223
Eftervärkar:
Endel ston får kraftiga eftervärkar i sam-
bandmed att efterbörden släpper. Stoet kan då riskera att
skada fölet när de lägger sig och rullar om de är i box. Här
kan kanman behöva ingripa!
En del ston f.f.a. de som tidigare sytts kan spricka upp vid
förlossningen. Dessa behöver oftast sys. Detta går att göra
akutmenman kan normalt vänta någon vecka eller till
omseminering
om det inte är en kraftig skada sommåste åtgärdas direkt.
Glöm inte av att sy ston som skall stå överbetäckning
ett år.
Kronisk katarr i vagina-livmoder till följd av föro-
rening är en vanlig orsak till problem att få stoet dräktigt.
Kommaupp-Råmjölk
Stör inte om allt ser normalt ut. Normalt klarar sto och
föl det själva och om vi lägger oss i kanman störamer
än hjälpa. Jag upplever f.f.a. att det är viktigt att en först-
föderska får tidmed sitt nyfödda föl utan att bli stressad.
Annars störman lätt den viktiga kommunikationenmellan
moder och nyfödd.
Storamängder strö i enboxgör att fölets första stapplande
steg blir svåra. Ströa lagom! Föl som föds ute har som
regelmycket lättare att ta sig upp p.g.a. underlaget.
Fölet behöver tränamotorik och balans innan det klarar av
att hitta spenen och börja dia. Eventuellt kanman hjälpa
fölen att komma upp och hjälpa det att hålla balansen
till en början genom att stödja bakdelen något om det är
mycket vingligt. Det är oftamycket tålamodsprövande att
se fölungen suga på allt utom spenarna under sitt letande.
Om fölet är piggt i övrigt behöverman inte vara orolig.
Lämnarman sto och föl i fred reder dom som regel ut det.
Försökerman styra huvudet till spenen blir det onaturligt
och fölet blirmest irriterat. Inom 3-4 timmar bör det dock
helst ha diatmen det är ingen absolut gräns.
Om fölet är svagt är det ett alternativ attmjölka ur stoet
och ge 2-3 dl råmjölkmed nappflaska.
Det är dockmycket
viktigt att fölet själv suger ordentligt för att man inte skall
riskera attmjölk kommer ner i luftvägarnamed allvarlig
lunginflammation som följd.
Råmjölken innehåller antikroppar
som föletmåste ha för sitt infek-
tionsförsvar. Förmågan att ta upp
antikropparna från tarmenmins-
kar successivt efter födseln.
En del ston läcker råmjölk under
senare delen av dräktigheten och
det kan vara viktigt att då kon-
trollera hurmycket antikroppar
fölet fått i sigmed ett blodprov
då fölet är några dagar gammalt.
Om halten är för låg behöver fö-
let få blodplasma intravenöst för
att få ett fullgott infektionsskydd.
Påvisarman antikroppbristen
inom 12 timmar efter födseln
kanman fortfarande ge råmjölk
eller blodplasmanmed sond eller
nappflaska.
Om det värsta inträffar och stoet
går förlorat i sambandmed föl-
ningen.Mjölka ommöjligt ur
råmjölken från stoet så att denna
kan ges till föletmed nappflaska
eller sond.
Tag kontaktmed
ammajouren
för hjälpmed att hitta en
amma eller att få tag i råmjölk. Se annons!
Avmaskning:
Om stoet tidigare blivit smittatmed fölmask kan hon ha
vilande larvstadier i juvervävnaden. Dessa utsöndras efter
fölningen tillmjölket och det nyfödda fölet blir smittat.
Fölmask anses kunna vara del i att den s.k fölbrunsten kan
övergå i en allvarligare svårbehandlad diarre’.
Harmanmisstanke om att stoet kan vara smittat av
fölmask är det lämpligt att avmaska stoet direkt efter
förlossningen.
Tarmbeck ellermekoniet
Detta är den förstamörka avföringen som är sammanba-
kad som relativt hårda kulor. Ofta krystar fölet ganska
kraftigt för att få utmekonietmen detta är normalt . Va-
riationen imängd är stor och hos en del föl kan det ta upp
till 2 dygn innan alltmekonium kommit ut. Fölet behöver
normalt sett ingen behandling då detta är helt normalt. Så
länge fölet är piggt, diar och inte har tecken på ont ima-
gen behöverman inte ge någon behandling.
Pilla inte utmekoniet. Detta kan ge svullnad i anus och
göra att fölet inte vill/kan få ut träcken och då blir förstop-
pad. .Den aktivering av föletman får omman separerar
sto och föl några gånger de första dagarna hjälper också
till att få fart på tarmen samtidigt som stoets rening på-
skyndas. Laxerandemedel som t.ex.Microlax, Klyx kan
användasmen är enligtmin erfarenhet sällan nödvändig.
Hantering avdet nyfödda fölet:
Om fölet föds ute i en flockmed ston så sker inlämmandet
med flocken oftast på ett lugnt sätt.
Då stoet fölat ensamt på box kan det bli annorlunda då sto
och föl släpps ut till övriga ston . Det ibland bli ganska
vild rusning p.g.a. alla nyfikna. Oftast går det bra,men det
finns risk att f.f.a. fölmed felställningar/skeva eller veka
ben kan få skador p.g.a av sned- och överbelastningar av
det omogna skelettet.
Rekommendationen på snedställda och veka föl är att de
under den första känsliga tiden får vistas på fast underlag
åtminstone delar av dagen gärna
på enmindre yta där fölet själv
styrmängden rörelse och inte
tvingas springa efter en stressad
moder.
De allra flesta felställningarna
går att rätta tillmed rätt hante-
ring där f.f.a. hovvården är av-
görande. Kontakta din veterinär
och hovslagare för att sätta in
åtgärder tidigt på skeva föl.
Fölet är känsligt för alla slags
smittor och det är därför viktigt
att hagarna de vistas i inte har
ett högt smittryck avseende
bakterier och parasiter, t.ex. är
vinterpaddockar som inte är or-
dentligt rengjorda olämpliga för
det nyfödda fölet.
HenrikNyberg
veterinär
HusabyHästklinik
)|UORUDW HWW I|O
HOOHU HWW VWR"
.RQWDNWD
I|O RFK DPPDMRXUHQ
WHO
+HQULN +XOW G\JQHW
UXQW VRP I|UPHGODU NRQWDNWHU PHOODQ
VWR RFK I|OlJDUH 0HU LQIRUPDWLRQ
ILQQV Sn
ZZZDVYW VH
Ett samarbetemellanASVT, ASVH, SH och SFAF
