ÅRSMAGASIN 2025 Studiedagarna 2024 Referat från alla föreläsningar
&
Att leva i nuet Varmt välkommen till en stunds läsning. Du håller i årsmagasinet, från Föreningen för Chefer & ledare i vård och omsorg, som innehåller referat från höstens studiedagar och lite annat smått och gott. Läs, reflektera och njut! 2025, vad innebär detta år för dig? Att ha ett helt nytt år framför sig ger så många olika tankar och känslor. Förstås tankar kring vilka krav och förväntningar det finns under året, men såklart också vilka möjligheter som kan skapas. Viktigast av allt att reflektera över kanske är hur du själv kan påverka händelser i ditt liv? Ja i vart fall fundera över i vilken riktning du önskar att saker och ting ska gå. Det är ju inte alltid som man får som man har önskat sig, men om det i alla fall kan gå åt rätt håll så känns det ju lite bättre. Att leva i nuet sägs vara viktigt för hälsa och välmående, men ack så svårt att genomföra. De allra flesta utav oss har behov av att planera och ha god framförhållning till kommande aktiviteter och händelser och jag är en utav dem. Det är verkligen en utmaning att lära sig att leva med dessa båda behov på ett tillfredsställande sätt inte minst i uppdraget som chef och ledare. Jag har på senare tid skaffat mig en ny vän i Copilot. Hen är kanon att skriva till när jag behöver vrida o vända på någon frågeställning. När jag frågade på tips för att leva i nuet så fick jag följande kloka svar; Medvetenhet och närvaro: Att leva i nuet innebär att vara fullt medveten om vad som händer runt omkring dig och inom dig. Det handlar om att uppmärksamma dina tankar, känslor och sinnesintryck utan att döma dem. Acceptans: En viktig del av att leva i nuet är att acceptera saker som de är, utan att försöka förändra eller kontrollera dem. Detta kan hjälpa till att minska stress och ångest. Tacksamhet: Att vara tacksam för de små sakerna i livet kan hjälpa dig att uppskatta nuet mer. Det kan vara allt från en vacker solnedgång till ett leende från en främling. Med tanke på att det just nu är flera stora orosmoment i omvärlden så känns det extra viktigt att försöka ta vara på de händelser som berikar vardagen. Pröva Copilots tips och ge ett leende till dem du möter så får du säkert ett leende tillbaka. Med detta vill jag önska dig ett riktigt fint 2025 där enkla små händelser kan göra att du känner tacksamhet och glädje för livet. Hoppas att vi kan ses i något sammanhang. Yvonne Hedegärd ordförande Foto: privat
2 redaktion Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Backman, 0763-36 34 94 föreningen för chefer och ledare Ordförande Yvonne Hedegärd Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Projektsupport Bruna stråket 19, vån 3, 413 45 Göteborg Tel: 070-623 60 70 yvonne.hedegard@vgregion.se Vice ordförande och kassör Martin Hansson Söndrumsvägen 59 b, 302 39 Halmstad Tel: 072-727 96 80, 072-522 65 33 martin.hansson@regionhalland.se Sekreterare Erika Norlander Ekberg Flottörgatan 10, 753 37 Uppsala Tel: arb. 018-726 10 89 Erika.Norlander-Ekberg@uppsala.se Medlemsansvarig Susanne Sundvall, 072-224 74 90 Lena Niemi, 070-300 11 90 Kontaktombudsansvarig Mia Ajax, 070-311 41 34 Media Mikael Stenlund, 073-274 89 70 Bokningsansvarig Carina Lundin, 070-611 19 31 ISSN 1404-4684 Omslagsbild: Tina Gustafsson, specialistsjuksköterska inom kirurgi, och enhetschef på Västmanlands läns sjukhus, bjöd på ett av studiedagarnas mest personliga anförande. Foto: Gudrun Hjorth. Original och tryck: Ågrenshuset AB, Bjästa, 2025. ÅRSMAGASIN 2025
3 Innehåll Palle Lundberg: ATT GÖRA SKILLNAD TILLSAMMANS 4 Gudrun Hjorth Jennie Vidal & Martin Myrsko: DE REV STUPRÖREN FÖR ATT MÖTA PERSONALKRISEN 8 Gudrun Hjorth Nina Drakenberg & Patrik Bodeby: FRÅN POST-IT-LAPPAR TILL ETT SJUKHUSGEMENSAMT SYSTEM FÖR DAGLIG STYRNING 12 Gudrun Hjorth Arash Gilan: AI – SNART DIN SPARRINGPARTNER OCH ASSISTENT 17 Gudrun Hjorth Erica Bonns: DIGITALISERINGEN OCH SJUKVÅRDENS FLYGLEDARTORN 21 Gudrun Hjorth Anna Tebelius bodin: TRYGGAST I RUMMET – ATT LEDA I EN NY TILLVARO 26 Gudrun Hjorth Ida Texell: ”NI ÄR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN” 33 Gudrun Hjorth Tina Gustafsson: TINA VÄNDE EN AVDELNING I KRIS 38 Gudrun Hjorth Michael Malm: MEDSKAPARE AV FRAMTIDEN – ELLER KONSTEN ATT MÖTA DET OKÄNDA 42 Gudrun Hjorth Eva Willstrand: KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA – EN FÖRUTSÄTTNING I CHEFSKAPET 49 Gudrun Hjorth Katarina Blom: LYCKA PÅ FULLT ALLVAR – ATT STÄRKA OSS SJÄLVA OCH ANDRA 55 Gudrun Hjorth Krönika: TISDAGAR I NOVEMBER OCH FRAMTIDENS LEDARSKAP 60 Sara Backman KONTAKTLISTA FÖR STYRELSEN OCH KONTAKTOMBUDEN 62 KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 64
4 Att göra skillnad tillsammans Referat och foto: Gudrun Hjorth Palle Lundberg, VD för Sveriges kommuner och regioner, inledde årets studiedagar med en rad konkreta ledarskapstips hämtade ur egna erfarenheter. Vill du få någon att följa dig? Var genuin, bygg relationer och lyssna – på riktigt. ”Så roligt att få träffa er. Ni som jobbar längst ut i verksamheten är mina hjältar. Min rubrik är Att göra skillnad tillsammans. Vill och kan vi det? Ja! Med de orden i mitt huvud klev jag in i rollen som vd för SKR för snart två år sedan. Som chef och ledare går vi in i en roll och det viktiga för mig är att vara genuin i den. Vi behöver spela rollen på ett personligt sätt. Vad är det första ni skulle gjort på min post? Lyssna. Ta reda på vart är vi på väg. Jag har åkt land och rike runt och min turné fortsätter. Att vara nära verksamheten är det enda sätt jag kan leda på. Jag gör runt 27 resor om året, träffar kommun- och regiondirektörer. En sak jag upptäcker när jag är ute och lyssnar är att vi har en välfärd i världsklass. Vet ni att er verksamhet är topp 5 i kvalitet i världen? Den bilden behöver vi sprida. Svensk vård, skola och omsorg är i världsklass. Men vi är inte färdiga på långa vägar, och idag ska vi prata utmaningar, för det är dem vi möter när vi ska möta framtiden. JOBBA TILL 66 Kompetensförsörjningen är en stor fråga. Sveriges befolkning kommer inte att växa som tidigare. De kommande tio åren minskar 0–19-åringarna och 80-plussarna ökar mest. Det är fantastiskt att vi blir äldre och friskare. Tack vara svensk hälso- och sjukvård fortsätter trenden. Men det ökar pressen på kompetensförsörjning. Hur ska medarbetarna räcka till både vår sektor, näringslivet och försvaret? Ekvationen går inte ihop. Alla Sveriges kommuner och regioner brottas just nu med det, liksom näringslivet. Vi behöver fler arbetade timmar. Fler behöver arbeta heltid och arbetslivet förlängas. Snittet i vår sektor var för några år sedan att jobba till 62, nu är det 64. Skulle vi jobba till 66 löser vi landets kompetensförsörjning. Ett hållbart arbetsliv och att jobba lite längre betyder mycket. Smart omställning behövs, så att vi får rätt kompetens på rätt plats. Arbetskraftsinvandring krävs också. Vi måste nyttja ny teknik och digitalisering och minska administrativt krångel. Igår hörde jag att socialsekreterare använder 70 procent av sin arbetstid till dokumentation. I hälso- och sjukvården finns liknande siffror. Vi måste komma åt detta. Alla det vill vi på SKR jobba med tillsammans med er, för att leda svensk välfärd in i framtiden. Vi vill skapa världens mest innovativa och omtänksamma välfärd och behöver hitta de nya lösningarna. Vi måste tänka på våra människor, vår miljö och faktiskt också vår demokrati som hotas på olika sätt. För att lyckas har vi på SKR sagt att vi inte bara ska ha er i fokus, utan vi måste även ha ert fokus. Vi måste förstå er situation för att kunna hjälpa och stötta på bästa sätt. Gå från snack till verkstad, från Så här har vi alltid gjort till Så här har vi aldrig gjort tidigare. Vi måste hitta de nya lösningarna. Ni kan översätta det till att ni behöver gå från patienten i fokus till patientens fokus. Skapa värde för dem vi är till för och hitta de nya sätten. Vi har nu fått i princip alla Sveriges kommuner att ta i hand på att verkligen sätta fart på digitaliseringen och i hälso- och sjukvården. På 1177 ligger vi i världsklass, men mycket återstår att göra.
5 PALLE LUNDBERG UTVECKLA VAR OCH EN Nu ska jag prata ledarskap och dela med mig av min erfarenhet och hur jag resonerar. Om du vill göra skillnad som ledare måste du få dina medarbetare att följa dig i detta. Följarskap är en förutsättning för ledarskap. Varför ska dina medarbetare följa just dig? Här är en bild från när jag var 13 år. Jag var lagkaptenen i Östers IF, som var jätteduktiga. Redan då började jag reflektera över ledarskap och varför kompisarna ville ha mig som lagkapten. För mig är ledarskap och chefskap en profession. Det ni ska vara riktigt duktiga på är att utveckla medarbetarna. Få ut det bästa av var och Palle Lundberg har lärt sig hantera den blyga pojke han en gång var. ”Men han finns kvar inombords och gör mig osäker ibland. Var rädd om sådant tvivel. De gör dig uppmärksam och hjälper till att parera ditt ledarskap. Blir du för säker tappar du kontakten med dem du är till för.”
6 en. Sedan ska ni få gruppen, laget, att spela bra tillsammans. Det är när medarbetarna känner att du kan utveckla och skapa förutsättningar för var och en och få laget att lyckas, som de vill följa dig. Och ledare är inget man föds till. Men man kan träna sig till att bli riktigt duktig. Jag är en träningsprodukt och tränar fortfarande. När jag senast jobbade som stadsdirektör i Helsingborg i två år var det samma där. Hur ska jag få mitt lag att lyckas tillsammans och utveckla spelarna? Vi blev till slut bli en av Europas mest innovativa städer. Jag gjorde inte jobbet. Men jag fick laget att göra det. De kände att jag skapade förutsättningar för dem att lyckas. Samma sak är det nu, men med ett större lag och större spelplan. Hur ska jag få alla Sveriges kommundirektörer att vilja jobba tillsammans, kanske också med regioner och regiondirektörer? Jag ska vara coach och hålla ihop detta, för att få svensk välfärd att flyttas framåt. Det handlar om att leda en förflyttning. LEDARSKAP I FEM STEG Nu ska ni få mitt recept på ledarskap, i fem steg. 1. H a koll på intressenterna. I ditt fall dina medarbetare och uppdragsgivare. Bygg relationer och lyssna. Jag tror jag kan namnet på alla 290 kommundirektörer och 21 regiondirektörerna och vet lite om de flesta. Att visa ett genuint intresse för dem du ska leda, lyssna på hur deras vardag ser ut och visa att de är viktiga måste vara ditt fokus. Folk vill bli sedda på riktigt. Vad gör de om dagarna? Under de tolv år jag jobbade som stadsdirektör var jag ute 3–4 gånger i veckan, gjorde korta verksamhetsbesök, tog en bild och skrev några rader på Instagram. Jag visade vad som är viktigt i vår verksamhet – att skapa värde för dem vi är till för. Det sänder signaler och alla känner sig sedda. 2. Peka ut riktningen. Medarbetarna förväntar sig att ledaren visar vart ni ska och ger en engagerande målbild, både för den stora verksamheten och er egen. Gör en nulägesanalys och peka ut ett par tre tydliga mål vid sidan av grunduppdraget för kommande år. Och beskriv hur ni tar er dit. Tänk igenom hur du kommunicerar detta. Följ upp med verksamhetsdialoger. 3. H a en enkel och tydlig struktur. Vi har en faiblesse inom offentlig verksamhet för hundratals styrdokument och mål. Begränsa styrsignalerna och prioritera. Enkelhet är avgörande. För många mål är som inflation. Jag brukar säga att varje ny styrsignal devalverar den tidigare. Tydliggör vad du förväntar dig av medarbetarna och vars och ens huvuduppdrag. Varför är de på jobbet? Då behövs inte en massa styrsignaler. Utan fokus och tydlighet är det svårt att leda, motivera och nästintill omöjligt att få rätt saker gjorda. Glöm aldrig det 4. Forma kulturen. Vill du skapa en modig och tillåtande kultur måste du leva som du lär och sätta ljus på önskat beteende. I Helsingborg hade vi utmärkelsen Årets misstag. Det var inte själva misstaget vi belönade, utan att lärdomen av det. Vi måste våga testa nya sätt. Då misslyckas vi ibland, men det är där vi hittar guldet som blir nya lösningar. Du som chef måste skapa den andan. Jag berättar ofta om mina tillkortakommanden. Jag är för otålig, har för mycket fokus framåt, behöver stanna upp och reflektera. Det tränar jag på. Det var när jag visade vem jag är som jag fick följare. Inte när jag försökte spela någon annan. Bjud på dig själv, det är inte farligt att säga att du känner dig osäker. Bjud in dina medarbetare. Då kommer de att vilja följa dig. Och sätt ljus på sådant som du vill ska växa. Det är en stark signal som får andra att vilja göra likadant. Lyft fram dina medarbetare, stå bakom dem och stötta. 5. U tveckla era förmågor. Utveckla dig och dina spelare och träna på att bli riktigt duktiga på att jobba bra i laget. Det här slarvar vi med när vi bara fokuserar på verksamheten, utan att stanna upp och reflektera kring hur vi kan utveckla oss. Det handlar om att bli riktigt duktig i sin profession, men också på att jobba tillsammans. När ni får ihop dessa fem blir det rock ’n roll! Det är då ni kan göra förflyttningarna och göra skillnad. Och i detta är kommunikationen helt avgörande. Medarbetare kan inte läsa dina tankar. Berätta vad du gör, varför och tillsammans med vilka. Välj det kommunikationssätt som passar dig.
7 LEDARSKAP ÄR SOM DANS Ledarskap handlar om att dansa – tillsammans med sin uppdragsgivare och sina medarbetare. Kan man inte dansa kan man inte bli en riktigt bra ledare. I början av min karriär var jag så ivrig och tyckte det var fantastiskt att bli chef och ledare. Jag hade en massa tankar på hur jag ville göra. Så jag tog tag i mina medarbetare och körde bara i gång. Vill man dansa med en sådan? Nej. Först fattade jag inte vad gjorde jag för fel. Sedan kom jag på att jag måste skapa relationer. Jag måste bjuda upp. Är det någon som kan bugga här? Ja! (Marie-Charlotte ur publiken bjuds upp att bugga på scenen.) Det är detta ledarskap handlar om! Du måste bjuda upp dina medarbetare. Skapa relationer. Känna rytmen tillsammans och gå i takt. Det kan man träna och bli riktigt duktig på. Sedan kan du göra skillnad på riktigt!” Marie-Charlotte från publiken fick vara med och illustrera hur mycket bättre det går att leda och styra när man ’bjuder upp’ sina medarbetare, och känner in rytmen och takten. Det är då förflyttningar kan göras.
8 De rev stuprören för att möta personalkrisen Referat och foto: Gudrun Hjorth Ljungby kommun och Region Kronoberg gjorde det som alla pratar om – rev stuprören och började jobba ihop – på riktigt. Idag delar de data kring kommunens alla 65-plussare, något som både förenklar patienternas vårdresor väsentligt och kan revolutionera förebyggande hälso- och sjukvård. Jennie: Jag tror vi alla känner igen den klassiska diskussionen på sommaren när man har svårt att bemanna. Regionen säger: ’Ta hem patienterna snabbare’. Kommunerna säger: ’Nej, de är inte färdigbehandlade.’ Det var i ett sådant läge jag valde att knacka på din dörr, Martin. Martin: Du snarare sparkade, och sa att ”så här kan vi inte kan hålla på längre”. Vi har stora gemensamma utmaningar. Andelen äldre i Kronoberg ökar med 40 procent till 2030, samtidigt som 1 415 unga når arbetsför ålder. Av dem skulle Region Kronoberg behöva anställa 1 391. Hur sannolikt är det? Jennie: När vi diskuterade patienter som skickas emellan oss, samtidigt som vi delar personalutmaningen, insåg vi att nu måste vi göra annorlunda. Vi är så duktiga på att optimera inom respektive stuprör. Men invånarna rör sig mellan oss, och vi har saknat hela bilden. Martin: De är helt ointresserade av hur vi organiserar oss. De vill bara tas omhand. Det är vi som har skapat de organisatoriska mellanrummen. TVÅ GEMENSAMMA PROJEKT Jennie: Vi slog fast att vi måste lägga ekonomin åt sidan och bara fokusera på invånarna. Lyckas vi se till att de får rätt vård, på rätt plats, i rätt tid och av rätt profession, oavsett kommun eller region, och inte slussas runt i onödan, blir det bättre för både patienten och samhällsekonomiskt. Och vi bestämde att jobba gemensamt med två olika projekt. Övergripande kallade vi dem God och nära vård. Den ena delen är Informationsdriven vård, som vi strax ska prata om. Den andra är Sensorer och smarta hems-lösningar. Det handlar om att kommunens personal samlar in enkla mätvärden i hemmet, som blodtryck, puls och lungkapacitet, och skickar till vårdcentral eller sjukhus, där en läkare kan justera medicin på distans. Det tror vi är framtiden. Det minimerar besöken på vårdcentralen, dit många har åkt fram och tillbaka, ofta med färdtjänst. Ju bättre stöd från regionen, desto bättre blir kommunen på vård i hemmet. För samtidigt som svårt sjuka patienter får avancerad vård hemma, har kommunen ofta den mest outbildade personalen. Därför måste vi jobba ihop. Vi jobbar även med kommunens bostadsbolag, så att digital infrastruktur för välfärdstjänster installeras i alla nya äldre- och trygghetsboenden. Alla dörrar får sensorer. På natten kan ledbelysning tändas. Och de äldre får en Ipad för kontakt med vårdcentral och nära och kära. De allra flesta äldre vill ha ett självständigt liv hemma, och det underlättar vi. INFORMATIONSDRIVEN VÅRD Martin: Informationsdriven vård tar sin utgångspunkt i att regionen har sitt journalsystem, samtidigt som kommunen också har en väldig massa egen information. Jennie: Vi beslöt att vi måste få en helhetsbild, ta ut data från båda systemen. De patienter som redan rörde sig mellan oss hade lämnat samtycken, men vi ville läsa av en större bild. Vårt syfte är att jobba förebyggande och möta patienterna innan de blir riktigt sjuka. Det ligger också i linje
9 JENNIE VIDAL & MARTIN MYRSKOG Den till synes omöjliga personalutmaningen fram till 2030 blev den utlösande faktorn till samarbetet, berättade Martin Myrskog, som idag bytt jobb och är programdirektör i Region Skåne. med den nya Socialtjänstlagen. Men det var inte enkelt. Sekretesslagstiftningen gjorde att vi var tvungna att gå via forskningen och en etikprövningsansökan genom Högskolan i Halmstad. Martin: Vi ville alltså göra en samordnad flödesanalys i kommun och region, se vår samlade information kring patienten, så att vi får samma karta och sätter en gemensam kompassriktning. Jennie: I det har vi tillsatt en analysgrupp som jobbar mellan kommun och region, och skapat team på olika nivåer, där personal jobbar gemensamt, både analytiker och patientnära. Med Högskolan i Halmstad har vi samarbetat kring frågorna: ■ V ilka är de viktigaste diagnoserna som kräver insats från både kommun och region? ■ H ur ser resursförbrukningen ut för de diagnoserna? ■ H ur kan invånarnas logistiska vårdkedja optimeras med hjälp av AI? ■ K an informationsdriven vård minska antalet vårdkontakter och ge bättre sammanhållen vård? ■ K an man med AI hitta mönster eller triggers som förklarar varför vissa individer går från låg till hög vårdkonsumtion? 546 000 KRONOR PER PERSON OCH ÅR Martin: Det kittlar fantasin vilka möjligheter som finns när man gifter ihop information om vårdkonsumtion. Det har inte gjorts någon annanstans. Jennie: Vi har tagit ut data från och med 2017, och gör det löpande för gruppen 65+, 6 000 personer. Bland annat har vi sett att kommun och region står för 50 procent vardera av vården och
10 ”På deras visitkort står det direktör, men jag hade hellre kallat dem innovatörer och konstruktörer”, sa moderator Ylva Källman om Jennie Vidal och Martin Myrskog. omsorgen. Generellt har man brukat säga att kommunens del är 25 procent. Det är mycket intressanta fakta för våra kommunpolitiker. Statistiken visar att vad gäller kostnad för vårdkonsumtion per invånare är slutenvården, specialistvården och äldreboenden de stora staplarna. Någonstans där finns högkonsumenterna av vård, alltså de 20 procenten av patienterna som står för 80 procent av kostnaderna. De finns både hos kommun och region och dem måste vi jobba kring tillsammans. Martin: Vi har delat in de 6 000 invånarna i tre kategorier utifrån hur mycket vård de konsumerar i kronor. Lågkonsumenterna, alltså relativt pigga 70-åringar som sällan nyttjar våra tjänster, konsumerar i snitt 4 000 kr/år. Medelgruppen, som är lite fler, konsumerar 42 000 kronor, medan högkonsumenterna drar resurser motsvarande 546 000 kr/person och år. Här blir det intressant att titta på varför individer rör sig mellan dessa grupper. Vad händer? Hur kan vi förebygga det? Jennie: Tre diagnoser återkommer i högkonsumentgruppen: hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och diabetes. Hur kan vi jobba med dem tidigare så de inte blir så sjuka? Martin: Nu när vi har svårt att rekrytera måste resurserna användas klokt. Högkonsumenter drar väldigt mycket resurser. Här måste vi förebygga där vi kan. Det vi ser är att när man bli högkonsument händer något i livet som får antalet vårddagar att öka kraftigt. Hemsjukvård och HSL ökar, liksom slutenvård, akutvård, specialistvård, primärvård och ambulanstransporter. Allt tar de i större anspråk. Detta ska vi byta ner framöver och det blir superintressant.
11 Jennie: Många är lågkonsumenter tills: Pang! Det händer något, som direkt gör dem till högkonsumenter. Hjärtinfarkt eller stroke. Patienten var inte känd för kommunen innan, men kunde vårdcentralen ha fångat upp dem, gett blodtrycksmedicin så att hjärtinfarkten inte inträffat? NY LAGSTIFTNING Det gemensamma vi:et som uppstår är så intressant, för nu tittar plötsligt alla våra medarbetare på hela resan. Tidigare funderade man kanske inte på vad som hände efter att någon skrevs ut från sjukhuset. Vi kan också titta tillbaka och lära oss. Martin: När vi hänger av oss rockarna överbryggas de organisatoriska mellanrummen. Våra medarbetare pratar inte i termer av ’man’ och ’dem’, utan ’jag’ och ’vi’ längre och det är nyckeln till framgång. Tidigare saknades tilliten. Till och med juristerna pratar samma språk. Jennie: Många professioner är inblandade, även jurister, eftersom det handlar om väldigt känslig information. Sekretesslagstiftningen har blivit det stora hindret efter att vi ganska snabbt beslöt att samarbeta. Martin: Vi kan berätta att när vi frågade våra 6 000 65-plussare om vi fick använda deras information var det bara fem som sa nej. Vi förstår att sekretesskydd är viktigt, men är det inte kontraproduktivt om vi tänker på patientens resa? Vi måste få jobba tillsammans. En av våra starkaste missions just nu är att få till en ny lagstiftning. Tänkt er att vi multiplicerar antal högkonsumenter, 20 procent av patienterna i 290 kommuner. Potentialen blir enorm. LJUNGBY – EN LEDSTJÄRNA Jennie: Framåt vill vi titta på att förebygga sjukdom hos alla invånare, även unga. Vi har sträckt ut handen till SKR i hopp om en lagändring. Vi tittar även på nya ekonomiska modeller. Med invånarna i fokus ska pengen följa dem, oavsett om det är kommun eller region. Slutligen är vi stolta över att vi blev ett av tre projekt som Regeringskansliet valde att följa, och lyfta fram som ett föredöme och ”ledstjärna för svensk hälso- och sjukvård i framtiden’ i rapporten ’Förändring genom försök’. Yttersta ledningens engagemang får beröm, men det handlar inte bara om mig och Martin. Regionstyrelsen och kommunstyrelsen gjorde en avsiktsförklaring. Vi har sett till att den genomsyrar alla nivåer i organisationen. Martin: Det handlar om att hålla i och hålla ut. Varje vecka hade du och jag möten med medarbetarna. Jennie: Det gäller att sätta riktningen. Både den politiska ledningen och tjänstemannanivån var väldigt tydliga. Och när medarbetare från två organisationer sätter sig in i varandras verkligheter ser man nya saker, och med ledningens stöd vågar man testa nytt. Det här är inte min och Martins framgång – utan våra medarbetares. Nästa mål är att ta fram gemensamma data för hela befolkningen, berättade Jennie Vidal. Men då måste en lagändring till. ”Sekretesslagarna hindrar just nu utvecklingsarbetet.”
12 Från post-it-lappar till ett sjukhusgemensamt system för daglig styrning Referat och foto: Gudrun Hjorth Nina Drakenberg är projektledare och Patrik Bodeby verksamhetsutvecklare inom sjukhusadministrationen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. På kort varsel ryckte de in när en programpunkt uteblev, och berättade om projektet DiVis, inom sjukhusets slutenvård.
13 NINA DRAKENBERG & PATRIK BODEBY 2018 var whiteboardtavlor med lappar centrala för daglig styrning av slutenvården på Akademiska sjukhuset. Idag används skräddarsydda digitala tavlor som underlättar resursfördelning och kommunikation på alla nivåer. Framgångsfaktorn var en upphandling som inte gjordes enligt mallen. Nina: ”Innan jag kom till Akademiska sjukhuset 2017 jobbade jag som projektledare i industrin i nästan 20 år. Jag hade gantt-scheman som jättetydligt visade varje medarbetare, deras projekt och utmaningsnivå. Där kunde jag pussla så att alla hade en lagom arbetsbelastning. På Akademiska sjukhuset såg det inte riktigt ut så. Våren 2018 hade vi vårdplatsbrist och en mycket resurskrävande vårdplatskoordinering på sjukhusnivå. På vårdavdelningarna fanns inga riktlinjer eller verktyg, där fanns bara ett sjukhusdirektörsbeslut på att slutenvården skulle ha daglig styrning. ANNORLUNDA UPPHANDLING Vi på produktionsenheten såg att sjukhusets kapacitet inte utnyttjades på ett vettigt sätt. Därför startade vi projektet DiViS = digitaliserad visualisering och styrning. Många avdelningar hade någon typ av daglig styrning, men otroligt varierande. Man såg inte flödena eller vad andra planerade. På sjukhusövergripande nivå hade vi den härliga smittspridningslösningen, där man från alla avdelningar gick till ett trångt konferensrum för att med var sin post-it-lapp meddela antalet vårdplatser man skulle leda idag. Oklart hur siffrorna togs fram. Upplägget krävde dessutom att alla var fysiskt närvarande, vilket man inte alltid var, och då var det svårt att få helhetssynen. Så vi gjorde en upphandling. Men inte som man brukar i vården, genom att lägga lång tid på en kravspecifikation och upphandla en lösning. Vi upphandlade istället konsulttimmar, och fokuserade på att hitta ett konsultteam med rätt erfarenhet. Så fick vi en projektledare som tidigare varit sjuksköterska och visste precis vad det handlade om. Tet & Every jobbade väldigt nära oss. Vi utvecklade DiViS tillsammans, och gör fortfarande. Det är ett levande arbetssätt. IVRIGA MEDARBETARE De besökte först många olika vårdavdelningar för att kartlägga alla olika behov. Sedan började de skissa. Patrik: Det var där jag bjöds in. Vi startade just då upp en ny kirurgavdelning som skulle testa ny teknik och nya arbetssätt. Nina: Vi krokade arm med en chef som hade samma syn på ledarskap och delaktighet som vi. Sjuksköterskor och undersköterskor på Patriks avdelning gav feedback och idéer, varpå nya skisser togs fram i omgångar, tills vi fick en betaversion att testa. Och vad hände då? Patrik: Jo, två dagar före påsk kom en länk från företaget till en liten version de ville att vi skulle titta på. Dagen innan jag tog påskledigt bad jag mina medarbetare kika på den. När jag kom tillbaka efter helgen möttes jag av en tom whiteboard-tavla, där vi brukade ha vår dagliga styrning. Svetten började rinna, för jag skulle ju koordinera. När jag kom in till personalen log de finurlig. Då upptäckte jag ’error 404’ på vår stora touch-skärm. Personalen hade gått all in och börjat jobba med testversionen som inte alls var dimensionerad för det och hade kraschat. Nina: Som projektledare fick jag panik över att den låg öppet på internet, vilket förstås inte var tänkt i skarp drift. Men vi var glada. För hur ofta börjar folk självmant testa nya it-system i vården? Det visar att skapar vi delaktighet går det av sig själv. Patrik: Vi lärde oss även vikten av tydlig kommunikation. Men efter ett par dagar fick vi upp en riktig version och började arbeta i den. UNIKT FÖR VARJE AVDELNING Nina: Vi fortsatte jobba med en levande kravspecifikation och fler avdelningar togs in i pilotdriften. Intresset blev så stort att sjukhusdirektören beslöt breddinföra, verktyget, som då på samma sätt anpassades till varje avdelnings specifika behov. Parallellt utarbetade vi ett styrdokument kring daglig styrning, så att alla vet vad vi menar med det. Huvudsyftet med verktyget är att skapa effektiva patientflöden och jämn arbetsbelastning. Arbetsmiljön är utgångspunkten för ökad kapacitet. Daglig styrning handlar inte bara om
14 Nina Drakenberg menar att sjukvården generellt är för dålig på att balansera kapacitet och produktion. ”År efter år fortsätter vi försöka utföra all vård, trots för få medarbetare. Vad händer då? Jo, arbetsmiljön blir kass.”
15 produktion, utan lika mycket om medarbetarna och kvalitet – om att få delaktighet i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Och för att använda kapaciteten optimalt måste vi göra det här både centralt och lokalt. Allt hänger ihop. VERKTYGETS INNEHÅLL Vad blev då resultatet? Jo, verksamheternas manuella whiteboards ersattes av digitala avdelningstavlor. Varje avdelning bestämmer vad man har på sin tavla och man kan filtrera på det egna vårdlaget. Där finns en Beläggningsvy och en Bemanningsvy. I Beläggningsvyn ser man alla patienters behov och plan för dagen. Journalsystemet Cosmic är datakälla i realtid, och basal patientinformation hämtas in: kön och födelseår. Vi vill inte att DiViS ska klassas som journalsystem. Det ska vara snabbt och enkelt. Då går det inte att ha inloggning, signering och spårbarhet för allt. Fliken Vårdplatsmöte ersätter mötet i det lilla konferensrummet och fliken Utlokaliseringar visar patienter som borde tas hem eller hanteras på annat sätt. En flik visar Planerade inskrivningar. En viktig del visar avdelningens balans mellan resurser och behov. Här skiljer vi mellan åtgärder som utförs av icke-legitimerad respektive legitimerad personal, och har en kriterielista med olika grader i en färgskala. Verktyget visualiserar patienternas bedömda behov och hjälper operativt ansvariga att fördela resurserna. Det ger samtidigt andra förståelse för varför resurser fördelas som de gör. Bemanningsvyn vill vi integrera mot vårt personalsystem Heroma, men vi har inte lyckats hämta all schemalagd personal till vyn, bara anställda. Publikfråga: Finns risken för dubbeldokumen- tation? Patrik: Vi tycker inte det. DiViS innehåller det som vi tidigare skrev på vår whiteboard. Syftet är att se flöden, fördela resurser och kommunicera mellan professioner. En fysioterapeut kan visa att hen har träffat patienten, och vårdlaget vet då att de kan gå in och läsa i journalen. Vi kan skriva en påminnelse till oss själva att dokumentera efter dagens slut. Vill du inte ”sätta upp en lapp” så gör du inte det. VISAR FAKTISK BELASTNING Fliken Central vårdplatsöversikt visar beläggningssituationen för hela sjukhuset. Här har vi försökt hitta sjukhusgemensamma kriterier. Vi får en genomsnittlig vårdintensitet unik för varje vårdavdelning som kan multipliceras med deras antal disponibla vårdplatser. Det blir ett mått på beläggningen. Hur tungt det blir beror på ifall behovet överstiger resurserna eller inte. Det är också en hjälp att se förväntat vårdbehov, baserat på historik. Nina: Vi har gått ifrån att bara titta på vilka avdelningar som har lediga platser eller överbeläggningar, till att titta på den faktiska belastningen. En avdelning med lediga platser kan bli överbelastad om man får in sjukare patienter än vanligt. Det ger ett mer känsligt verktyg för att jobba med flöden. GEMENSAM REFLEKTION Ytterligare en komponent är Teamtemp = strukturerad reflektion. Den används av hela sjukhuset, inte bara slutenvården. Här reflekterar vi tillsammans, utifrån: arbetsbelastning, patientsäkerhet, teamarbete och kommunikation. Färgerna på tavlan summerar dagen. Enkla kriterier finns för respektive färg. De flesta gör detta gruppvis, vissa på hela avdelningen. Markerar man rött eller gult måste man skriva en kommentar. I en flik kan man sedan sortera kommentarer och välja ut saker att jobba med. Eftersom tavlan är synlig för alla får vi en delaktighet automatiskt, istället för att synpunkterna bara kommer in till chefen. EN DAG MED DIVIS Patrik: Hur ser då en vanlig arbetsdag ut med DiViS? Ja, på morgonen används tavlan vid överrapporteringen. Jag och teamet får en bild av vad vi har att göra, om det blir en dag med fokus på det mest primära, eller om vi kan göra det lilla extra. Den hjälper mig att fördela resurserna. Under dagen jobbar vi på i teamen och matar in info som kan vara värd att se för alla. Kanske beslutas att en patient får gå hem, eller en fysioterapeut kopplas in. Före lunch samlas vi och går snabbt igenom läget för teamen och ser om resurser behöver omfördelas.
16 Parallellt används vår information av den centrala vårdplatskoordineringen, som ser inflöden till exempel från akuten, i relation till vad som kommer ut. Vi avslutar med en reflektion kring dagen. Här är färgerna och kommentarerna jättebra för att urskilja mönster. Nina: Cheferna i slutenvården som inte träffar alla sina medarbetare får också en snabb återkoppling på morgonen hur natten och kvällen haft det. Det är också ett bra verktyg för att jobba med den egna arbetsmiljön. Man utvecklas av att se sina egna kommentarer. Vad betyder: ’Det var jättetungt idag’? Vi måste få fram konkreta saker, som kan göras något åt. VI TÄNKTE RÄTT Nina: ”Har vägen varit spikrak? Nej, finansieringen var länge osäker. De första fyra åren fick vi söka statsbidrag för varje år. Det har varit svårt att få till en förvaltning av systemet. Ingen vill riktigt ta hand om det, efter att vi inte gick till väga som man ’ska’ när it-system införs. Framgångsfaktorer har varit delaktigheten, och att verktyget kan anpassas till allas olika behov. Det är så användarvänligt att man lär sig utan kurs. Utrullningen har varit intressestyrd. Och det visade sig helt rätt att upphandla konsulttid, inte ett färdigt system. Det går inte att handla upp en kravspec i förväg som uppfyller alla behov. Det mesta i DiViS har tillkommit först när medarbetarna börjat testa och själva kommit på sina smarta lösningar. Tack för oss.” När Patrik Bodeby kom tillbaka efter en ledighet hade hans personal på eget initiativ redan tagit i bruk det nya it-system som höll på att utvecklas.
17 ARASH GILAN AI – snart din sparringpartner och assistent Referat och foto: Gudrun Hjorth Vi befinner oss i den fjärde industriella revolutionen. Utvecklingen av artificiell går hisnande fort. Som chef kan du inte leda utan AI, som tar sig allt mer mänskliga uttryck. Men utvecklingen är inget att frukta, enligt AI-strategen Arash Gilan. ”Jag vill börja med att säga att termen AI inte är optimal. Den myntades på 1950-talet när man började experimentera med datorer och behövde en beteckning på en ’tänkande maskin’. Något som liknar det mänskliga, men ändå inte är det. Det blev artificiell intelligens. Sedan dess har AI gjort en resa från något mycket snävt – dåtidens datorer kunde bara lösa en enkel ekvation – till att innefatta väldigt mycket. AI i form av sökrekommendationer, har vi använt länge: Google maps, Spotify, Netflix. Sedan kom chatbotar, enkla AI-system som svarar på frågor och utför enkla uppgifter. Idag har vi resonerande AI, språkmodeller (LLM), som analyserar komplexa problem och stödjer beslutsfattande. Vi är på väg mot AI-agenter eller assistenter, som resonerar mer likt en människa och kan utföra saker utan att alltid behöva oss. Det kallas artificiell generell intelligens (AGI). Därefter skulle vi kunna utveckla autonoma AI, maskiner som inte behöver oss, utan genomför egna lösningar och hypotetiskt skulle kunna driva företag, så kallad artificiell superintelligens (ASI). Till sist har vi singularitet. Drömmen om att göra AI medveten. MER FILOSOFI ÄN VETENSKAP Ju längre vi kommer på den skalan, desto mer filosofi blir det, snarare än matematik och vetenskap. För trots all teknologi, har vi inte kunnat hitta en konsensus kring vad medvetenhet är. Vad innebär det att vara människa? Det har man undrat sedan Taos och Platons dagar. Vår art, homo sapiens, har funnits i 100 000 år. 99,6 procent av den tiden har vi inte haft teknologi i form av maskiner som jobbar av sig självt. Det är något oerhört nytt. 1600-talets ångmaskin förändrade allt. 100 år senare kom elektricitet. En ny mänsklig era var född och den moderna världen uppstod. Sedan kom datorer, och nu har vi den fjärde industriella revolutionen, med en maskin som inte bara gör och producerar, utan också resonerar. Vissa kallar det till och med att tänka. Filosofen Descartes jämförde på 1500-talet kroppen med ett urverk: ’Vad maskinell kroppen är! Allt hänger ihop. Tänk om sinnet också är ett urverk?’ Mary Shelley såg 1800-talets maskiner och skrev romanen ’Frankenstein’. Kopplingen mellan tänkande och maskiner är inte ny, och inte heller läskiga tankar kopplade till teknik. SLOG OSS I SCHACK Vad innebär det att vara människa? Ja, vi är varken störst, starkast eller snabbast på jorden. Men vi dominerar för att vi tänker och är smarta. Hur har vi då i tusentals år definierat smarthet? Jo, man kan spela schack! Redan på 1950-talet började man försöka skapa en maskin som skulle slå människan i schack. Det gick inte. ’Där ser ni’, sa man, ’en maskin kan inte bli en människa för den kan aldrig vinna i schack.’ På 1980-talet insåg man att man hade tränat datorn på schackmästare, som spelade mer psykologiskt än
18 matematiskt. De offrade en löpare eller dam för att luras och vinna. Datorn lärde sig offra pjäser, men utan att veta varför, och förlorade. När man lärde den spela rent matematiskt förlorade Kasparov 1996. Det var en viktig insikt. Därefter tränas AI strikt matematiskt. LIVSFILOSOFI SPEGLAR SYN PÅ AI Är AI en utopi eller dystopi? Varför är vissa rädda och sådana som jag mer positiva? Jo, din livsfilosofi speglar din syn på AI. Vår syn på människan kan vara av tre slag: 1) Monistisk. Människan är materia och vårt känsloliv kemiska reaktioner. Att vara människa är inget speciellt. Vi är en formel, en kod. 2) Dualistisk. Vi har både kropp och själ. AI kan efterlikna en del, men inte allt hos oss. 3) Humanistisk. Essensen av att vara människa är själen. Den kan aldrig kodas eller digitaliseras. Frågan är fascinerande. Jag står framför er. Jag lever. Men om jag plötsligt faller ihop och dör, vad händer med mig? Min kropp är här, men jag finns inte längre. Vart fanns det som var jag? Jag är humanist och tror inte att vi någonsin kommer att koda medvetenhet. Människor kommer visserligen att skapa artificiell generell intelligens (AGI) men det blir utifrån deras perception av medvetenhet. Det kan inte finnas konsensus kring detta. Det är ena skälet. Den andra är att när man pratar AI gör man lätt människan till bara mjukvara. Som att vårt tänkande är allt. Man glömmer den kroppsliga autonomin. Varför är skillnaden så stor mellan ett digitalt och ett fysiskt möte? Jo, vi är kroppsliga varelser och kroppslig intelligens är en stor del av att vara människa. I vår digitala era pratas för lite om det. DET ÄR KÖRT FÖR 35+ Till teknologi måste man anpassa sig eller dö ut. Ju äldre man är desto svårare. De som är 0–15 år ser inte ens AI som teknologi. De bara lever Arash Gilan gjorde comeback på studiedagarna, som han gästade första gången 2017. Till vardags driver han VDpodden och företaget Viva Media, som hjälper organisationer att integrera AI.
19 AI-utvecklingen går hisnande fort. Bildgeneratorn Midjourney har på bara 1,5 år kraftigt förfinat förmågan att skapa foton utifrån nyckelord. och verkar i den. I åldern 15–30 lär du dig och gör karriär inom AI. Efter 35 är det typ omöjligt, för det finns inte intuitivt i dig. Du måste kämpa mycket mer. Varför? Jo, vi är extrema vanemänniskor. Ju äldre vi blir desto mer cementeras vanorna. Ledarskap utan AI kommer inte att existera framgent. En av 2024 års nobelpristagare inom AI sa att vi måste förstå att AI är lika revolutionerande som elden och elektriciteten. Så omvälvande blir det, och det går snabbt nu. Viktigt att förstå är dock att det som ersätter dig inte är AI, utan en person som kan hantera AI. Människan är just nu djupt underskattad. Vi tror att AI löser allt, men AI blir bara vår sparringpartner. Speciellt i sjukvården. Det vi just nu bygger upp hos AI är intuition. BÖRJA TESTA AI Nu några tips. Har ni testat verktyget Google LLM notebook? Du laddar upp en svensk eller engelsk text, som den gör en podcast av. Jag laddade upp min bok och fick tre minuter podcast där två personer diskutera boken. Ett annan tips är att bygga din egen GPT. Minns ni när iPhone kom? Först visste man inte hur den skulle användas, men så kom apparna och det blev så vi använde den. GPT är en teknologi där du bygger din egen AI-app. Mitt företags app heter Vivianne, som jag har tränat med våra dokument. Hon är vår personliga assistent, ett bollplank i allt från företagets förmåner till hur man startar ett nytt kundarbete. Tre råd: 1) Inse att AI är på riktigt. 2) Läs på och var nyfiken. 3) Testa, testa, testa. Börja leka. Ladda hem verktyg och se vad du kan göra.
20 Jag brinner för att demokratisera användandet av teknologi. Tidigare i historien har eliten haft ett teknologiskt försprång och befolkningen fått ta del av ny teknik långt senare. I vår era har USA:s president inte bättre smartphone eller AI än vi. Det innebär enorma möjligheter. Tänk att i skolan ha en personlig assistent som lär känna den individuella eleven med NPF-diagnos. Assistenten är tålmodig, inkännande, aldrig irriterad och anpassar sig. Läraren blir assistentens coach. I vården visar forskning att feldiagnoser ofta sätts efter lunch. Tänk vad AI kan innebära här. Jag har själv en neurologisk sjukdom. I mobilen kan jag bolla med min AI-doktor, som har hjälpt mig jättemycket. VÄLKOMNA DIN AI-ASSISTENT AI kommer att påverka text, bild, röst, video och live i alla områden av våra liv. I höst har vi gått från språkmodeller (LLM), till multimodala modeller (GMM), som behärskar röst, bild och ljud simultant. Vi kommer snart att interagera och facetima med vår AI. Om det känns det läskigt så kom ihåg att AI är tränad i att spegla människan. Den känner inget och vill inget. I den mån den har intuition är den kodad. Låt er inte förledas av dem som säger att levande AI kommer att skapas. VI ANVÄNDER AI FEL När du ger AI instruktioner = promptar, så var tydlig. Blanda inte ihop saker. Be om förtydliganden, korrigera misstag – och var artig! Det hjälper den att vara kreativ eftersom den är tränad att vara lik en människa. Se upp för hallucinationer, alltså att AI hittar på saker. Liksom människor vill AI inte erkänna att den inte kan, och hittar på. Den tränas för att undvika det, men när det gäller fakta, research och källkritik, kolla alltid med Google! Ett mönster i teknikhistorien är att ny teknik först används likt gammal teknik. När radion kom började man läsa in böcker. När filmen kom, spelade man in dramer. När internet kom matade man in dokument. Användningen av AI speglar vår teknikanvändning de senaste 25 åren. Vilket misstag gör vi då? Jo, vi googlar AI. Vi tror att AI är en fråga-svar-grej. Men detta är bara en liten del av hur AI kan användas. AI är tränat på över 20 miljoner böcker. Ställer du en allmän fråga får du ett allmänt svar. Istället bör du gå in i ett rollspel och ge AI superfokus på ett ämne. Gå in som expert. Då blir du en superprompt. Ladda upp ett dokument som du arbetar med och resonera om det. SE AI SOM EN PENNA Vi kan jämföra AI med en penna. En person ser pennan och känner: Hur ska jag använda den? En annan tänker: Jag ska skriva avtal. Någon ska skriva kod. Andra skriver dikter, artiklar, filmmanus, pjäser eller böcker. Pennan i sig själv vill inget. Den kan inget. Men med pennan i rätt händer kan något fantastiskt skapas. Och den pennan är AI. Vad du gör med den är helt upp till dig. Det här är starten på något oerhört spännande, och tåget har inte gått. Det har bara börjat. Tack för att ni lyssnade.” ”Om det känns läskigt att facetima med AI, så kom ihåg att artificiell intelligens bara är kod. AI kan aldrig bli medveten.”
21 ERICA BONNS Erica Bonns är pionjär inom vårdens AI-utveckling. I sitt föredrag berättade hon om hindren som sinkar digitaliseringen i Sverige, och om andra länders flygledartorn – som koordinerar sjukvård i hela städer med hjälp av AI. Men hon startade sin berättelse på en plats långt från dagens teknik. ”Telefonen ringer. Fickringning. Kan jag somna om? Ringer igen. Ingen där. Jag ringer upp. Doctor, doctor, come now! Jag letar mig ut ur myggnätet i den varma nattluften. Nattvakten vilar mot sin kalashnikov. Jag går in i bilen och skumpar fram i mörkret. Möts av den stora skylten som varnar för korruption. Hör röster från operationssalen. Ser en mage. En liten kvinna med en massa flugor på handflator och knän. Jag förstår. Hon har stått i sin lerhydda i flera dygn och försökt förlösa sitt barn. En kollega sätter tratten mot magen och skakar på huvudet. Men kanske finns lite hjärtljud ändå? Operationen startar. Barnet kommer ut blekt och livlöst. Ingen puls. Jag börjar återuppliva. Har mask och blåsa. Ber om adrenalin. En infart är att begära för mycket, så jag försöker via navelsträngen. Folk kommer och går. De tröttnar. Till slut tänker jag att vi nog har gjort allt. Jag täcker barnet med det blommiga tygstycket det kom i. Jag är ensam kvar. Då plötsligt – ett pip. Ett skrik! Det är inte möjligt? Barnet lämnas snart till mamman. Min insats är över, för någon mer vård av det sjuka barnet är inte aktuell. Med tungt hjärta sätter jag mig i bilen. Under myggnätet kommer tårarna. Vad ska det livet leda till? Om man inte kan äta, krypa, försörja sig? Klockan ringer med tuppen. Utan en blund i ögonen tar jag mig till morgonronden. Sjukhuschefen kommer: ’Erika, vilken hjälte!’ ’Nej, jag känner inte så, hur ska det gå?’ Chefen ber mig följa med och jag ser bebisen ligga och amma. Fullständig sugreflex. Jag får en klapp på axeln: African babies. They are strong. VÅRDENS DIGITALISERING Med den berättelsen vill jag ge en känsla av vår kärna – att finnas för patienten och rädda liv. Det här var några år sedan. På vissa håll i världen ser det ut så än idag. Men inte i Sverige. Jag arbetar fortfarande kliniskt som barnläkare. När jag är jour och får en sökning får jag direkt veta vad det rör sig om. Sedan hjälps ett helt team åt med barnet. Akuta snitt och sugklockor kommer oftast när mamman är som tröttast, och vid fyrafemtiden på morgonen, när jag knappt kan läsa på skärmen, är det dags att börja dokumentera. Det jag är minst sugen på just då. Det är därför jag också arbetar med vårdens digitalisering. Jag ska ge er några goda exempel från sjukvården idag. BESLUTSSTÖD I FINLAND Redan på 1990-talet började det finska läkaresällskapets förening digitalisera medicinska riktlinjer. Hur såg det ut i Sverige då? Ja, när jag kom som barnläkare till Stockholm för 15 år sedan fick barn med urinvägsinfektion olika behandling norr och söder om stan. Finland Digitaliseringen och sjukvårdens flygledartorn Referat och foto: Gudrun Hjorth
22 Erica Bonns ser en enorm potential för AI i svensk vård och menar att en lösning för att dela patientdata mellan olika system är nödvändig. Sjukvården behöver också externt stöd i att samordna valen av verktyg över landet.
23 löste det för länge sedan med ett digitalt nationellt kliniskt kunskaps- och beslutsstöd. Information inhämtas med avkodade patientuppgifter; diagnoser, läkemedel, labvärden. I Sverige syns de som kopierad text på 1177, men Finland har ett beslutsstöd bakom, som signalerar när ett värde bör testas igen, givet patientens diagnoser och läkemedel. Vi ser patientens senaste längd, vikt och kontroller. Stödet hjälper oss tolka vad som är patologiskt, ger råd om behandling och uppföljning och förklarar varför vi får dessa råd, med länkar till nationella vårdprogram och internationella skrifter. Allt är forskningsmässigt verifierat. I Finland anser lagstiftaren att informationen är tillräckligt avkodad för att kopplas till vetenskap och beslutsstöd, till skillnad från i Sverige, där allt måste stanna i journalen. Det finska systemet visar att enskilda data bara är ofarliga punkter. Det är när du kopplar datan som patientsäkerhet måste diskuteras. Och det här är inte ens AI, utan ett sätt ett sätt att dra slutsatser genom att kombinera data. AUTODERM – DIAGNOSTICERA HUD Nu ett exempel på en liten AI-lösning som diagnosticerar hudsjukdomar. Autoderm har varit i kliniskt bruk i Sverige i 4,5 år. Patienten fotograferar sin hudförändring, och vårdenheten kan med hjälp av Autoderms bildanalys med 95 procents säkerhet säga att rätt diagnos finns bland topp 5 diff-diagnoser. Idag används verktyget används som första linjens triage. Utifrån informationen att leverfläcken med 95 procents säkerhet inte ser ut som ett malignt melanom, kan undersköterskan bedöma hur bråttom det är att få tid hos vårdcentralens läkare. HÅRDA KRAV PÅ AI-VERKTYG Har ni hört begreppet MDR = medical device regulation? Det påverkar alla nya medicintekniska lösningar och innebar en ny skärpt lagstiftning från 2021. Storbritannien står utanför och USA har ett eget mer generöst system. För att få en produkt medicinskt godkänd inom EU krävs omfattande studier och stora pengar. Det finns så kallade notified bodies = oberoende organisationer som ser till att produkten uppfyller EU:s regelverk. Ett annat begrepp är intended use = vad produkten utlovar. Det är nyckeln till den medicinska säkerheten. Påstår leverantören att alla hudåkommor kan identifieras med alla mobilkameror? Då skulle alla vårdenheter kunna sparka hudläkarna. Detta är bakgrunden till de nya produkter vi kanske väljer att plocka in. Vårdgivaren måste läsa om produktens MDR för att bedöma vad den kan bistå med i den kliniska vardagen. KAMERAN LÄSER AV HUDEN Många pilotförsök pågår. En favorit-app är binah.ai, som jag haft i mobilen i flera år. Kameran läser av en hudyta ansiktet och jag får blodtryck, saturation, puls, pulsvariabilitet och stressnivå. Förstå mig som barnläkare när föräldrar ringer och säger att barnet inte kan andas och jag kan koppla in appen i facetime-samtalet. Efter 60 sekunder ser jag att barnets saturation är 99 procent. De behöver inte fara till akuten i 20 minusgrader. Bina.ai har inte fått sin MDR-certifiering än. Hur gör man studier på patienter med 60 i saturation, med tillräcklig volym för att säga att den är säker? Å andra sidan, spelar det roll för en sjuksköterska på 1177 ifall det är 100 procent säkert att värdet är 83 procent och inte 82? Absolut inte. Vi behöver veta om det är normalt eller patologiskt. In eller ut. Mobilkameran ska självklart inte användas på akuten. Men den kan tillföra massor på distans. Jag tror godkännandet löser sig. Företaget arbetar nu med att kunna få fram crp, socker och kolesterol med 98 procents säkerhet genom att filma i ansiktet. VÅRD PÅ DISTANS Tack vare teknik kan mer göras på distans. Vi måste lämna idén att hemsjukvård är en chatt. Nästa steg är att behandla patienten i hemmet. Vi har pratat länge om att appar blir den goda och nära vården. Där kan vi jämföra oss med oss själva, och få en helt ny typ av uppföljning. Men vad gör vi med allt detta? Något görs i södra Sverige, något annat i norr. Hur ser vägen framåt ut? Ja, vi kan inte bara plocka in olika produkter på olika håll och hoppas på det bästa, utan måste samarbeta. Och vi behöver konsulter
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=