56 annan man. Vi ser inte ens att kommissarien byter trenchcoat trots att han är en vilopunkt för blicken. Vår självbild är ofta att vi är logiska, datadrivna och tar in verkligheten ganska objektivt. I själva verket är detta omöjligt, och vi har en hel rad mentala genvägar för att förenkla vår komplexa omgivning. Psykologin har kartlagt över 100 systematiska tankefel som vi gör varje dag. De gör tillvaron mer svartvit, stöttar oss i snabba beslut och i att prioritera. ’Jaha, det ligger en gubbe på golvet’. Sedan tänker vi inte mer på det. HJÄRNANS NEGATIVA FILTER Men ett av de här kognitiva snedstegen kan påverka vårt välbefinnande negativt. Under en jobbdag kanske vi får både en komplimang och ett klagomål. Vad prioriterar hjärnan? Jo, klagomålet. Studier visar att vi har en känslomässig asymmetri, som gör att obehagliga upplevelser lämnar starkare avtryck. Helt enkelt för att det har varit fördelaktigt för vår överlevnad. Vi kallar det vårt negativa filter, eller negativitetsbias. En amerikansk neuropsykolog uttryckte det som att hjärnan fungerar som ett kardborrband för negativa upplevelser, men som teflon för positiva. Allt skav i livet och det som händer i världen ger mycket material till kardborrebandet. Hur ska man lära sin kropp att fight or flight-responsen är till för livshotande situationer, inte till att skicka ett mejl? Jag tror att det idag finns större skäl än någonsin att lära oss bygga välbefinnande och motståndskraft = resiliens. RESILIENS – FEM FAKTORER Vi ska dyka in i begreppet resiliens utifrån en metastudie där man identifierade fem faktorer hos människor som skattar sig själva som resilienta. 1. Positiva känslor. Det kan tyckas långsökt att positiva känslor är viktiga i trängda lägen. Men varför har evolutionen utrustat oss med förmågan att vara glada och trygga? Till skillnad från fight or flight-systemet hade psykologin inte koll på det förrän psykologiprofessorn Barbara Fredrickson lade fram sin Bredda och byggteori för 30 år sedan. Hon menar att när vi är lugna och mår bra sker motsatsen till när vi är stressade och får tunnelseende. Vår tankerepertoar breddas, vi kan lyfta blicken och ta in situationens hela nyansrikedom, till skillnad mot i stress, då den blir svartvit. Vi får lättare att tänka nya tankar, vilket gör oss mer villiga att prova nya beteenden. Över tid leder det till att vi bygger resurser, lär oss saker, knyter an till nya människor och fördjupar relationer. Allt det som vi verkligen behöver i Ett filmklipp i brittisk deckarmiljö fick illustrera att hjärnan filtrerar hårt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=