swehockey.se 2025 Bygga Ishall SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET
SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Box 5204 121 18 Johanneshov Tel: 08-449 04 00 E-post: info@swehockey.se www.swehockey.se © 2020-2025 SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET. Alla rättigheter reserverade. Produktion & tryck: Ågrenshuset AB, Bjästa, 2025 @SWEHOCKEYSE @SWEHOCKEYSE @SWEHOCKEYSE
Bygga ishall 3 swehockey.se INNEHÅLL Förord..................................................................................................... 4 Färdplan för en ny eller modernisering av ishall...................6 Ishallen................................................................................................... 9 Ishallstyper.........................................................................................13 Ytor för aktiva...................................................................................23 Arenarummet.................................................................................... 27 Ytor för publik...................................................................................29 Ytor för drift......................................................................................33 Teknik...................................................................................................39 Sammanfattning...............................................................................50
4 Bygga ishall swehockey.se Förord Idrottsanläggningar och ytor för idrott är en förutsättning för svensk idrotts världsunika föreningsmodell. För ishockey är isen och ishallen det primära för att barn och ungdomar ska få lära sig åka skridskor och spela ishockey. Strategi 2030 – svensk ishockeys gemensamma strategi för att bli Sveriges mest engagerande idrott har 3 fokusområden: 1. En föreningshockey av hög kvalitet – Målet är att öka antalet aktiva spelare och domare till 100 000 år 2030. 2. Bäst i världen – Att säkra svensk ishockeys framgång på både bredd- och elitnivå. 3. Ökat intresse för ishockey – Att nå fler utövare, åskådare och samarbetspartners genom att öka tillgängligheten och attraktionen för sporten. I strategin nämns anläggningsfrågan och då inte minst fler ishallar som avgörande för att nå strategin Du sitter just nu med publikationen Bygga Ishall 2025, och det gläder oss inom Svensk Ishockey att du visar detta intresse. Vi utgår från att din förening, kommun eller ni som samhällsaktörer vill lära er hur en ishall bäst byggs och fungerar – både ur ett tekniskt, kravmässigt och ekonomiskt perspektiv. Här har ni kommit rätt! En ishall skiljer sig markant från andra byggnader vi vistas i. Medan vanliga byggnader ska bibehålla ett varmt inomhusklimat, måste en ishall hålla kylan konstant och effektivt. Detta ställer särskilda krav på både byggnadens utformning och tekniska lösningar. För att undvika vanliga och kostsamma misstag i ert ishallsprojekt har Svenska Ishockeyförbundet tagit fram Bygga Ishall 2025. Vårt mål är att ge er ett gediget faktaunderlag så att ishallen ni bygger matchar verksamhetens behov – både idag och i framtiden. Svenska Ishockeyförbundet vet att fler ishallar leder till att fler barn och ungdomar får möjligheten att spela ishockey och utöva andra skridskoidrotter. Men det handlar inte bara om kvantitet. Vår vision är att ishockeyn ska vara en aktiv samhällsbyggare och Sveriges mest engagerande idrott. Detta betyder att ishallarna ska vara inbjudande, trivsamma, inkluderande och tillgängliga mötesplatser. Det är lika viktigt att se till att ytorna runt isen – både inne i och utanför hallen – uppmuntrar till lek, aktivitet och gemenskap. En attraktiv och genomtänkt ishall i kombination med en engagerad ishockeyförening har ofta en stark dragningskraft på nya utövare. Detta leder till att verksamheten växer, efterfrågan på istider ökar och nya behov ställs på anläggningens standard. I takt med att lag avancerar i seriesystemen höjs också kraven på ishallens funktioner, både ur ett brukar- och besökarperspektiv. Svenska Ishockeyförbundet arbetar aktivt för att alla som utövar eller besöker ishallar ska befinna sig i en trygg, säker och inspirerande miljö. Vi ser tävlingsevenemang som en viktig del för att bygga engagemang och locka fler besökare, från barnfamiljer till lokala samhällsaktörer och näringsliv. Processen att bygga en ishall kan se olika ut beroende på hur frågan drivs lokalt. Klubbansvariga, föräldrar och tränare spelar ofta en nyckelroll i att driva frågan från idé till verklighet. Ett starkt samarbete mellan förening, kommun och det lokala näringslivet skapar ofta förutsättningar för att delfinansiera projektet och säkerställa att beslut fattas med både hjärta och hjärna. Lobbingarbetet är en viktig del i processen – det skapar engagemang, bygger kontaktnät och leder till bättre finansiering. Anläggningen påverkar idrottandet! Michael Persson Ordförande Anläggningskommittén Svenska Ishockeyförbundet
Bygga ishall 5 swehockey.se
6 Bygga ishall swehockey.se När behovet av att bygga en ny ishall eller modernisera en befintlig anläggning uppstår, krävs en tydlig färdplan för att säkerställa en effektiv och hållbar process. För att projektet ska lyckas är det avgörande att kunna besvara följande frågor genom hela processen: • Vad ska göras? – Definiera målen och de specifika åtgärder som behöver vidtas. • Vem ska göra det? – Klargör ansvarsfördelningen mellan olika aktörer såsom kommunen, idrottsföreningar, entreprenörer och driftspersonal. • Hur ska det göras? – Fastställ metoder, tekniska lösningar och resurser för genomförandet. • Varför ska det göras? – Identifiera syftet med projektet, exempelvis ökad tillgänglighet, energieffektivisering eller förbättrad driftsekonomi. • Vilka blir konsekvenserna? – Analysera och utvärdera de ekonomiska, miljömässiga och sociala effekterna av projektet. En genomtänkt plan skapar bättre förutsättningar för ett hållbart och kostnadseffektivt resultat som gynnar både idrotten och samhället i stort. Behov och ambition En grundläggande fråga som de involverade parterna behöver vara överens om är vad det faktiskt är som man vill uppnå. Vilken typ av anläggning är önskvärt utifrån behov och framtida ambitioner? Här kan det vara lämpligt att titta på olika alternativ från drömscenario till minsta möjliga. Är det en ”minirink”, träningshall, publikhall eller förbundshall? Ska den vara uppvärmd eller kall? Utgå alltid från det verkliga behovet och ta gärna hjälp av de som jobbar direkt i miljön som driftpersonal, städpersonal och fastighetsskötare. De är oftast förvaltningens ”ögon och öron”. De ser vad som behöver förbättras och får synpunkter från spelare, ledare och publik som de sedan kan omsätta i viktig kunskap. I ett val mellan nybyggnation eller modernisering är exempelvis placering av avgörande betydelse, men också hur de framtida utvecklingsförutsättningar ser ut. Tänk långsiktigt kring exempelvis hur en positiv utveckling kan se ut om 5 år, 10 år eller längre fram. Finns då möjligheten att bygga fler omklädningsrum, förvaringsutrymmen eller uppgradering av hallen i andra avseenden? Undvik om möjligt att placera eller bygga så att det omöjliggör framtida utveckling. Ekonomiska förutsättningar Det är viktigt att på ett tidigt stadium ta reda på de ekonomiska förutsättningarna för en ny isyta, så att behov och önskemål kan anpassas till de ekonomiska möjligheterna. Det är viktigt att skilja mellan investeringar och drift, och samtidigt undersöka möjligheterna till medfinansiering och framtida intäkter från reklam och hallnamn. Investering De lokala förutsättningarna varierar kraftigt när det gäller möjligheterna till att investera i en ny eller modernisering av befintlig ishall. Normalt är det en kommun som är ansvarig för investeringen, men uteslut inte heller privata företags intresse av att investera i en ishall. Det senare bör dock ske i en dialog där även kommunen är involverad. Kommunernas investeringsbudgetar omfattar oftast 5–10 år och inrymmer allt som en kommun har att investera i. En ny eller moderniserad ishall konkurrerar alltså inte bara med anläggningar för andra idrotter utan även med skolor, äldreboenden, vägar osv. Driftkostnader Den totala driftkostnaden, årliga drifts-/underhållskostnaden och kapitalkostnaden, är den viktigaste ekonomiska parametern som kommer avgöra om en ny ishall eller modernisering kommer att vara möjlig. Det innefattar ränta, avskrivning och övriga driftkostnader. Det är därför viktigt att på ett tidigt stadium kunna säkerställa och visa på hur driftkostnaden ska hanteras. Ökade driftkostnader kommer att ställas mot andra redan befintliga eller planerade verksamheter. Så om det planerade projektet kan leda till framtida besparingar är det viktigt att kunna visa det tidigt. Energianvändningen i en ishall har ökat kraftigt i betydelse både för dess påverkan på miljön, men också av ekonomiska skäl. Det bör därför särskilt belysas tidigt i ett projekt. Även om en ishall ägs av en förening kommer en ny- eller modernisering troligen behöva helt eller delvis finansieras av en kommun genom någon form av driftsbidrag. För själva investeringen kan det vara en bra idé att se om kommunen istället för bidrag kan ta på sig hela eller delar av själva byggnationen eftersom de kan lyfta moms vilket en förening inte kan göra. För föreningar är det oftast bäst att bilda ett bolag så att man inte riskerar hela föreningens verksamhet och att man kan hantera moms. Medfinansiering För att klara av finansieringen av en ny ishall eller modernisering av en befintlig kan det vara viktigt med medfinansiering i någon form. Det förbättrar såklart kalkylen, men signalerar att det är fler som tror på projektet. Undersök därför möjligheterna till medfinansiering från RF, Boverket, Jordbruksverket, Leader, Arvsfonden, Energimyndigheten, Klimatklivet, XL-hjälpen m.fl. Bra hjälp finns att få genom kontakt med ert distriktsidrottsförbund, kommunen och Svenska ishockeyförbundet. Se över förutsättningarna att sälja namnet på anläggningen och andra reklamintäkter. Påverkansarbete De lokala förutsättningarna är väldigt olika vad gäller möjligheterna till dialog och att få tillstånd en investering i en ny eller befintlig ishall. Det är därför viktigt att tidigt involvera personer i projektet som har god kännedom om den politiska kontexten och hur beslutsvägarna fungerar i kommunorganisationen och vilka som är nyckelpersoner. Oavsett hur det fungerar lokalt så är det viktigt att komma ihåg att beslutsfattandet kommer att ta tid och behöver fattas i många olika led. Färdplan för en ny eller modernisering av ishall
Bygga ishall 7 swehockey.se Argumenten Det är viktigt att vara tydlig med argumenten för en ny ishall eller en modernisering av en befintlig. En bra utgångspunkt för en dialog är att utgå från Svenska Ishockeyförbundets Strategi 2030 och koppla den till utvecklingen i den aktuella föreningen och kommunen. Använd gärna både fakta- och känslomässiga argument, men var tydlig med vad som är vad. Exempel på saker att framföra: - Föreningens uppskattade framtida behov av istider och lokaler. Involvera även andra föreningar/sporter i detta arbete. - Hur balansen mellan flickor och pojkar ser ut idag samt hur behoven för både nuvarande och framtida numerär kan täckas i en ny eller moderniserad anläggning. - Hur en hall kan bidra till bättre folkhälsa för barn och ungdomar i tider då fysisk aktivitet minskar bland dessa grupper. - Hur är antalet ishallar i förhållande till invånarantalet jämfört med andra kommuner? - Hur påverkar det kommunens attraktivitet och framtida tillväxt. För att nå framgång är det också viktigt att kunna visa på ett mervärde av en investering i en ishall utöver det som är kopplat direkt till ishockeyspel. Det skulle exempelvis kunna vara erbjudande från föreningen om läxläsning på hallen, förbättrade tider för allmänhetens åkning, en arena för olika evenemang eller mer tider för andra issporter. Det är en klar fördel om projektet kan få stöd av andra föreningar och gärna inom andra sporter som ser ett mervärde av en ny eller moderniserad ishall. Det kan också vara en framgångsfaktor att undersöka skolans behov och om det finns samordningsvinster i form av nyttjande dagtid eller av ytor och lokaler. Kontakt Det är viktigt att tidigt kartlägga vilka som är nyckelpersoner att initialt ta kontakt med. Identifiera “ambassadörer”, viktiga politiker och tjänstepersoner. Den lokala kontexten blir här viktig. Oavsett i vilken ordning olika nyckelaktörer uppvaktas så är det viktigt att budskapet är det samma och gärna framförs av samma personer vid alla tillfällen. Det är en fördel om både den politiska majoriteten och oppositionen informeras. Opinionsbilda Det är viktigt att skapa ett brett stöd och opinion för projektet, men det kan göras på olika sätt och beroende på i vilken fas projektet är. Använd därför lokal och regional media genom debattinlägg, insändare och nyhetsrapportering med eftertanke och försiktighet beroende på hur diskussionen går med de olika intressenterna. Det gäller även användandet av sociala medier i opinionsbildningen och deltagande i andra evenemang som mässor, marknader m.m. där man kan visa upp projektet.
8 Bygga ishall swehockey.se
Bygga ishall 9 swehockey.se Inledning Målet är att varje år skapa en positiv tillväxt av ishallar och arenor samtidigt som Svenska Ishockeyförbundet fortsätter att erbjuda rådgivning. Förbundet eftersträvar att minska ishockeyns miljöpåverkan och arbetar för att främja och säkerställa att alla nya och befintliga arena- och hallprojekt följer de uppdaterade riktlinjerna som bidrar till en hållbar och inkluderande ishockeyverksamhet. Vision för anläggningar Svenska Ishockeyförbundets vision för dagens och framtidens ishallar är att dessa ska vara inbjudande och mångsidiga mötesplatser som främjar utbildning, bygger vänskap och stimulerar både organiserad och spontan aktivitet. Detta ska ge framtidens ishockeyspelare de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas. Vi strävar efter att ishallarna ska vara platser där gemenskap och hälsa prioriteras, samtidigt som de erbjuder toppmoderna faciliteter för både spelare och publik. Klassificering och riktlinjer Anläggningar klassificeras enligt de regelverk som finns för svensk ishockey, vilket innefattar tävlingsbestämmelser och Regelbok Anläggningar. Byggnation och modernisering av ishallar ska alltid läsas i kombination med Regelbok Anläggningar, eftersom dessa två dokument ger den helhetsbild som behövs för att säkerställa både funktionalitet och säkerhet vid byggande och modernisering av ishallar. Svenska Ishockeyförbundet vill underlätta för kommuner och hallägare att erbjuda en hög standard för ishallar som säkrar både bredden i sporten och en långsiktig utveckling för tävlingsverksamheten. Anläggningarna ska vara säkra för spelare, funktionärer och publik, samt inte minst för driftspersonalen som arbetar i hallarna. Tillgängligheten ska prioriteras, särskilt vid nybyggnation, och självklart måste alla byggen följa den aktuella bygglagstiftningen och relevanta miljökrav. Byggnation och specifika krav Förutom ishockey utövas även andra sporter som konståkning, ringette, curling och parahockey i ishallar. Dessa sporter har specifika krav på anläggningarna som uppförs, vilka i förekommande fall ska beaktas under projekteringen. Vid byggnation av nya ishallar eller vid modernisering är det viktigt att ta kontakt med respektive specialförbund för att samla in de specifika krav och önskemål som finns om dessa idrotter bör utövas i ishallen. Ishockey Bygga Ishall behandlar främst ishallar för ishockeyspel och dess verksamhet. För att spela ishockey krävs egentligen inte mycket – en isyta, exempelvis i en park, två objekt som markerar målstolpar, en puck och ett gäng spelare. Sedan är det bara att sätta igång. Men för att spela i ett organiserat seriesystem krävs mer av anläggningen. Från ungdomsserier och juniorserier och upp till SHL växer de krav som ställs på en anläggning i takt med att kvalitetskraven och publikens antal ökar. Det är därför viktigt att noggrant förstå och analysera de olika behov som finns vid projektering av en ny ishall men även vid modernisering, eftersom de kommer att variera beroende på användargrupp och syfte. Ett noggrant analysarbete inför varje projekt är nödvändigt för att skapa rätt förutsättningar för en funktionell och hållbar anläggning. Kostnader och drift Kostnader är en central fråga när det gäller nybyggnation, modernisering och drift av ishallar. Byggkostnaderna är ofta en stor del av diskussionen, men något som många hallägare och intressenter bör beakta är driftkostnaderna. Ny och beprövad teknik, i kombination med att använda befintlig utrustning på rätt sätt och utveckling av personalens kompetens, har en direkt påverkan på anläggningens energianvändning. Många gånger kan energianvändningen sänkas med upp till 50% jämfört med dagens anläggningar. Mindre investeringar kan ge stora besparingar på energi över tid och göra anläggningen mer hållbar både ekonomiskt och miljömässigt. Samhällsutveckling och idrottens roll Svensk ishockey vill spela en betydande roll i samhällsutvecklingen och bidra med sin erfarenhet och kunskap i samhällsplaneringen. Enligt Riksidrottsförbundet är det avgörande att bevara, utveckla och skapa nya idrottsanläggningar för att främja fysisk aktivitet, hälsa och livskvalitet. En anläggning är också en central del i arbetet med att bygga glädje, gemenskap, tillhörighet och samarbete – viktiga värderingar både för sporten och för samhället i stort. Effekt på idrottsutveckling Standard och tillgång på idrottsanläggningar påverkar i hög grad intresset för och utövandet av idrotter, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av sporten. Statistik och erfarenheter visar att distrikt med bristande anläggningsstandard har svårare att rekrytera nya spelare och behålla dem inom sporten. En högre standard på anläggningarna kan alltså ha en direkt positiv effekt på rekryteringen och deltagandet i ishockey. Hållbarhetsperspektiv Likt den samtida samhällsutvecklingen är hållbarhetsperspektivet avgörande vid byggnation, modernisering och drift av ishallar. Det innebär att både ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer måste beaktas. Det är viktigt att anläggningarna upplevs som trivsamma och säkra för både användare och besökare, så att svensk ishockey kan fortsätta utvecklas på lång sikt. Konståkning Konståkning är en komplex idrott som ställer höga krav på både fysisk förmåga och mental styrka. Det är en tekniksport som kräver omfattande träning, både på isen som utanför, för att bemästra hopp, piruetter och steg. Konståkning är en åretruntidrott med en tävlingssäsong som sträcker sig från slutet av augusti till april. Tyvärr uppfyller många av de befintliga anläggningarna inte konståkningens specifika behov när det gäller träningsmiljö. Det saknas ofta hjälpmedel som fallskydd eller förutsättningar för att installera sådana, samt ytor för off-ice träning. Dessutom saknas musikanläggningar som är optimerade för konståkningens behov. En väl fungerande musikanläggning är för konståkaren lika självklar som puck och klubba är för ishockeyspelaren. Fysträning och off-ice träning är också en viktig del av konståkningen, och därför bör det finnas tillgång till en lokal för denna ISHALLEN
10 Bygga ishall swehockey.se träning i anslutning till isytan. Det kan vara en sporthall eller en uppvärmningsyta. Andra viktiga ytor för en bra träningsmiljö är omklädningsrum, förråd och föreningslokaler. Dessa ytor är också viktiga för andra idrotter, och vi ser stora fördelar med att dela dessa ytor för att skapa synergier mellan idrotterna. När det gäller tävlingsverksamheten är de största utmaningarna ishockeyns fasta installationer, såsom skyddsglas, utvisningsbås och spelarbås. Det är därför viktigt att tillse att hallen snabbt kan ställas om vid konståkningstävlingar mm. Det är viktigt att tidigt involvera konståkningen i planeringen vid nybyggnation eller modernisering av en ishall där sådan verksamhet finns. För mer information om konståkningens krav vid träning och tävling, besök: http://www.svenskkonstakning.se/anlaggningar/ Paraishockey För att paraishockey ska kunna utövas i en ishall krävs särskilda åtgärder avseende tillgänglighet, både i omklädningsrummen, vägen till rinken, runt rinken samt i spelar-, funktionärs- och utvisningsbås. Även delar av sargen behöver anpassas för parahockey. Involvera parahockeyn tidigt i processen vid planer på nybyggnation eller modernisering. För ytterligare information, vänligen kontakta: http://www.parasport.se/Idrotter/Paraishockey/Paraishockey Ringette/Curling Ställer inga ytterligare krav, förutom målning av specifika linjer på isen, än vad som ställs för ishockeyspel. Notera att markeringar i isen, förutom då för ishockeyn, inte är tillåtna för anläggningar klassade Arena eller Förbundshall. Tillgänglig och attraktiv En ishall kan med fördel byggas i kombination med andra typer av idrottsanläggningar för att skapa multifunktionella anläggningar. Genom att samordna med andra idrotter kan man både göra besparingar ur ett driftperspektiv och främja möjligheten för brukare att utöva flera idrotter. Detta kan även skapa ett lärande mellan olika idrotter. En sådan anläggning blir ett centrum för aktivitet och en social mötesplats i samhället. Genom att skapa dessa multifunktionella anläggningar bidrar ishockeyn till samhällsutvecklingen och kan fungera som en samlingspunkt som engagerar och knyter samman människor från olika delar av samhället. Generellt Planerar ni att bygga en ny ishall eller modernisera en befintlig? Det kan vara lätt att bygga på samma sätt som tidigare, men ofta glöms de olika idrotternas specifika behov bort. För att skapa en anläggning som är både inkluderande och jämställd, är det viktigt att redan i planeringsstadiet kontakta alla idrotter som ska verka i ishallen. Det är också avgörande att ta hänsyn till driftpersonalens behov, då dessa har ishallen som sin arbetsplats. Genom att ta del av både idrotternas och personalens unika krav och önskemål kan ni säkerställa att anläggningen tillgodoser behoven för alla användare och de som arbetar där.
Bygga ishall 11 swehockey.se
12 Bygga ishall swehockey.se
Bygga ishall 13 swehockey.se I det följande beskrivs de kategorier (klassificeringar) som Svenska Ishockeyförbundet delat in de olika ishallstyperna. Kategorin som ishallen placeras i bestäms av Tävlingsbestämmelserna och Regelbok Anläggningar. UTERINKAR/ISYTA Ungdom anpassade spelformer Skridskoåkning är en självklar del av svensk idrottskultur och vinteridrott, samt en viktig del i barns motoriska utveckling. Traditionellt har skridskoåkning bedrivits på frusna sjöar, ishockeyrinkar, bandyplaner och uppspolade ytor intill exempelvis skolor. Ofta spolades en plan yta av föräldrar föreningar och kommun under vintertid och underhölls framtill töväder, enklare faciliteter för omklädning iordningställdes och på ett så enkelt sätt ökade antal isytor vintertid, dessa enklare anläggningar har fostrat många av våra stora hockeyspelare och är en viktig tradition som inte bör falla i glömska. Ishockeyförbundet har som ambition att gemensamt verka för att skapa flera öppna isytor tillgängliga utomhus i syfte att göra skridskoåkning ännu mer inbjudande och inkluderande. En utmaning som vi står för idag och i framtiden är ett varmare vinterklimat som också försvårar möjligheten för naturisar att verka under en längre period. För att skapa fler isytor för spontan skridskoåkning går det exempelvis att anlägga kylrör i samband med byggandet av konstgräs eller utnyttja ett befintligt kylsystem vid en närliggande ishall för att skapa en mindre isyta. Det finns även flera mobila lösningar som möjliggör enkla anläggningar av isytor, till exempel i parker eller på torg. Genom att sätta upp ett enkelt tak över en befintlig konstfrusen utomhuspist kan säsongen förlängas och anläggningens förutsättningar förbättras till en låg kostnad. För spontanisytor ställs inga regelkrav, om den inte ska användas till matchspel. Dock är dessa typer av rinkar ofta starten för en vidareutveckling till att bli en träningshall, därför bör man vid nybyggnad ta hänsyn till detta och tänka på mått och kringytor. TRÄNINGSHALL Herr Övr, Dam Övr, J20 Övr, J18 Övr, Ungdom helplan Träningshallen är den enklaste och minst komplexa halltypen där det också finns färdiga stomsystem som är priseffektiva att tillgå. Många träningshallar är överbyggda utebanor. Träningshallen kan enkelt dimensioneras för ca 150 åskådare, ett naturligt antal med placering av en långsides läktare med 2-nivåer stående eller sittande på läktaren. Hallen kan användas för spel i lägre serier, pojk-/flicklagsmatcher äldre U-lag, rekreationshockey/veteraner, hockey-bockey mm. Hallen bör göras isolerad. En isolerad betongpist är att föredra. Betongpist ger också möjlighet till andra aktiviteter under icke säsong. Utöver hallen behövs omklädningsrum, för att förstå vilket antal måste hallens användning definieras, ett minimum är fyra till sex omklädningsrum så att det går att lägga två matcher efter varandra. Tillgång till omklädningsrum är generellt underdimensionerat varför man bör försöka bygga/ha tillgång till minst sex-åtta omklädningsrum. Detta ger ökad flexibilitet i schemaläggning samt möjliggör turneringsspel i större utsträckning. Ytterligare ytor som ska finnas i eller i anslutning till träningshallen definieras i Regelbok Anläggningar, se vidare nedan. En viktig aspekt att beakta är hur “rörelsemönstren” är i en ishall – det gäller att minimera att spelares/funktionärers till-/ frånträde till isen inte korsar publik/allmänhet likaså viktigt att driftspersonalens arbetsområde, speciellt ismaskinen, hålls fri. För matchspel i träningshallar se Regelbok Anläggningar. Se skiss på sid 14. PUBLIKHALL Herr Div 2-3, Dam Div 1, J20 Reg.Div 1, J18 Reg-Div 1, U16 Publikhallen är en utökad version av en träningshall, där en större publikkapacitet rekommenderas tillsammans med förbättrade spelar- och publikfaciliteter samt bättre ljus och rymd. Dessa förbättringar syftar till att möjliggöra spel i högre divisioner. För mer ingående information om rekommendationer och riktlinjer för spel i olika serier, se Regelbok Anläggningar. Hallen byggs med en publikkapacitet från ca 400 åskådare. Med större publik krävs en mer genomtänkt utrymningsplan och cirkulationslösning samt en tydlig separation mellan spelare och publik. Kravet på isens skötsel är högre, så även driftpersonalens ytor blir större samt behövs det mer yta eftersom det ställs högre krav på ishallstekniken. Med lag i högre divisioner följer, i de flesta fall, också krav/ önskemål på flera omklädningsfaciliteter s, fasta omklädningsrum, utrymme för ledare, teorirum, gym/uppvärmningslokal, förråd, uppställningsplats träningsmaterial (ex.vis målburar) för att nämna några. Ytor som ska finnas i eller i anslutning till publikhallen definieras Regelbok Anläggningar. På nästa sida visas ett ritningsdiagram för hur ytor kan placeras i relation till varandra i publikhallen, diagrammet visar också olika brukares rörelse i ishallen. Se skiss på sid 16-17. FÖRBUNDSHALL SDHL, HE, DHA, J20 Nat, J18 Nat Förbundshallen är en utökad version av en publikhall och rekommenderas byggas med en publikkapacitet från 800 åskådare. Likt publikhallen ställer detta ytterligare krav på en genomtänkt utrymningsplan och cirkulationslösning samt en tydlig och säker separation mellan spelare, funktionärer och publik. Förbundshallen ska ha pausutrymme för publik med kiosker, cafeteria och toaletter, samt möjlighet för tv-sändning av matcharrangemang, med utrymme för eventuella presskonferenser. Se vidare i Regelbok Anläggningar. Förbundshallen behöver ha en genomtänkt lösning för ett större antal omklädningsrum en rekommendation är 8-10st. Det ska också finnas domarrum, läkarrum/sjukvårdsrum, föreningsförråd, tvättstuga, torkrum och slip rum etc. Ofta fasta omklädningsrum till dam och herrlag i högre divisioner. Ytor som ska finnas i eller i anslutning till förbundshallen definieras i Regelbok Anläggningar. Se skiss på sid 18-19. ISHALLSTYPER
14 Bygga ishall swehockey.se 1 2 3 4 5 7 6 Publik Spelare Drift Exempel på organisation av en Träningshall 1 Entré 2 Omklädningsrum 3 Sliprum, Förråd etc 4 Ishallsrum 5 Ismaskinsgarage 6 Teknikrum 7 Förvaring av målburar etc
Bygga ishall 15 swehockey.se
16 Bygga ishall swehockey.se Exempel på organisation av en Publikhall (Markplan) 2 3 3 8 4 4 7 4 1 6 5 Publik Drift Spelare 1 Entré 2 Spelarentré 3 Domarrum/Omklädningsrum 4 Trapphus 5 Teknikrum 6 Ismaskinsgarage 7 Arenarum 8 Sliprum, Tränarrum, Förråd
Bygga ishall 17 swehockey.se Exempel på organisation av en Publikhall (Plan 2) 11 10 12 13 9 9 14 9 15 9 Trapphus 10 Pausyta 11 Café, Föreningsytor 12 Läktare ca 500 personer 13 Förråd, Föreningsytor 14 Arenarum 15 Teknikrum
18 Bygga ishall swehockey.se Exempel på organisation av en Förbundshall (Markplan) 1 Entré 2 Spelarentré 3 Omklädningsrum 4 Trapphus 5 Teknikrum 6 Ismaskinsgarage 7 Ishallsrum 8 Domaromklädning, Sliprum, Tränarrum, Förråd 9 Inlast, sophantering 10 Uppställningsplats för mediabuss (ej krav) 2 3 3 8 8 10 4 4 7 4 1 6 9 5 4 Publik Drift Spelare Domare Bortalag
Bygga ishall 19 swehockey.se Exempel på organisation av en Förbundshall (Plan 2) 14 13 15 15 16 12 12 17 12 18 12 12 Trapphus 13 Pausyta 14 Café, Föreningsytor 15 Läktare ca 1200 personer 16 Förråd, Föreningsytor 17 Ishallsrum 18 Teknikrum 19 Huvudkameraplats
20 Bygga ishall swehockey.se SAMMANBYGGDA HALLAR Att bygga två ishallar på samma plats vid samma tillfälle kan vara fördelaktigt, även om det inte innebär att kostnaderna halveras. Det finns dock tydliga incitament att överväga en sådan lösning, förutsatt att behovsanalysen, som är långsiktig och inkluderar alla aktörer med behov av istillgång, visar på detta. Den största vinsten, utöver de utökade tillgängliga istimmarna, är att investeringskostnaden blir lägre jämfört med att bygga två hallar på olika platser. Dessutom minskar drift- och underhållskostnaderna. Teknik som kylsystem och ismaskiner kan delas, utrymmen kan användas effektivare och driftspersonalen behöver inte dubbleras. För föreningar skapas fler möjligheter till träning, möten, turneringar och liknande evenemang. För föräldrar underlättar det genom möjligheten att ha barn i olika lag eller årskullar på samma anläggning. En ytterligare synergieffekt är att det skapas en utökad social plats då fler människor vistas på anläggningen, vilket gör den till en bra mötesplats. Om det inte är aktuellt att bygga ytterligare en hall kan en konstfrusen spontanisyta utomhus, i direkt anslutning till ishallen, övervägas. Här kan kylanläggningen och skötseln samutnyttjas med den befintliga anläggningen. En utomhus isyta är ett bra alternativ för att locka allmänheten, stora som små, till att åka skridskor. Ytor i anslutning till ishallen • Parkering puiblik • Parkering spelare/funktionärer inkl i-/urlastning • Parkering gästande lags buss • Plats Räddningstjänst/Utryckningsfordon • Snöröjning • Återsamlingsplats, vid utrymning • Sopstation • Uppvärmningsyta (-or), inför träning/match • Skottramp, för teknikträning ARENA Matchspel SHL och HockeyAllsvenskan Svenska Ishockeyförbundet högsta klassificering är Arena, vilket är krav för spel i Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan (HA). För spel i SHL är rekommendationen från 5000 åskådare, för spel i HockeyAllsvenskan finns en publikrekommendation från 3500 åskådare. För en arena ställs helt andra krav än för tidigare nämnda anläggningskategorier varje projekt är högst individuellt och tas därför inte upp i detalj i denna skrift. För bestämmelser kring spel i dessa två högsta divisioner se Regelbok Anläggningar.
Bygga ishall 21 swehockey.se
22 Bygga ishall swehockey.se
Bygga ishall 23 swehockey.se ENTRÉER OCH UTGÅNGAR En entré/utgång för spelare och funktionärer lokaliseras så nära deras utrymmen som möjligt. I största möjliga utsträckning sök skilja på entréer/utgångar för aktiva/funktionärer och publiken. Övriga separata utrymmen bör kunna nås, även när anläggningen i övrigt är stängd. Luftsluss i passage mellan ute och inne samt mellan varma och kalla ytor bör alltid finnas. OMKLÄDNINGSRUM Antalet omklädningsrum definieras av vilken typ av hall som bör byggas enligt anläggningsklassificering samt hur hallen är tänkt att användas. För en träningshall är minimum fyra omklädningsrum men sex till åtta omklädningsrum skapar en väl fungerande anläggning, vilket också är ungefär det som får plats längs med en ishalls långsida. De bör vara insynsskyddade samt med separata duschutrymmen. För anläggningar med högre klassificering ökas rekommendationen för antal och storlek på omklädningsrum, se Regelbok Anläggningar. Om anläggningen avses att användas för andra idrotter exempelvis curling, motion, allmänhetens åkning etc. kan det vara lämpligt att också bygga några omklädningsrum med mindre yta så att varje grupp kan få ett eget utrymme. För de aktivas del är det bra om man kan skilja på svettiga idrottskläder och privata kläder, antingen genom reservomklädningsrum eller ett separat omklädningsrum rum för dessa. En förening med A-lagsverksamhet, dam/herr samt juniorverksamhet på högre nivå bör överväga att bygga egna omklädningsrum till dessa lag. Varje rum bör ha ett insynsskydd från korridoren utanför, ca 18 m väggfasta bänkar utan ben samt 8 st klädkrokar per meter i grupper om 4 krokar samt en hylla ovanför klädkrokarna. Bredd på rummet bör vara minst 3,8 m. Golv Golvet bör utformas så att vatten inte rinner in från våta utrymmen. Golvet bör kunna beträdas med skridskor utan skydd, bör vara lättstädat, slitstarkt. Gummimatta 6–10 mm rekommenderas antingen som heltäckande alternativt i gångstråk. Golvbrunn i omklädningsrummet är också en mycket bra funktion. Väggar Väggbeklädnader bör ha slagtålig yta som klarar slag och försvårar klotter. Dörrar Dörrar bör vara av robust, slagtålig konstruktion med kraftiga beslag. Dörrar mot våta utrymmen bör vara fuktbeständiga. Dörrslagning bör ägnas särskild uppmärksamhet. Dörrbredden bör uppfylla tillgänglighetskrav. Tak Undertak av porösa material rekommenderas ej. Beakta att installationer bör ha god fästning. Material som ger god ljudmiljö används. Tillgänglighet Bör finnas tillgängliga omklädningsrum, antal rekommenderas att definieras ihop med en sakkunnig i tillgänglighet. Övrigt I omklädningsrum i anläggningar klassade ”Arena” eller ”Förbundshall” ska en pausklocka finnas monterad i rummet så att match och paustid kan ses. Speglar av plåt eller plast. Stora plasttunnor som papperskorgar. Golvsopborste, sopskyffel hängs på vägg. Omklädningsrummen numreras. Låsning? DUSCHRUM Minimum fyra duschar per omklädningsrum. Robusta installationer och infästningar är ett krav. Möjligheten till vatten- och energibesparande åtgärder bör beaktas. Planera också in en yta för avtorkning mellan duschrum och omklädning, här bör det finnas möjlighet att hänga upp handdukar och att förvara personlig hygienutrustning. Tappställe bör finnas för slangspolning. Avdelare mellan duschar är en bra funktion för att fler ska känna sig bekväma. Golv Golvet bör vara halkskyddat. Installationer ska klara krav för offentlig miljö. Duschrum ska i övrigt utformas enligt gällande byggregler för våtrum. En separat kran för påfyllning av vattenflaskor samt städning rekommenderas. YTOR FÖR AKTIVA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 2 3 5 6 7 8 9 10 10 Princip för organisering av omklädningsrum 1. Spelarkorridor 2. Insynsskyddad entré 3. Klubbställ 4. HWC 5. Utslagsback med vattenpåfyllning 6. Plats för bord/bänk och papperskorgar 7. 26 spelarplatser samt 2 målvaktsplatser 4 krokar per plats 8. Coachplats med speltavla 9. Duschar 10. Handukskrokar
24 Bygga ishall swehockey.se Väggar Väggarna bör vara i kakel, lättvättade och avspolningsbara. Isolering mot fukt ska göras på ett certifierat sätt. Dörrar Lika omklädningsrum. Tak Taket bör vara ljudabsorberande och tåla fukt. Tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet ska följas, generellt bör en dusch per omklädningsrum utformas som tillgängligt om resten av omklädningsrummet uppfyller krav på tillgänglighet. TOALETTER Tillgänglighetskonsult bör konsulteras kring antal HWC. Toaletter ska vara lättillgängliga från omklädningsrum. En toalett bör vara direkt åtkomlig från kommunikationsutrymme mellan omklädningsrum och isen, t ex för allmänhetens åkning och funktionärer, måttet på en spelare med utrustning bör tas i beaktande vid utformning. Golv Golvet ska kunna beträdas med skridskor utan skydd, bör vara lättstädat och slitstarkt. Gummimatta 6–10 mm rekommenderas ovanpå klinker eller våtrumsmatta. Väggar Väggbeklädnader bör ha slagtålig yta som klarar slag och försvårar klotter. Dörrar Dörrar bör vara av robust, slagtålig konstruktion med kraftiga beslag. Dörrslagning bör ägnas särskild uppmärksamhet. Dörrbrädden ska uppfylla tillgänglighetskrav. Tak Undertak av porösa material rekommenderas ej. Beakta att installationer bör ha god fästning. Material som ger god ljudmiljö används. DOMARRUM Plats för en till två huvuddomare och två linjemän, rummet bör vara låsbart inifrån, för anläggningar klassade ”arena” och ”förbundshall” ska ett s.k. tittöga finnas installerat i dörren samt en pausklocka på väggen in rummet. Bör innehålla minimum 2m bänk, kombinerat WC- och duschrum samt bord med stolar. Domarrum är också användbara för andra idrotter och som alternativa omklädningsrum där utövare av olika kön idrottar tillsammans. Med bakgrund till detta rekommenderas därför minst två domarrum per ishall, också pga att det förekommer både manliga och kvinnliga domare. TRÄNARRUM Tränarrum rekommenderas främst i anläggningar med A-lag samt juniorlag med egna omklädningsrum i högre serier. Rummet används dels som tränarens arbetsrum/kontor, men även som omklädningsrum vid träningar och matcher. Rummet bör ha plats för tränare, assisterande tränare och målvaktstränare. Rummet bör utrustas som ett kontor samt ha möjlighet till enklare möten. SLIPRUM Minst ett sliprum ordnas centralt med närhet till omklädningsrummen. Vid större anläggningar bör det finnas minst två sliprum. Inredning Rummet bör innehålla en stadig arbetsbänk och förvaringshyllor för skridskor eller ha plats för materialvagn. Ventilation Utsug till separat utrymme där uppsugning av slipdamm är nödvändig. Det fordras att slipspån går via stoftavskiljare eller utsug till separat utrymme. Ventilation bör ej sammanföras med annan ventilation i byggnaden. VERKSTAD I större ishallar bör en separat verkstad finnas. Verkstaden används för reparation av spelarutrustning, byte av skridskoskenor m m. och utrustas vanligtvis med en arbetsbänk med skruvstycke, hyllor för reservmaterial. TVÄTTSTUGA Dimensioneras för torkning av tävlings- och underkläder för ca 25 spelare. Antal maskiner som rekommenderas är minst två, samt en till två torktumlare. Övrigt Rummen bör kunna nås av föreningarnas materialförvaltare även när hallen i övrigt är stängd, beaktas vid planering av låsschemat. FÖRENINGSFÖRRÅD Förråden används till förvaring av all spelarutrustning eller som uppställningsrum av materialvagnar. Antalet förråd bestäms av hur många föreningar och lag som ska utnyttja hallen. Ett förråd per lag behövs. Storlek ca 10-15 m2 per förråd. Förråden placeras i närheten av och helst i samma plan som omklädningsrummen. Utrustning förvaras ofta i backar som är ca 60x40cm ca 40cm höga. Företrädelsevis utformas dessa som gallerburar i en gemensam brandcell, detta är den mest kostnadseffektiva lösningen. Utrustas med förstärkt ventilation samt avfuktare för att utrustning ska torka mellan träningar och matcher mycket viktigt att ventilation och avfuktning ej underdimensioneras. Bevakning, låsning Förråd bör kunna nås av föreningarnas materialförvaltare även om hallen är stängd, beaktas vid planering av låsschemat. LÄKARRUM & SJUKVÅRDSRUM Ett läkarrum ska finnas i arenor och ska vara tydligt uppmärkt med texten ’Läkarrum’ och/eller en skylt med ett vitt kors på grön botten. Rummet ska ha plats för att placera en undersökningsbrits och en bår parallellt, så att en patient enkelt kan flyttas mellan dem. En dörr med en fri bredd på 100 cm ska placeras mitt emot britsarnas längdriktning för att underlätta förflyttning. Golv Klinker eller våtrumsmatta. Väggar Väggarna bör vara ljusa och lättvättade.
Bygga ishall 25 swehockey.se Tak Taket bör vara ljust. Sjukvårdsrum För anläggningar klassificerade förbundshall och publikhall ska ett sjukvårdsrum finnas. Alternativt kan ett utrymme tillfälligt avsättas för sjukvård i samband med matcher, vilket då ska markeras med texten ’Sjukvårdsrum’ och/eller en skylt med ett vitt kors på grön botten. Sjukvårdsrummet bör vara lättillgängligt från både spelarytor och publikområden samt vara utrustat med en undersökningsbrits, plats för en bår, god belysning och förstaförband. MASSAGERUM Rekommendation för Förbunds- och Publikhallar. Rummet bör ligga i anslutning till omklädningsrummen. Utrustning, möbler Bord, skåp, massagebänk, tvättställ, två stolar. Golv Golvet förses med matta som tål skridskor utan skydd. Klinker alternativt våtrumsmatta. Väggar Väggarna bör vara släta och lättvättade. Tak Taket bör vara ljust. TEORI-/FÖRENINGS-/PRESSRUM Rummet används vid kurser, föreläsningar och filmvisning. Dimensioneras efter behov. Rummet bör ha tillgång till WC och tvättställ, pentry och kapprum. Större anläggningar kan behöva ha skilda utrymmen för teori, sammanträden och presskonferenser. Utrustning Normal ändamålsenlig konferensstandard samt tillgång till AV-utrustning, extrabord etc. är önskvärt. Rummet kan med fördel utrustas med pentry. FUNKTIONÄRSRUM Viktigt att beakta att det finns manliga som kvinnliga funktionärer. Funktionärer bör ha tillgång till omklädningsrum med klädkrokar, stolar och skrivplats. Även föreningsrum eller annat rum kan användas för ändamålet. STYRKETRÄNING & REHABILITERING Styrketräningsrummet kan användas av olika kategorier idrottsutövare och för motionsidrott. Styrketräning är ett viktigt komplement till isträning och bör planeras in vid projektering. Bör placeras i markplan alternativt med förstärkt golvkonstruktion. ÖPPNA AKTIVITETSYTOR En ytterligare viktig aspekt är tillgången till öppna aktivitetsytor i anslutning till ishallen, såväl planerade som oplanerade. Ishockey är en av världens mest komplexa idrotter vilket innebär att en ishockeyspelare behöver träna mångfunktionellt. Enligt studier tyder möjligheten att ”hänga”, aktivera sig spontant och successivt bli en del av att idrottssammanhanget en viktig del i att stanna kvar i idrotten. Aktiviteter som sker bakom stängda dörrar utan insyn är mindre tillgänglig och lockar få som inte redan är invigda eller aktivt söker sig till aktiviteten. Aktiviteter som däremot integrerar med omgivningen har större potential att engagera fler utövare. När nya ishallar planeras bör dessa ytor beaktas. Exempel på dessa ytor är, teknikträningsyta, skottramp, intervallbana motionsrum.
26 Bygga ishall swehockey.se
Bygga ishall 27 swehockey.se Arenarummet är ishallens centrala punkt. Här ligger ishockeyrinken samt dess kringfunktioner så som sarg, skyddsglas, spelarbås, sekretariat och utvisningsbås, belysning, matchklocka/mediakub. Samtliga delar av ishallen är kopplade till arenarummet. ISHOCKEYRINKEN Exakta mått och bestämmelser för ishockeyrinken beskrivs i Regelbok Anläggningar, ishockeyrinken består av sarg, spelarbås, rörelse för spelare, funktionärer och material samt förvaring av målburar och andra material till träning och spel. SARGSYSTEM Ishockeybanan ska vara omgiven av en sarg företrädelsevis en flexsarg som ska uppfylla krav från skriften Regelbok Anläggningar. SKYDDSGLAS Publikskydd av polycarbonat (PC) eller Akryl (PMMA) ska väljas. Längs sargens kortsida ska ett skyddsnät hängas upp mot publiksida, detta ska sträcka sig minst 8,5 meter fram utanför sargens kortsida. Mått på skyddsglasen som utförligare regler se gällande Regelbok Anläggningar. SPELARBÅS Två stycken spelarbås placeras längs banans ena långsida. För spel i högre seriesystem krävs det säker inpassering till/ från isen för spelare & funktionärer – se Regelbok Anläggningar. Golven i båsen (speciellt spelarbåsen) bör vara försedda med golvränna i bakkanten ha en svag lutning bakåt för avrinning samt täcks (spelar- som utvisningsbås) med gummimatta eller motsvarande av kvalité som är tålig mot skridskor. Mattan bör ligga ca 1-2 cm under spelarbåsdörrens tröskel. Mellan båsen eller i närheten bör det finnas rinnande vatten och vask. Om det ska kunna spelas parahockey på anläggningen ska man tillse att spelarbås som utvisningsbåsgolven går att montera bort samt att sargdörrar och sargskivor vid båsen kan bytas ut till transparenta skivor. Funktionärerna i laget måste kunna gå mellan omklädningsrum och avbytarbås utan att beträda isbanan. SEKRETARIAT/UTVISNINGSBÅS På motsatta långsidan till avbytarbåsen är platserna för tidtagare, protokollförare, utvisningskontrollanter samt utvisade spelare. Detta kräver 5-6 skrivplatser. Därtill 4–5 platser för utvisade spelare i vartdera båset. Funktionärer ska ha stolar, utvisade spelare fasta bänkar. Golv, bänkar etc. ska ha sådan höjd över isen att alla ser spelet bra. Golvet bör vara lättstädat och slitstarkt t ex gummimatta, och utrustat med golvbrunn. Golvet bör ligga ca 10 mm under båsdörrens tröskel. Båsen ska ha skyddsglas på alla sidor – dimensioner se Regelbok Anläggningar. Om dörrar mot publiksida ska dessa kunna låsas/reglas inifrån båsen. I sekretariatet ska det finns tillgång till Internet, 220V, manöverdon för matchklocka, mikrofon kopplad till ljudanläggning, eventuell möjlighet att styra belysningen i hallen. Talkommunikation mellan sekretariat och domare, kan göras via urtag i skyddsglaset. ANORDNINGAR FÖR ANDRA AKTIVITETER Stommen och takkonstruktionen bör klara extra belastning för eventuell utrustning, som ska hängas upp i takkonstruktionen. Obs! För mer detaljerad information samt de senaste bestämmelserna kring spelplan och sarg ska Regelboken Anläggningar läsas. Där finns också ritningar och illustrationer på ovan beskrivna bestämmelser. Denna finns för nerladdning på: https://www.swehockey.se/Hockeydomare/Laddaned/ Regelboken/ ARENARUMMET
28 Bygga ishall swehockey.se
Bygga ishall 29 swehockey.se YTOR FÖR PUBLIK I största möjliga utsträckning sök skilja på entréer/Utgångar för aktiva/funktionärer och publiken. Se till att förse anläggningens samtliga entréer med luftslussar, en luftsluss kan vara ett större rum med skild dörr ut från anläggningen som in till arenarummet. Entrén till anläggningen ska utformas så att det finns utrymme för att kontrollera/skanna besökarnas biljetter (behövs ej vid träningshall) och möjligheterna att göra säkerhetskontroller exempelvis visitering. Arrangören svarar genom denna kontroll för att det maximala personantalet i anläggningen inte överskrids. Entrén bör också vara utformad så att tillträde för personer med funktionsvariationer är möjligt. Publikens möjlighet till att röra sig och kunna utrymma anläggningen på ett bra sätt är mycket viktigt att studera vid nybyggnad. Information, skyltning Det ska finnas Evakuerings-/Utrymningsplaner uppsatta vid entréer och pausutrymmen. Det ska finnas tydlig skyltning både utomhus och inomhus som visar sambandet mellan entréer och hallens läktarsektioner. Vid större anläggningar ska informationstavlor finnas med en översiktsritning som visar anläggningens funktioner. Dessutom ska utrymningsplaner vara tydligt utmärkta, inklusive fastställda återsamlingsplatser för både publik och funktionärer. Vidare bör separata entréer finnas för specifika kategorier, såsom spelare, VIP-gäster, personer med frikort, press och personer med rörelsehinder. Mått Utrymningsvägar ska dimensioneras enligt gällande bestämmelser samt granskas av brandkonsult. Observera att s.k. panikreglar kan missbrukas för gratisinsläpp. Ett sätt att komma tillrätta med det kan vara att installera magnetlås av elektriskt utförande som utlöses vid strömlöshet eller brandlarm. Det innebär att de ej blockeras om anläggningen vid brand eller andra orsaker blir strömlös. Vid installation av elektriskt magnetlås, kontakta brandmyndighet. Larmindikering bör finnas centralt placerad. Branddokumentation I samband med nybyggnad och större modernisering ska en brandskyddsdokumentation upprättas. Den ska tala om utrymningsvägar och övriga krav ur brand- och personsäkerhetsperspektiv. Det ska göras av en brandskyddskonsult. Viktigt om logistik Arenarummet ska vara så arrangerat att publiken inte kommer i kontakt med spelarnas/funktionärernas liksom driftspersonalens utrymme. PUBLIKPLATSER Av säkerhetsskäl bör man undvika att placera publik i direkt anslutning till sargen. Skyddsglasen på sarg och runt spelarbås, sekretariat och utvisningsbås ska utformas så att det minimera möjligheten för att direkt kunna spotta, hälla, slå och/eller kasta föremål mellan åskådare och spelare/funktionärer. Personer av medellängd ska dels kunna se hela sargens överkant utan att skymmas av framförvarande huvuden, dels se isen från 4 m på långsidor på kortsidor. Bredden på varje publikplats är ungefär 0,5 m. Sittplatser bör ha djupmåtten bakkant till bakkant för klaffsitsar min 0,8 m Samt att sargen inte skymmer sikten in på isytan med mer än 4 meter och fasta sitsar monterade fritt från golv min 0,85 m. Läktarplatserna bör arrangeras så att städning underlättas bland annat genom hålkäl och svagt framåtlutande plansteg. Ståplatser bör från bakkant till bakkant ha måttet min 0,4 m. Endast en rad åskådare per gradeng (läktarsteg). Ståplatsläktare med fler än 6 gradänger förses med avbärarräcken placerade i ”zick-zack”-form. Takhöjden bör vara minst 2,5 m över översta publikplatsen både för sitt- och ståplatser. Rullstolsplatserna ska vara åtkomlig, även plats för följeslagare ska anordnas i anslutning. Ta kontakt med tillgänglighetssakunnig samt handikapporganisationerna på platsen vid beslut om antalet platser. Sektionering Vid större mängd publik ska det vara möjligt att sektionera anläggningen (publikdelen) och skapa vad man kallar för ”stängd arena”, detta sker företrädesvis vid riskmatcher där man önskar skilja på hemmasupportrar och bortasupportrar. För att kunna åstadkomma detta måste det finnas en separat ingång för bortasupportrar samt att dessa har tillgång till pausutrymme, WC (herr som dam) och servering. Belysning, el Belysningen ska kunna regleras från teknikutrymme. Belysningen ska dimensioneras med hänsyn till säkerhet (ledljus, nödljus). Eluttag för städmaskiner ev. utställningar m. m. bör finnas. Det bör finnas särskild belysning över sektionerna där hemmalagets respektive bortalagets supportrar finns. Det får aldrig bli helt mörkt i arenan. Akustiska krav Det är viktigt i hallar som ska användas till andra publika evenemang, att de akustiska kraven beaktas med hänsyn till detta. En sakkunnig akustiker bör konsulteras vid ny byggnad. Akustikkraven i ishallen riskerar att bli mycket kostsamma om fel krav ställs utifrån hallens behov. Information till publik Informationen till publiken från pågående evenemang kan beroende på anläggning och typ av evenemang variera från högtalaranläggningar, enkla matchur, LED-skärmar till avancerade Mediakuber. Tid, resultat mm markeras enligt gällande tävlingsbestämmelser.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=