Bygga ishall 13 swehockey.se I det följande beskrivs de kategorier (klassificeringar) som Svenska Ishockeyförbundet delat in de olika ishallstyperna. Kategorin som ishallen placeras i bestäms av Tävlingsbestämmelserna och Regelbok Anläggningar. UTERINKAR/ISYTA Ungdom anpassade spelformer Skridskoåkning är en självklar del av svensk idrottskultur och vinteridrott, samt en viktig del i barns motoriska utveckling. Traditionellt har skridskoåkning bedrivits på frusna sjöar, ishockeyrinkar, bandyplaner och uppspolade ytor intill exempelvis skolor. Ofta spolades en plan yta av föräldrar föreningar och kommun under vintertid och underhölls framtill töväder, enklare faciliteter för omklädning iordningställdes och på ett så enkelt sätt ökade antal isytor vintertid, dessa enklare anläggningar har fostrat många av våra stora hockeyspelare och är en viktig tradition som inte bör falla i glömska. Ishockeyförbundet har som ambition att gemensamt verka för att skapa flera öppna isytor tillgängliga utomhus i syfte att göra skridskoåkning ännu mer inbjudande och inkluderande. En utmaning som vi står för idag och i framtiden är ett varmare vinterklimat som också försvårar möjligheten för naturisar att verka under en längre period. För att skapa fler isytor för spontan skridskoåkning går det exempelvis att anlägga kylrör i samband med byggandet av konstgräs eller utnyttja ett befintligt kylsystem vid en närliggande ishall för att skapa en mindre isyta. Det finns även flera mobila lösningar som möjliggör enkla anläggningar av isytor, till exempel i parker eller på torg. Genom att sätta upp ett enkelt tak över en befintlig konstfrusen utomhuspist kan säsongen förlängas och anläggningens förutsättningar förbättras till en låg kostnad. För spontanisytor ställs inga regelkrav, om den inte ska användas till matchspel. Dock är dessa typer av rinkar ofta starten för en vidareutveckling till att bli en träningshall, därför bör man vid nybyggnad ta hänsyn till detta och tänka på mått och kringytor. TRÄNINGSHALL Herr Övr, Dam Övr, J20 Övr, J18 Övr, Ungdom helplan Träningshallen är den enklaste och minst komplexa halltypen där det också finns färdiga stomsystem som är priseffektiva att tillgå. Många träningshallar är överbyggda utebanor. Träningshallen kan enkelt dimensioneras för ca 150 åskådare, ett naturligt antal med placering av en långsides läktare med 2-nivåer stående eller sittande på läktaren. Hallen kan användas för spel i lägre serier, pojk-/flicklagsmatcher äldre U-lag, rekreationshockey/veteraner, hockey-bockey mm. Hallen bör göras isolerad. En isolerad betongpist är att föredra. Betongpist ger också möjlighet till andra aktiviteter under icke säsong. Utöver hallen behövs omklädningsrum, för att förstå vilket antal måste hallens användning definieras, ett minimum är fyra till sex omklädningsrum så att det går att lägga två matcher efter varandra. Tillgång till omklädningsrum är generellt underdimensionerat varför man bör försöka bygga/ha tillgång till minst sex-åtta omklädningsrum. Detta ger ökad flexibilitet i schemaläggning samt möjliggör turneringsspel i större utsträckning. Ytterligare ytor som ska finnas i eller i anslutning till träningshallen definieras i Regelbok Anläggningar, se vidare nedan. En viktig aspekt att beakta är hur “rörelsemönstren” är i en ishall – det gäller att minimera att spelares/funktionärers till-/ frånträde till isen inte korsar publik/allmänhet likaså viktigt att driftspersonalens arbetsområde, speciellt ismaskinen, hålls fri. För matchspel i träningshallar se Regelbok Anläggningar. Se skiss på sid 14. PUBLIKHALL Herr Div 2-3, Dam Div 1, J20 Reg.Div 1, J18 Reg-Div 1, U16 Publikhallen är en utökad version av en träningshall, där en större publikkapacitet rekommenderas tillsammans med förbättrade spelar- och publikfaciliteter samt bättre ljus och rymd. Dessa förbättringar syftar till att möjliggöra spel i högre divisioner. För mer ingående information om rekommendationer och riktlinjer för spel i olika serier, se Regelbok Anläggningar. Hallen byggs med en publikkapacitet från ca 400 åskådare. Med större publik krävs en mer genomtänkt utrymningsplan och cirkulationslösning samt en tydlig separation mellan spelare och publik. Kravet på isens skötsel är högre, så även driftpersonalens ytor blir större samt behövs det mer yta eftersom det ställs högre krav på ishallstekniken. Med lag i högre divisioner följer, i de flesta fall, också krav/ önskemål på flera omklädningsfaciliteter s, fasta omklädningsrum, utrymme för ledare, teorirum, gym/uppvärmningslokal, förråd, uppställningsplats träningsmaterial (ex.vis målburar) för att nämna några. Ytor som ska finnas i eller i anslutning till publikhallen definieras Regelbok Anläggningar. På nästa sida visas ett ritningsdiagram för hur ytor kan placeras i relation till varandra i publikhallen, diagrammet visar också olika brukares rörelse i ishallen. Se skiss på sid 16-17. FÖRBUNDSHALL SDHL, HE, DHA, J20 Nat, J18 Nat Förbundshallen är en utökad version av en publikhall och rekommenderas byggas med en publikkapacitet från 800 åskådare. Likt publikhallen ställer detta ytterligare krav på en genomtänkt utrymningsplan och cirkulationslösning samt en tydlig och säker separation mellan spelare, funktionärer och publik. Förbundshallen ska ha pausutrymme för publik med kiosker, cafeteria och toaletter, samt möjlighet för tv-sändning av matcharrangemang, med utrymme för eventuella presskonferenser. Se vidare i Regelbok Anläggningar. Förbundshallen behöver ha en genomtänkt lösning för ett större antal omklädningsrum en rekommendation är 8-10st. Det ska också finnas domarrum, läkarrum/sjukvårdsrum, föreningsförråd, tvättstuga, torkrum och slip rum etc. Ofta fasta omklädningsrum till dam och herrlag i högre divisioner. Ytor som ska finnas i eller i anslutning till förbundshallen definieras i Regelbok Anläggningar. Se skiss på sid 18-19. ISHALLSTYPER
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=