30 Bygga ishall swehockey.se SERVERING & PAUSUTRYMMEN För publik ska det finnas ett pausutrymme. Golvet bör vara lättstädat och tåligt. Uttag ska finnas för städmaskiner och ev utställningar. I arenor ska även pausutrymmena vara möjliga att sektionera så att man kan om så skulle behövas möjliggöra för supportrar från olika lag, att få egna pausutrymmen och möjligheter till servering separat. I anläggningar klassificerade Arena ska det finnas videoskärmar eller motsvarande där paustiden visas samt kunna visa rörliga bilder. Serveringsställe/kiosker bör utformas så att köbildning minimeras. Exempelvis som en kiosk av modellen ”snabbköp”. Serveringar regleras enligt livsmedelslagstiftningen. Miljö- och hälsokontoret är tillsynsmyndighet. TOALETTER Separata WC-rum anpassade för rörelsehindrade ska finnas. Antal och placering bör ske i samråd med en tillgänglighetssakkunnig. Rekommenderad dimensionering Åskådare Toaletter RWC Urinalplatser Utan publik 2 1 – <500 4 2 2-1 1 000 6 2 4-10 2 000 10 2 15 Som snittvärden kan man räkna att man bör ha 1 WC per 100 åskådare och 1 RWC per 1000 åskådare. RWC bör vara första toalett. Välbalanserad fördelning mellan herr och damtoaletter ska beaktas. Minimera köbildning genom att ex vis ha separat in- och utgångar till toalettutrymmena. Möjligheten att ”skylta om” toaletterna alltefter typ av evenemang i arenan. Material och inredning Toalettutrymmena bör kunna spolas rena, utan att vattenskador uppstår vilket påverkar utformningen av golvbrunnar, golv, socklar, väggar och tak. Inredning och utrustning bör vara av robust konstruktion. Urinalplatser bör utformas som ränna i golv för att passa även yngre och kortväxta. Minst en toalett för damer bör dock vara helt sluten och försedd med tvättställ. Utrustning Fasta eller flyttbara klädkrokar (klädställ). Belysning bör kunna manövreras både lokalt och centralt. Garderoberna rekommenderas kunna bevakas av vaktpersonal.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=