40 Bygga ishall swehockey.se Väggmaterialen bör också vara fukttåliga, eftersom luftfuktigheten i ishallar varierar snabbt mellan hög och låg. En fuktig vägg blir dessutom lätt smutsig. Undvik ljudabsorbenter som kan ta upp fukt, eftersom detta kan leda till att de blir smutsiga och mögel kan bildas. Om hårda väggmaterial, som betong eller prefabricerade sandwichelement av plåt, används, kan detta förbättras med ett tak som har mycket god ljudabsorption. Materialvalet för ljudabsorption är särskilt viktigt i taket, eftersom hela ytan är fritt exponerad. Fuktproblematiken är också mer kritisk i takkonstruktionen, så det är avgörande att kombinera bra ljudabsorption med fukthantering under korta tidsintervall. Ljudabsorption och akustik Det finns flera leverantörer av prefabricerade takelement på marknaden, och många av dessa finns i ljudabsorberande utföranden. Vissa kan dock behöva kompletteras med extra ljudabsorbenter. Samtliga personer som vistas i ishallen ska på ett tillfredsställande sätt kunna höra meddelanden, sång och musik, oberoende av antalet personer i hallen. Därför är det viktigt att akustiska effekter beaktas tidigt i planeringen. Det rekommenderas att byggprojektör, akustiker och ljudtekniker kontaktas redan vid kravspecifikationen. Fukt- och klimathantering Ishallen byggs med förutsättningen att inomhusklimatet ska vara likt utomhusklimatet. Var uppmärksam på hur en diffusionsspärr fungerar, eftersom kondens kan bildas på ena eller andra sidan beroende på var det är kallast. Rekommendationen är att undvika diffusionsspärr, men montera vindskyddsduk eller motsvarande. TAK Det är viktigt att takkonstruktionen för en ishall utförs av konstruktörer med erfarenhet från anläggningar som har stor spännvidd. Ansvar för byggnation ligger alltid på byggherren, det vill säga den som låter uppföra byggnaden. Stora spännvidder innebär att takkonstruktionen utsätts för stora belastningar, bland annat från yttre faktorer som vindlast och snölast. Dessa belastningar måste beaktas tillsammans med vikten från installationer som tillfälligt eller varaktigt hängs upp i taket, exempelvis belysning, högtalare, mediakub och ventilationssystem. Det är även viktigt att ta höjd för installation av solpaneler, även om dessa inte ingår initialt, då de måste beaktas i dimensioneringen från början för att framtida installation ska vara möjlig. Tyvärr har idrottshallar, inklusive ishallar, ofta drabbats av problem med takkonstruktioner som inte klarar av den höga belastningen från framförallt snö. Det är mycket viktigt att fastighetsägaren har koll på hur mycket snö som ligger på taket och hur mycket vikt takkonstruktionen är dimensionerad för. På så sätt kan eventuell snöskottning göras i tid innan skador uppstår på konstruktionen. Vinddrift av snö kan snabbt förändra belastningen och öka risken för skador. Som fastighetsägare bör man även upprätta en snöskottningsplan för taket. Denna plan ska göras i samråd med en konstruktör, eftersom felaktig snöskottning kan orsaka en farligare belastning på byggnadens bärande delar än den ursprungliga snölasten. Var särskilt uppmärksam på risken för snöras vid utrymningsvägar och vid tak med plåtytskikt eller branta lutningar. ISPISTEN Ispisten är den yta där isen skapas och där ishockeysargen monteras. Den är en av de viktigaste komponenterna i en ishall och, när den väl är gjuten, också en av de svåraste och dyraste att förändra. Ispisten byggs vanligtvis i betong. Alternativa material som grus eller dränerad asfalt kan användas i vissa utomhusanläggningar, men gruspisten beskrivs inte i denna publikation. Ispisten är inte bara ett golv eller underlag för isen utan fungerar också som en stor värmeväxlare. Dess huvudsakliga funktion är att transportera bort värmebelastningen från ytan. Det innebär att pistens värmeledningsförmåga är mycket viktig. Värmebelastningen kommer från flera källor, som exempelvis publikens värme, luften, aktiva på isen, samt vattnet som används vid isvård. Denna värme ska transporteras genom pistens betong och armering, vidare genom rörbädden och tas upp av köldbäraren som cirkulerar i rörbädden och leds till kylanläggningen. Ispisten/frysytan ska alltid sträcka sig utanför sargen. För en 30 x 60 meter stor bana ska frysytan vara minst 30,5 x 60,5 meter. Det kan vara fördelaktigt att överväga att utöka frysytan vid ismaskinsinfart och -utfart. Detta gör det lättare att hantera det isskräp som följer med ismaskinen (släden) vid ispreparering. Genom att vänta med att lyfta upp släden tills den är utanför banan underlättas bortforslandet av det ”slask” som samlas i släden. Goal Pegs Urtagen för Goal Pegs ska göras i ispisten enligt de specifikationer som anges i Regelbok Anläggningar, inklusive placering och övriga krav. Goal Peggens funktion är att hålla målburen på plats under normal användning, samtidigt som den möjliggör för målburen att flyttas vid kraftig påverkan, till exempel vid en kollision. Montering av Goal Pegs Svenska Ishockeyförbundet rekommenderar att urtaget för Goal Pegs och monteringen av hållare görs enligt följande: 1. Montering av stålrör Ett fast stålrör gjuts in i betongen. Om hål borras i efterhand är det viktigt att hålla reda på var kylslangarna är placerade. Borra inte igenom betongen och ner i spärrskiktet eller isoleringen. Eftersom Goal Peggen är 100 mm lång, är ett rör på 120 mm fullt tillräckligt. 2. Installation av insatshylsa med krage I det fasta stålröret placeras en insatshylsa med krage som fryser fast i samband med isläggningen. Denna hylsa skyddar det fasta röret från att skadas vid borrning för isättning av Goal Pegs vid träning eller match. • Insatshylsan är den del som slits ut först och kan enkelt bytas ut från säsong till säsong eller under pågående säsong. För att byta hylsan måste isen tas bort runt insatsen. • Kragen på insatshylsan minskar risken att borra fel, vilket kan skada banrören. Det är möjligt att göra kragen större än på bilden för att ytterligare förhindra misstag. 3. Isättning av Goal Peggen Slutligen stoppas Goal Peggen ner i insatshylsan inför träning eller match.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=