ANUNDSJÖ AKTUELLT NR 7 2025 23 HÖSTRÖJI BREDBYN Onsdag 1 oktober upphörde på 30-talet. Innan dess hade många samer haft vinterboställen på olika ställen i trakten. De kunde bo i någon bryggstuga eller sätta upp en kåta på lämpligt ställe. – Det bodde samer hos morfars i Överå, Junsele under ett 10-tal år, berättar Solveig Nordin Zamano. Dessa flyttade sedan närmare Hermansjön och Bertil Nordin inflikar att de också bodde samer hos hans farfars i Kroktjärnbränna, fram till mitten på 30-talet. – Min pappas bror Arne föddes 1931 och det blev en besvärlig förlossning, fortsätter Bertil. Farfar tog hästen ned till Aspeå för att hämta barnmorskan från Skorped, men det visade sig att hon inte kunde komma förrän morgonen efter. Hon bäddades då ned under en fäll i åkdonet och det bar i väg i snöyran hem mot Kroktjärnbränna. – ”Man såg knappt hästrompa”, lär han ha sagt. Väl hemma visade det sig att Arne redan var född och att det hade gått bra tack vare hjälp av en samekvinna på plats. En kvinna som sedan visat sig ha varit Lena Kroiks farmors mor, Anna Maria Tomasdotter Kroik. Om renens årscykel berättade Thomas vidare och den börjar när renkalvarna föds i slutet på april och under maj. En period där björn, lo och järv är ett gissel för renskötarna och deras renar. – Största hotet kommer dock från ovan, säger Thomas, då örnarna är värst. Renarna får sedan ströva kring och äta på fjällsluttningarna hela sommaren. Lasson kommer sedan väl till pass, både när det är dags för kalvEtt 30-tal personer hade samlats på Lappudden vid Hermansjön, för att lyssna på Lena och Thomas Kroik om renens flyttspår i trakten. Stenmurar på Ottmon som visar att det var ett slitsamt liv för att besegra den steniga skogsmarken och få den odlingsbar. Nu mossbelupen stengärdsgård med vackert bestånd av vår egen landskapsblomma. I Ottmon finns kvarvarande husgrunder och öppna ytor, som visar att det här fanns människor som levde förr i tiden.
RkJQdWJsaXNoZXIy MzE5MDM=