229
Eftervärkar:
En del ston får kraftiga eftervärkar i sam-
band med att efterbörden släpper. Stoet kan då riskera att
skada fölet när de lägger sig och rullar om de är i box. Här
kan kan man behöva ingripa!
En del ston f.f.a. de som tidigare sytts kan spricka upp vid
förlossningen. Dessa behöver oftast sys. Detta går att göra
akut men man kan normalt vänta någon vecka eller till
omseminering
om det inte är en kraftig skada som måste åtgärdas direkt.
Glöm inte av att sy ston som skall stå över betäckning
ett år.
Kronisk katarr i vagina-livmoder till följd av föro-
rening är en vanlig orsak till problem att få stoet dräktigt.
Komma upp-Råmjölk
Stör inte om allt ser normalt ut. Normalt klarar sto och
föl det själva och om vi lägger oss i kan man störa mer
än hjälpa. Jag upplever f.f.a. att det är viktigt att en först-
föderska får tid med sitt nyfödda föl utan att bli stressad.
Annars stör man lätt den viktiga kommunikationen mellan
moder och nyfödd.
Stora mängder strö i en box gör att fölets första stapplande
steg blir svåra. Ströa lagom! Föl som föds ute har som
regel mycket lättare att ta sig upp p.g.a. underlaget.
Fölet behöver träna motorik och balans innan det klarar av
att hitta spenen och börja dia. Eventuellt kan man hjälpa
fölen att komma upp och hjälpa det att hålla balansen
till en början genom att stödja bakdelen något om det är
mycket vingligt. Det är ofta mycket tålamodsprövande att
se fölungen suga på allt utom spenarna under sitt letande.
Om fölet är piggt i övrigt behöver man inte vara orolig.
Lämnar man sto och föl i fred reder dom som regel ut det.
Försöker man styra huvudet till spenen blir det onaturligt
och fölet blir mest irriterat. Inom 3-4 timmar bör det dock
helst ha diat men det är ingen absolut gräns.
Om fölet är svagt är det ett alternativ att mjölka ur stoet
och ge 2-3 dl råmjölk med nappflaska.
Det är dock mycket
viktigt att fölet själv suger ordentligt för att man inte skall
riskera att mjölk kommer ner i luftvägarna med allvarlig
lunginflammation som följd.
Råmjölken innehåller antikroppar
som fölet måste ha för sitt infek-
tionsförsvar. Förmågan att ta upp
antikropparna från tarmen mins-
kar successivt efter födseln.
En del ston läcker råmjölk under
senare delen av dräktigheten och
det kan vara viktigt att då kon-
trollera hur mycket antikroppar
fölet fått i sig med ett blodprov
då fölet är några dagar gammalt.
Om halten är för låg behöver fö-
let få blodplasma intravenöst för
att få ett fullgott infektionsskydd.
Påvisar man antikroppbristen
inom 12 timmar efter födseln
kan man fortfarande ge råmjölk
eller blodplasman med sond eller
nappflaska.
Om det värsta inträffar och stoet
går förlorat i samband med föl-
ningen. Mjölka om möjligt ur
råmjölken från stoet så att denna
kan ges till fölet med nappflaska
eller sond.
Tag kontakt med
ammajouren
för hjälp med att hitta en
amma eller att få tag i råmjölk. Se annons!
Avmaskning:
Om stoet tidigare blivit smittat med fölmask kan hon ha
vilande larvstadier i juvervävnaden. Dessa utsöndras efter
fölningen till mjölket och det nyfödda fölet blir smittat.
Fölmask anses kunna vara del i att den s.k fölbrunsten kan
övergå i en allvarligare svårbehandlad diarre’.
Har man misstanke om att stoet kan vara smittat av
fölmask är det lämpligt att avmaska stoet direkt efter
förlossningen.
Tarmbeck eller mekoniet
Detta är den första mörka avföringen som är sammanba-
kad som relativt hårda kulor. Ofta krystar fölet ganska
kraftigt för att få ut mekoniet men detta är normalt . Va-
riationen i mängd är stor och hos en del föl kan det ta upp
till 2 dygn innan allt mekonium kommit ut. Fölet behöver
normalt sett ingen behandling då detta är helt normalt. Så
länge fölet är piggt, diar och inte har tecken på ont i ma-
gen behöver man inte ge någon behandling.
Pilla inte ut mekoniet. Detta kan ge svullnad i anus och
göra att fölet inte vill/kan få ut träcken och då blir förstop-
pad. .Den aktivering av fölet man får om man separerar
sto och föl några gånger de första dagarna hjälper också
till att få fart på tarmen samtidigt som stoets rening på-
skyndas. Laxerande medel som t.ex. Microlax, Klyx kan
användas men är enligt min erfarenhet sällan nödvändig.
Hantering av det nyfödda fölet:
Om fölet föds ute i en flock med ston så sker inlämmandet
med flocken oftast på ett lugnt sätt.
Då stoet fölat ensamt på box kan det bli annorlunda då sto
och föl släpps ut till övriga ston . Det ibland bli ganska
vild rusning p.g.a. alla nyfikna. Oftast går det bra, men det
finns risk att f.f.a. föl med felställningar/skeva eller veka
ben kan få skador p.g.a av sned- och överbelastningar av
det omogna skelettet.
Rekommendationen på snedställda och veka föl är att de
under den första känsliga tiden får vistas på fast underlag
åtminstone delar av dagen gärna
på en mindre yta där fölet själv
styr mängden rörelse och inte
tvingas springa efter en stressad
moder.
De allra flesta felställningarna
går att rätta till med rätt hante-
ring där f.f.a. hovvården är av-
görande. Kontakta din veterinär
och hovslagare för att sätta in
åtgärder tidigt på skeva föl.
Fölet är känsligt för alla slags
smittor och det är därför viktigt
att hagarna de vistas i inte har
ett högt smittryck avseende
bakterier och parasiter, t.ex. är
vinterpaddockar som inte är or-
dentligt rengjorda olämpliga för
det nyfödda fölet.
Henrik Nyberg
veterinär
Husaby Hästklinik
Förlorat ett föl
eller ett sto?
Kontakta
föl- och ammajouren
, tel
0733-14 13 16
(Henrik Hult) dygnet
runt som förmedlar kontakter mellan
sto- och fölägare. Mer information
finns på
.
Ett samarbete mellan ASVT, ASVH, SH och SFAF
