45 Ett extremt brutalt krig pågår i Europa. Man avrättar krigsfångar och bryter mot internationella konventioner. Två saker som bekymrar oss extra är att Ryssland har visat stor tydlighet i att man är beredd att ta extrema risker för att nå sina mål, och att ta extremt stora förluster. En förödande kombination. I det här kriget är civilbefolkningen medvetna mål. Många skadade och döda måste tas om hand av den ukrainska sjukvården. Ryssarnas taktik är då att bekämpa sjukvård som ett primärt mål. Statistik på WHO:s hemsida visar att från februari till september 2022 gjordes 770 attacker mot sjukvård i Ukraina, varav 70 procent i mars 2022, alltså i krigets inledande skede. Man gjorde inte bara det, utan tre saker. Cyberangrepp, alltså överbelastningsattacker, utfördes mot myndigheter och organisationer som skulle reda upp det här. Dessutom spred man i den media som man kunde disponera, som Tiktok, att nu gör vi detta och ni kan inte räkna med hjälp om ni blir skadade, så det är lika bra att ge upp. Det är en del av det här brutala kriget. NY SÄKERHETSVÄRLDSORDNING I ett större sammanhang är detta ett symtom på en större konflikt, en omvandling av den rådande säkerhetsvärldsordning, hur olika länder ska förhålla sig till varandra. Vi strider hårt för en regelbaserad världsordning, där vi med avtal och regler bestämmer hur vi ska fungera tillsammans. Den vill inte Ryssland och Kina kännas vid. Där handlar det mer om att stormakterna ska definiera sina intresseområden, och små stater ska följa. Vi är en liten stat. Detta är bara ett exempel som vi ser på en omvandling av det internationella förhållningssättet. När Ukraina sjunker i medias dagordning, vad blir nästa steg? Vår bedömning är att det kanske inte slutar med Ukraina. Georgien kan stå på tur, Armenien Azerbajdzjan eller Moldavien. Vi ser inte Ukraina som slutet, utan början på något. Vad som Kina gör mot Taiwan är en del i det, liksom hela Mellanösternproblematiken. Jag har under min levnad inte stått inför en så tydlig brytpunkt. Här kan man lätt resignera. Men inför en brytpunkt får de beslut vi fattar stora konsekvenser för lång tid. Det vi gör kan inte bli ogjort. Vad ryssarna gjort i Ukraina kan inte bli ogjort. Hur skulle en försoningsprocess se ut och hur lång tid tar den? I värsta fall går hat i arv. När ingen finns kvar och kan berätta varför man gjorde som man gjorde blir arvet ännu farligare. EXISTENTIELL ÅNGEST Finns det något vi vet med absolut säkerhet om framtiden? Ja, att vi ska dö. Inte när, var eller hur, men att jag ska dö. Givet detta måste jag fundera på vad jag kan göra och påverka innan jag dör. Vi måste förhålla oss till den här situationen och jag tror vi måste ha modet att stå upp för Ukraina och deras kamp. Om vi säger att det inte har med oss att göra har vi sålt ut oss och förlorat. Det enda sättet för oss att överleva med de värderingar vi står för det är att Ryssland förlorar. Att känna en existentiell ångest i situationen är inget konstigt. Jag blev intervjuad av ’Lilla krisinfo’, som ställde frågan: Om mitt hem blir bombat, vem tar ansvar för mig då? Jag svarade som det är: Kommunen. En åttaårig parvel från Kamratposten frågade: ’Om det blir krig nu, måste min pappa med erfarenhet av krig i ett annat land, också kriga?’ Vi kan inte backa för dessa svåra samtal med unga, för då ökar deras ångest. MEDVETENHET OCH ANSVAR Två saker måste vi hantera. Det ena är att förstå det som händer. Jag kanske inte gillar det, men jag måste förstå, och därför reflektera mycket. Den andra är hur jag ska agera. En ledning kan vi få av Aaron Antonovskys teori om KASAM. Han ville ta reda på varför vissa kvinnor fick fantastiska liv, trots fruktansvärda erfarenheter av koncentrationsläger. Han förstod varför många inte fick det, men inte motsatsen. Så kom förklaringen, KASAM = känsla av sammanhang, som bygger på två saker: 1) Att vara så medveten jag kan. Man brukar se tre nivåer av medvetenhet: 1) Förståelse bakåt, att förstå historien, vem jag är och varifrån jag kommer, 2) Att ha reflekterat över och förstå situationen jag är i här och nu och 3) Förstå vilka hypoteser som finns om framtiden, givet min historia och vårt här och nu. Jag tror inte
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=