Bygga ishall 41 swehockey.se Markarbeten Ispisten konstrueras för att klara tunga laster, typiskt mellan 5-6 ton. Pisten ska kunna trafikeras av kranbilar och andra fordon och ska även tåla särskilda belastningar, exempelvis vid utställningar. Detta beaktas vid dimensioneringen och utformningen av ispistens underbyggnad. Laster utreds och dimensioneras av en kvalificerad konstruktör. Om det är känt att tunga fordon eller annan tung last kan komma att placeras på ispisten, ska detta beaktas redan vid konstruktionen. Konstruktören bör beräkna både betongens utförande och mängden isolering som behövs för att säkerställa att ispisten klarar dessa krav. Dagvattenbrunnar Förläggs utanför pisten, runt banan, för att avleda smältvattnet vid isborttagning samt kring spelarbåsen, där vattenuttag bör finnas, vid spolning/rengöring av dessa. Dimensionerande krav Ur både ett energianvändnings- och underhållsperspektiv är det avgörande att ispisten är plan. För att uppnå en istjocklek på 30-35 mm ställs följande toleranskrav på ispisten: • Lutning: ±8 mm på hela ytan. • Buktighet: ±3 mm på en mätlängd om 2 meter. Det är viktigt att dessa toleranskrav även tillämpas på de underliggande lagren, såsom armeringen och rörbädden vid monolitgjutning eller ”konstruktionsplattan” vid två-skikts gjutning (se vidare nedan). Detta för att undvika att betongtjockleken behöver justeras över rörbädden under sista momentet av gjutningen. För att förhindra sättningar på grund av tjäle, särskilt när hallen används mer än 6 månader om året, bör ett värmesystem (tjälskydd) installeras under ispistens isolering. Den vanligaste lösningen är att använda PEM-rör i vilka frysskyddat varmvatten cirkulerar. Värmen tas lämpligen från anläggningens värmeåtervinningssystem. Värmen under isoleringen regleras automatiskt, baserat på data från utlagda temperatursensorer. Tjälskyddssystemet ska fungera automatiskt utan behov av manuell justering. Runt ispisten ska en expansionsfog (dilatationsfog) finnas för att hantera rörelser i konstruktionen. RÖRBÄDDEN Rörbädden byggs upp av ett rörsystem ingjutet i betongen. Den består huvudsakligen av två (2) olika rörmaterial och dimensioner: 1. Kopparrör • Diameter: 12,7 mm • Används i anläggningar där CO2 är köldbärare. • Kopparröret är belagt med ett tunt plastskikt för att förhindra korrosion. 2. PEM-slang (Polyetenrör) • Vanlig diameter: 25 mm • Används ofta i moderna anläggningar. 3. Stålrör • Förekommer sällan vid nybyggnationer men var vanligt tidigare, särskilt för utebanor och grusytor. Installation av Rör Banrören: Rören läggs med en delning om 80-100 mm. För stammar och kulvertledningar (fördelningsrör) används polyetenrör (PEH) i lämplig dimension. • Banrören svetsas till stamledningen och inga kopplingar får förekomma i ispisten. • Samlings- och fördelningsrör läggs längs banans kortsida. Banrören placeras i U-form med 180° böj vid bortre kortsidan. Fästning av Rör: Banrören fixeras på ett lämpligt sätt i betongen: • Vid två-skikts gjutning (konstruktionsplatta) fixeras rören i betongen. • Vid monolitgjutning (gjutning i ett skikt) fästs rören i det översta armeringsskiktet. Rekommendationer Placering av rören: Rören ska placeras så nära betongytan som möjligt. Rekommenderad placering är 35-40 mm från ytan. Anslutning av Banrör till Stamledning: Det finns två sätt att ansluta banrören till stamledningen: • Konventionell anslutning. • Tichelmann-koppling – den rekommenderade metoden, då den ger en balanserad koppling på returflödet. BANMATERIALET Betong Idag används två olika metoder vid gjutning av en ispist. Vid gjutning av en ispist används idag två huvudsakliga metoder: 1. Monolitgjutning – Den vanligaste metoden där gjutningen sker i ett enda skikt. Vid denna metod fästs banrören genom att najas fast i det översta armeringsnätet. 2. Två-skiktsgjutning – Först gjuts en ”platta” av konstruktionsbetong. På denna platta fästs banrören på hållare eller underläggsprofiler som är fastsatta i betongen. Därefter gjuts ett överlager av betong (cirka 3 cm över rören). Båda metoderna används beroende på designkrav och byggnadens specifikationer. KYLANLÄGGNINGEN Energi och miljö Kraven på att använda miljövänliga produkter gäller för allt material i en ishall, men är särskilt viktiga när det gäller kylsystemet. Kylsystemen innehåller olika vätskor och medier som är strikt reglerade av lagar och normer. • Köldmediet i vätskekylaggregatet. • Köldbäraren, som ansvarar för att ”plocka upp” värmen i banbädden. • Kylmedlet, som transporterar bort överskottsvärme från kylmaskinen. Dessa komponenter måste noggrant hanteras för att uppfylla både miljökrav och säkerhetsnormer.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=