58 tider av förändring, istället för stress. Lyckas vi få fatt i våra positiva känslor i förändringen blir vi mer flexibla i att möta verkligheten. Och det landar nära själva definitionen av resiliens = hur väl vi lyckas göra en positiv anpassning till en utmanande situation. Resiliens handlar alltså om att vara adaptiv, redo att tänka om, inte om att vara stark. Så teflona inte bort de positiva känslorna när de kommer! 2. Self-efficacy. Till skillnad från självförtroende, som skattar ens generella kapacitet, är selfefficacy tilltron till den egna förmågan kopplat till specifika situationer och uppgifter. Det är inget vi kan peppas till, utan måste bygga genom positiva erfarenheter, efter blod, svett och tårar. Ett tips för att bygga self-efficacy hos medarbetare är att bryta ner överväldigande utmaningar till mindre och överkomliga uppgifter. 3. Fysisk hälsa. I trängda och utmanande lägen krävs mer av kroppen. Vi vet alla att mikropauser eller andningsövningar ger påfyllning, men gör vi dem när vi är stressade? Nej. Snarare brukar vi: äta fort, gå fort, göra flera saker samtidigt, bli arga på köer och långsamma människor. Känner ni igen er? Med bråttom-känsla i kroppen är det skönt att bete sig på bråttomsätt. Det känns rätt att multi-taska. Vi får belöningspåslag som får oss att fortsätta bete oss bråttom. Dessa mikrobeteenden håller liv i stressen, eftersom det är en illusion att det vi stressar kring blir löst. De goda nyheterna är att om dessa mikrobeteenden håller liv i stress, kan lugnande mikrobeteenden bryta en uppåtgående stresspiral. När jag jobbade med stressgrupper brukade jag måla en svart ruta på tavlan och sudda ut den jättelångsamt. Man kunde ta på hur stressen ökade i rummet. Vi måste öva på att tolerera bråttom-känslan. 4. Socialt stöd. För att känna lycka behöver vi följande pusselbitar: positiva känslor, engagemang, mening i tillvaron, relationer, fysisk hälsa och att få bidra till andra. Det överlappar med resiliens, men vid lycka pratar vi mer om mening och engagemang. Studier har visat att allra viktigast är positiva relationer. Vill ni jobba med er egen lycka eller välmående i arbetsgruppen är en bra ingång att arbeta med relationerna till varandra. Nu ska vi göra en relationell insättning! Ta upp din mobil och skriv ett tack-sms till en vän eller kollega. Vad har personen gjort för dig som du uppskattar? En minut. Fint. Du har just gjort någon lite gladare. Ännu mer fascinerande är vad som hände i rummet. De flesta ler. När vi skickar tack-sms gör vi även oss själva gladare. Tacksamhet bidrar också till lycka. Det är en fin motvikt till vårt negativa filter. Och tacksamhet kan övas upp. Vad vi samtidigt gör när vi skickar sms:et är att uppmuntra något vi vill se mer av i vår relation. När det handlar om att förändras svarar vi väldigt bra just på uppmuntran. 5. Ljus framtid. Även om vi uppfyller alla punkter ovan skulle vi tappa motivationen om vi inte trodde att vi kan förändra något på riktigt. Vår framtidssyn avgör hur mycket vi vill anstränga oss för att faktiskt få en ljusare framtid. Klimatkrisen är ett bra exempel. När vi hör nyheter om att det är för sent och vad vi gör inte spelar någon, tappar vi motivationen. Jämför detta med om vi får höra att utvecklingen kan vändas, om vi anstränger oss. Hur pratar ni om framtiden på arbetsplatsen? Är den skrämmande eller ljus? Hur den blir vet ingen, men vi måste hålla liv i hoppet. HUR SKAPAR NI RESILIENS? Nu tar vi med oss detta till er arbetsplats. Jag har knåpat ihop en allmän vision till er: En hållbar och innovativ sjukvård som är redo för framtiden. Den är lätt att säga ja till, men hur kommer vi dit? Jag tror att resiliens är ett av dessa hur som vi behöver jobba mer med. Vilka beteenden ökar resiliensen? Genom att arbeta beteendebaserat minskar vi risken för missförstånd. Jämför om vi plötsligt slår fast att ’nu ska vi vara trevliga mot varandra’, med att vi ’nu ska vi hälsa när vi möts’, eller starta varje möte med att checka in hur vi haft det sedan sist. Det senare kan vi följa upp efteråt. Mot bakgrund av detta, diskutera: Hur har du redan stärkt hopp och resiliens hos dina medarbetare, utifrån de fem resiliensfaktorerna? Ni har haft tumultartade år, men säkert gjort små handlingar i vardagen. Tre minuter, sedan samlar vi era guldexempel i mentimeter.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=