30 FLER PÅ LÄKTAREN Målet med projektet var att göra sportevenemang mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Ishockey-VM 2025 i Stockholm användes som en testplattform för att identifiera och utveckla lösningar och projektet genomfördes tillsammans med Parasport Stockholm, Stockholms stad och Svenska Ishockeyförbundet. En metodhandbok för tillgängliga läktarupplevelser kommer att tas fram, med målsättningen att ishockeyföreningar ska arbeta utifrån den. Hej Charlotte Ovefelt, utbildare inom jämställdhet, jämlikhet och normer! Vilka behov och utmaningar såg ni när det gäller tillgänglighet på sportevenemang? Det finns många utmaningar, till exempel fysiska och digitala hinder med allt från biljettköp som kan vara knepig utan bra syntolkning och köer som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan uppleva stressande. Men även toaletter som är otillgängliga och höga bord vid matställen som är svåra för personer i rullstol att utnyttja. Det finns en rad utmaningar och även om det inte är hinder överallt och för alla, är det viktigt att lyfta och belysa dessa för att nå full inkludering. Hur togs projektet emot av besökare med olika funktionsvariationer? Självklart väldigt positivt! 2025 IIHF Ishockey-VM var ett testevent för att se över och undersöka tillgängligheten vilket i sig gör att den inte var optimal. Men testgrupper upplevde att det är otroligt viktigt att känna sig inkluderad i det som just de kan bäst. Att man fick möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer i enkäter, är såklart bara det en ”tillgänglighetsaspekt” i sig. Tror du att konceptet Fler på läktaren kan användas även inom andra idrotter och evenemang? Absolut. Som en del i utformandet av en digital utbildning samt metodhandbok följde vi även Stockholm maraton samt granskade lokalen för Stockholm filmfestival och vi ser detta bredare än bara för ishockeyn. Vi måste se evenemang som ett vidare ”begrepp” där tillgängliga miljöer bör skapas så att fler får plats. Vad hoppas du att projektet lämnar efter sig som långsiktig förändring för idrottspubliken i Sverige? Jag väljer att säga publiken och inte bara idrottspubliken, eftersom detta är ett större arbete. För den stora massan tror jag inte att projektet förändrar så mycket eftersom majoriteten är norm och aldrig behöver fundera över detta. Men man ska komma ihåg att alla kan vara i behov av tillgänglighetsanpassning någon gång under livet. Kanske råkar du ut för en olycka, blir äldre och får sämre syn, och helt plötsligt är det du som behöver och inser vikten av tillgänglighetsutformningar. Vad betyder tillgänglighet på sportevenemang för dig personligen och om du fick önska fritt – hur skulle en helt inkluderande läktarupplevelse se ut om fem år? Tillgänglighet betyder att jag vill gå till en inkluderande miljö. Det kan vara så enkelt att du är ett underrepresenterat kön som hör diverse könsord från supportrar för att jag personligen inte ser det som inkluderande och för mig är inkludering tillgänglighet. Om du fick önska fritt – hur skulle en helt inkluderande läktarupplevelse se ut om fem år? Att vi arbetade mycket mer med beteende och konsekvenser av oönskat beteende. Charlotte Ovefelt, utbildare inom jämställdhet, jämlikhet och normer HÅLLBARHETSPROJEKT
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=