42 Bygga ishall swehockey.se Kylsystemet Kylanläggningen i en ishall består av tre huvudsakliga delsystem: banrörsbädden (kalla sidan), kylmaskinen och kondensorn (varma sidan). För att systemet ska fungera optimalt måste dessa delar dimensioneras efter det aktuella kylbehovet. Kyleffekten kan justeras beroende på beräknad belastning, frysningstidens längd och andra faktorer. Kylmaskineriet måste väljas utifrån den nödvändiga köldbärartemperaturen, som påverkas av säsongslängden (eller snarare när anläggningen startar och stängs), temperaturen i hallen, den geografiska placeringen och andra relevanta faktorer. Kylsystemet, de tre olika delsystemen, kan konfigureras på tre olika sätt: • Fullständigt indirekt system De tre ingående delsystemen är åtskilda från varandra via värmeväxlare. I denna systemlösning kan man välja olika köldmedier, köldbärare och värmebärare (se mer nedan). • Delvis indirekt system Två av de tre delsystemen är ihopkopplade och åtskilda från det tredje. • Direkt system Här cirkulerar ett köldmedium (CO2) i alla tre delsystemen, vilket gör att de fungerar som ett enda system. Detta kan jämföras med äldre kylsystem för utebanor där ammoniak cirkulerade i ett system. Köldmedier De gamla ozonnedbrytande köldmedierna är i dag förbjudna. Köldmedier av HFC-/HFO- typ, syntetiska, är också föremål för regleringar då de har stor inverkan på växthuseffekten. Storleken på inverkan anges som ett heltal och förkortningen GWP (Gobal Warming Potential). Användningen av köldmedier regleras av ett EU-direktiv – F-gasförordningen (F-gaser – fluorerande växthusgaser). Direktivet syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och främja hållbar utveckling, grönare teknik och material. Rekommendationen är att använda naturliga köldmedier. Idag finns det tre (3) stycken alternativ – Ammoniak, R717 (GWP=0), Koldioxid, R744 (GWP=1) samt Propan R290 (GWP=3) där Ammoniak och Koldioxid är de vanligaste. GWP för de naturliga köldmedierna kan jämföras med R452A (HFC) som har ett GWP på 2140. Köldmedier har olika egenskaper – brandfarliga, giftiga, värmeöverföringsegenskaper verkningsgrader – vilket påverkar val av utrustning och därmed priset på kylsystemet. Gemensamt är att alla ska hanteras med varsamhet och största möjliga omsorg ska läggas vid att ha läckagefria köldmediesystem. Köldbärare Den vanligaste köldbäraren är fortfarande kalciumklorid (CaCl), men ammoniakvatten (NH4OH, max 16% ammoniak (NH3)) blir allt vanligare. Kalciumklorid är ett salt som är korrosivt, även om man tillför korrosionsinhibitor, och det är mer trögpumpat än ammoniakvatten. Ammoniakvatten blir, som nämnts ovan, allt vanligare. Det är lättpumpat och har bra termodynamiska egenskaper. En nackdel med ammoniakvatten, särskilt vid konverteringar, är att det kan skada kopplingar och skarvar av koppar och mässing. En fördel är att läckage är lätt att upptäcka och identifiera. Äldre ishallar konverterar alltmer till ammoniakvatten, och vid nybyggnation är det standard. Andra typer av köldbärare som förekommer, om än ovanligt, är etylenglykol och propylenglykol. Koldioxid som köldbärare blir aktuellt främst vid nyinstallation av pist och koldioxidbaserade kylsystem. Kylmedel Som kylmedel används oftast etylenglykol eller propylenglykol. Etylenglykol är giftig om den förtärs och irriterande vid kontakt med ögonen. Den är dock relativt lätt att pumpa och mindre viskös än propylenglykol. Propylenglykol är inte giftig, men är trögare att pumpa än etylenglykol. KYLMASKINEN Utrustningen består i huvudsak av: − vätskekylaggregat med indirekt- eller direktkyld kondensor – kylmedelkylare utomhus − hetgasvärmeväxlare för värmning av tappvarmvatten. − pumpar, expansionskärl mm. för köld- och värmebärarsystem − elcentral och reglerutrustning − utrustning för värmeåtervinning − rör och ventiler. − minst två kompressorer, frekvensreglerade − värmeväxlare Kondensorn (Värmeåtervinning/köldmediekylare) Genom valet av enhetsaggregat med vätskekyld kondensor kan kondensorn vara kylmedelkyld från sjö, kyltorn, evaporativ kylmedelkylare eller vanligast med kylmedelkylare. Öppna vattenkretsar kräver skötsel, algbekämpning, tillsyn och registrering hos kommunen (primärt på grund av risk för legionella). I dessa kretsar kan igensättningar i vattenintag, korrosionsproblem och liknande lätt uppstå. För att undvika detta välj luftkyld kylmedelkylare vid indirekt system, på varma sidan, eller luftkyld kondensor vid direkt system. Som kylmedel väljs glykolblandning vid indirekta system med hänsyn till frysrisk. Med slutet system kan värmeåtervinning ske på olika sätt beroende på behov och lönsamhet. Värme kan bland annat även återvinnas från hetgasvärmeväxlare. Värmeåtervinning Värmeåtervinning sker lättast från utgående glykolblandning från kondensorn eller via separat värmeåtervinningskondensor vid direkta system. Den värmen har låg temperatur max +30°C, och hög effekt ca 200 kW vid 50% kyleffekt. Lågvärdig värme kan ”lyftas upp” m.h.a. värmepumpar, finns alternativ som använder naturliga kylmedel (propan)
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=