Bygga ishall 39 swehockey.se En ishall är inte som vilken byggnad som helst. Ishallen byggs med målet/förutsättningen att hålla utomhusklimat (is) inomhus. Kunskap om klimatskalets och energisystemens betydelse för en effektiv drift av en ishall är avgörande. Idag finns beprövad teknik som kan tillämpas både vid nybyggnation och i befintliga ishallar. En ny ishall kan nu byggas med modern och beprövad teknik som mer än halverar den genomsnittliga energiförbrukningen jämfört med äldre anläggningar. Idag använder en genomsnittlig ishall i Sverige cirka 800 000 kWh per år. I det följande beskrivs de viktigaste tekniska delarna – moderna, tillgängliga och beprövade – för att bygga ishallar på ett miljövänligt, energieffektivt och hållbart sätt. Det rekommenderas att tidigt involvera externa experter eller organisationer med erfarenhet av ishallsprojekt. En naturlig första kontakt är anläggningsansvarig tjänsteman på förbundet. INNEHÅLL • Energisystemen i en Ishall • Ishallens klimatskal • Ispisten • Kylanläggningen • Värmeåtervinning (VåV) • Värme • Luftbehandling & Arenaklimat • Ventilation • Belysning • Miljö & Hållbarhet • LCC, Livscykelkostnad • Ishallsadministration • Sammanfattning • Referensmaterial ENERGISYSTEMEN I EN ISHALL Ishallen är en stor energianvändare, och dess energisystem brukar benämnas ”The Big Five”. Dessa fem huvudområden står tillsammans för cirka 90 % av ishallens totala energianvändning: - Kylsystem – Möjliggör isproduktion. - Värme – Uppvärmning av mötes- och pausutrymmen, omklädningsrum, publikplatser (arenarummet) samt varmvatten. - Avfuktning – Kontrollerar luftfuktigheten i arenarummet. Avfuktningen i omklädningsrum, möteslokaler och förråd styrs av ett separat system. - Ventilation – Säkerställer god luftkvalitet i arenarummet. Ventilationen av omklädningsrum, möteslokaler och förråd styrs av ett separat system. - Belysning – Belyser rinken, arenarummet, omklädningsrum och övriga lokaler. Både vid nybyggnation och i befintliga ishallar finns stora möjligheter till energieffektivisering och sänkta driftkostnader genom hur dessa system implementeras. Särskilt viktigt är att säkerställa ett effektivt värmeåtervinningssystem Ishallens klimatskal Klimatskalet utgör de ytor som omsluter ishallen, inklusive tak, fasader/ytterväggar, fönster, dörrar/portar samt golv och grund. För att optimera energieffektiviteten är det avgörande att arenarummet är så tätt som möjligt, vilket innebär att uteluften ska hållas ute i största möjliga utsträckning. Det bör inte finnas några direkta in- eller utgångar från utsidan till arenarummet. Stomme Den vanligaste stomkonstruktionen för ishallar är utförd i antingen limträ eller stål. Valet av material avgörs främst av spännvidd och kostnad. Vanliga konstruktionstyper: • Limträtakstolar i olika utföranden, såsom bågar eller fackverk. • Stålramar i form av fackverk, bågar eller rymdfackverk. Med limträ kan man idag konstruera spännvidder över 40 meter. Stålkonstruktioner förekommer i alla ishallskategorier och är särskilt vanliga i träningshallar där stålskelettet täcks med duk. Dessa hallar finns både i isolerade och oisolerade varianter. Vid användning av stål är det viktigt att vara observant på brandkrav och rostskyddsbehandling. Minimikrav på takhöjd: • Träningshallar och publikhallar: Minst 5 meter till lägsta konstruktionselement, inklusive belysningsarmaturer. • Förbundshallar och arenor: Minst 7 meter. • Specifika arenakrav enligt de olika seriesystemen finns i publikationen Regelbok Anläggningar. Temperatur Temperaturen i ishallen bör anpassas efter verksamheten: • Vid skridskoåkning: Minst +6 °C på 1–2 meters höjd över isytan. • Vid andra sporter (t.ex. tennis, basket, badminton): +16 °C är önskvärt. • Vid evenemang med publik på hallgolvet (t.ex. konferenser): +21 °C rekommenderas. För att optimera energianvändningen bör uppvärmningen vara behovsstyrd och riktad – den ska aktiveras endast när och där den behövs. VÄGGAR Allmänt Ishallen bör, möjligtvis med undantag för en träningshall, vara isolerad och uppvärmd beroende på halltyp.. Arenaklimatet är avgörande för både byggnadens hållbarhet och för aktivas, besökares och driftpersonalens välbefinnande (se vidare avsnittet om luftbehandling). Hallen ska, som nämnts tidigare, hållas så tät som möjligt. Material och konstruktion Väggarna bör, upp till 2,10–2,50 meter, vara av stryktåligt material som tål hård åverkan. Helst ska det vara svårt att måla på väggarna. Över denna höjd bör ljudabsorberande material användas inomhus för att skapa en bra ljudmiljö i hallen. TEKNIK
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=