27 ’Gud, vad fint att du ställer undan tallriken, Max. Vi bestämde ju att vi ska hjälpas åt som en familj.’ 4. Var äkta. Säg bara det du menar. Folk märker när feedback inte är sann. Vill du förändra beteenden med positiv förstärkning måste verkligen se vad var och en bidrar med. Ibland får jag frågan om det går inflation i feedback. Kanske blir mina ord inget värda om jag strösslar med den? Den risken är obefintlig om du följder de fyra principerna. Medarbetare klagar inte på för mycket feedback, de känner en varm stämning. PSYKOLOGISK TRYGGHET Nu gör vi en tidsresa till 2012, när Google drog i gång projektet Aristoteles. De ville ta reda på varför vissa team presterar bättre än andra och testade alla tänkbara variabler: ålder, kön, utbildning, men utan att få napp – tills de upptäckte Amy Edmondsons forskning om psykologisk trygghet i team. Det vill säga tryggheten finns att ställa frågor, be om hjälp och erkänna misstag, utan att riskera hån eller att bli dömd. I trygga team mådde folk bättre, var friskare och mindre stressade. Dessutom presterade de mycket bättre. Egentligen är det självklart: vågar man be om hjälp får man resurser, och vågar man erkänna fel skapas en lärande organisation, där man inte gör om samma misstag. Men det är inte enkelt att få till. Som chef tänker man: Tänk om folk uppfattar mig som inkompetent? Ni är högpresterare och er inre grottmänniska triggas av social bedömning. Men när ni lyckas få till tryggheten blir det magi. För Google blev det den starkaste variabeln för teamens prestation. HUR SKAPAS TRYGGHET? Som chef har du en superkraft i att kunna forma beteenden som förebild. Man brukar prata om frågande ledarskap, det vill säga att chefen inte behöver veta bäst, utan frågar efter information och delegerar. Att erkänna misstag är en bra sårbarhetsövning i teamet. Börja med gamla exempel om det är för jobbigt att ta upp nya. I podden pratar jag ofta om när jag klantat till det utan några hemska konsekvenser, tvärtom. Lika viktigt är att ta emot andras sårbarhet bra utan att döma. KONFLIKTER Konflikter är inte är fel i sig. De uppstår så fort man är fler än en. Ilska är inte farligt heller. I rätt dos hjälper den dig att sätta gränser och forcera hinder. Problemet är när den läcker. Här är mina tre bästa konflikthanteringstips, som jag även ger i partterapi: 1. Sänk temperaturen. Minns ni stressövningen? När vi blir rädda eller arga börjar det sympatiska nervsystemet jobba. Även psykiskt händer saker. Vi tänker sämre. Prefrontalkortex – den främre delen av hjärnan som förknippas med logiskt tänkande kopplar ner och vi får tunnelseende. Den behövs inte i mötet med tigern – då krävs hyperfokus. I början av pandemin blev många handlingsinriktade: ’Något måste jag göra, jag drar och köper toapapper.’ Ilska får oss också att tänka sämre. Vi skriver caps lock-mejl som vi sedan ångrar. Låt istället pulsen gå ner först. Djupandning är kroppens egen betablockerare. Att byta miljö, lämna rummet bryter också tunnelseendet. Eller om du sitter i ett möte, räkna baklänges från 297 i intervaller om tre. När du gjort det, vill du fortfarande säga det du tänkte? 2. Prata. Det här förebyggande konflikttipset illustrerar jag genom att spela en låt på instrumentet podium. (Knackar rytmiskt.) Ingen som hörde låten? Det var ju ’Den blomstertid nu kommer’. I experiment brukar knackaren gissa att hälften ska identifiera låten, men i själva verket är det 3 procent. Det kallas genomskinlighetsillusionen. Vi överskattar grovt omgivningens förmåga att förstå vad vi tycker, tänker och känner. Jag går runt stressad på jobbet, och fladdrar med lite papper. Fattar de inte hur stressad jag är? Fladder, fladder. Eller kommer hem till min sambo efter en pissdag och vill ha en kram. Det får jag inte. Då går jag och slamrar med disken. Fattar hon inte nu då? Lösningen är kommunikation: Jag går igenom en skilsmässa nu, så jag är inte tiptop. Ta upp med kollegerna vad du behöver!
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=