaciteten minst fördubblas.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=